Tyskland uppmuntrar till egen krisberedskap

Flaskvatten
Foto: Brian Smithson / CC BY

Som ni säkert redan har läst har den tyska tidningen Frankfurter Allgemeine Sonntagszeitung kommit över ett strategidokument där man kan läsa att medborgarna i Tyskland uppmanas att ha mat och vatten, minst två liter per person och dag, hemma för att kunna klara sig tio dagar.

Den enda tidning i Sverige som relaterat till svensk krisberedskap är Dagens Nyheter, om ingen journalist väljer att utveckla frågeställningarna, exempelvis i en ledarkrönika, eller om någon väljer att skriva en debattartikel i ämnet. DN har intervjuat Svante Werger, kommunikationsdirektör vid Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap som säger att även i Sverige har man nu börjat väcka liv i den civila beredskapen, men att det kommer att ta tid.

I artikeln tar man också upp att det enligt uppgifter från MSB finns skyddsrum för omkring sju miljoner svenskar. Men som vi kunnat läsa tidigare, åtminstone i sociala medier och dom personer jag följer, så har fastigheter i myndighetens register rivits och ersatts, eller håller på att ersättas, med bostads- och kontorsfastigheter utan skyddsrum. Även om dom faktiskt måste ersätta skyddsrum. Dessutom tar det 48 timmar, enligt lag, att iordningställa ett skyddsrum som idag används som exempelvis lägenhetsförråd.

I Sverige rekommenderas vi sedan en tid tillbaka att ha en egen beredskap på omkring 72 timmar, men det är få svenskar som vet om detta och om man har kunskapen och torrvaror är det inte säkert att man kan tillaga maten eller värma upp lägenheten under vinterhalvåret. Och 72 timmar är en förhållandevis kort tid och man bör givetvis ha en beredskap för minst 10 dagar, gärna en månad eller två. Nu är det svårt att lagra 60 liter dricksvatten per person i en tvåa, även om man kan använda källarförrådet som lagringsplats. Förhoppningsvis bistår Räddningstjänsten, kommunen, Hemvärnet eller någon av dom frivilliga försvarsorganisationerna med tankbilar om det skulle vara ett längre avbrott i dricksvattensystemet. Annars kan det vara bra att ha grundläggande kunskaper i vattenrening.

Det är oroligt i Europa, och oavsett hur mycket skattehöjningar Socialdemokraterna tillsammans med Miljöpartiet lovar kommer troligtvis endast en bråkdel gå till samhällets krisberedskap. Att fler länder uppmanar sina medborgare att ta ansvar för sin krisberedskap, samtidigt som dom övar ett civilt försvar visar att det inte handlar om Fia med knuff, för att använda ett citat av Göran Frisk. Men att Sverige inte har insett detta, eller yrvaket och långsamt börjat planera för att återupprätta ett civilt försvar är ett faktum och därför måste Du och din familj kunna ansvara för er själva. Som man säger på flygplanet. Sätt på dig syrgasmasken först – innan du hjälper andra.

Nu är det dags att inventera matförrådet och inhandla fler vattendunkar. Skriv gärna en kommentar och länka till artiklar i ämnet som skrivits den senaste veckan.

Hur håller man koll på maten?

Att vara prepper kan ibland likställas med att samla på sig mycket prylar. Då är det viktigt att hålla god ordning på var saker lagras, hur mycket som lagras samt, eventuellt, bäst före-datum, alternativt sista förbrukningsdag.

I Sverige är det givetvis inte så vanligt att lagra mat för längre perioder. Det är få svenskar som vakuumförpackar ris och bönor i påsar av mylar-material. Även jag rekommenderar att man i första hand utökar antalet konservburkar, frysvaror och torrvaror i skafferiet för att både ha mer mat i beredskap samt rotera den maten. Lagra det du äter till vardags och ät upp det du lagrar.

Dom allra flesta använder sig av någon form av FIFO-system. Fifo står för First in – First out Alltså först in, först ut. Det vanligaste är att man helt enkelt ställer den senast köpa konservburken längst bak i hyllan för att säkerställa att den med kortast datum äts upp först. En bra idé kan vara att tydligt skriva sista förbrukningsdatum på burken, flaskan eller påsen med en märkpenna.

Excel är också ett vanligt program för att upprätthålla någon form av enklare lagerförteckning där man kan se hur mycket mat som finns. Men det är nog få som bokför varje enskild konservburk, ficklampa och fickkniv i Excel eller ett mer avancerat databasprogram. Frågan är hur ett sådant system skulle fungera.

Ni som läser bloggen, har ni uppmärkta specifika hyllor och lagerförteckningar där det står exakt vad som finns, hur mycket som finns där stearinljus har ett eget artikelnummer, ja kanske till och med att varje förpackning har ett löpnummer. Eller står allt utspritt och omärkt? Du kanske gör en inventering varje år för att kontrollera saldot?

Skriv gärna era tankar kring uppmärkning och hantering av dels matförråd, men också övriga prylar som helt eller delvis används till prepping.

Två av tre svenskar klarar inte en kortare kris

Trangiakök
Foto: Argus Fin / CC BY-SA

Att svenskarnas individuella krisberedskap skulle vara god är snarare ett skämt, än en lögn. Enligt en undersökning av Infratek i en Sifo-undersökning svarade 63 procent att de inte är förberedda vid en katastrof. Samtidigt uppgav 27 procent att de skulle klara sig högst en vecka på de förnödenheter som man har hemma.

Störst oro för en katastrof finns på Gotland, Öland och Småland. Där 49 procent tror på en kommande katastrof.

Om något inträffar så att du måste klara dig enbart på det som finns hemma, hur länge skulle du klara dig?

  • 3-6 dagar: 31 procent
  • 1 vecka: 27 procent
  • 2 veckor: 16 procent
  • 1-2 dagar: 8 procent
  • En månad: 7 procent
  • 3 veckor: 5 procent

För mig låter ovanstående svar väldigt osannolika, framför allt de som anser sig klara en kris i två veckor. Antingen har de missbedömt situationen, eller så bor de i Norrland där de under vinterhalvåret kan hålla köttet från älgjakten kallt utomhus, smälta snö och värma sig med vedkaminen.

En veckas beredskap handlar inte om att du som individ och familjeförsörjare kan ge dina barn mat och vatten dagen efter veckans storhandling på ICA. Det handlar om att när veckans ranson är slut, då ska familjen fortfarande kunna äta nästkommande 7 dagar utan problem.

Många tror jag har underskattat behovet av vatten, 3 liter per person och dag i enbart dricksvatten. I Sverige är det nu också vinter. Det betyder att om strömmen slås ut kommer det att bli kallt. Har du ingen kamin eller alternativ uppvärmning så ska du inte använda en engångsgrill för att värma bostaden när det är 5 grader inomhus.

Det är viktigt med ett matförråd, vattenförråd och värme för att klara sig under 72 timmar.

Källa: Aftonbladet/TT (Läs högermarginalen med frågorna)

Tomt på kontot efter jul och nyår?

Bild på femhundra och hundra kronor
Foto: Riksbanken

Det är drygt 20 dagar kvar till lön. Den 23:e eller 27:e kommer lönen i Januari 2015. För en del är det en lång tid, inte minst för ensamstående föräldrar, studenter eller för den som köper utan att tänka.

För dig som inte har pengar är det nu ett bra tillfälle att omsätta delar av ditt matförråd, din kontantbuffert eller till och med föra över pengar från ditt buffertkonto. Om du nu inte varit förutseende, eller just börjat läsa denna blogg är det vad du ska börja med i februari.

I första hand ska du försöka använda dig av de pengar du har så klokt som möjligt och inte köpa dyr mat, utan välja havregryn, pasta, rotfrukter och det som är billigt. Om du verkligen behöver pengar, ta då inte ett snabblån. Använd dig av familj och vänner omkring dig.

Saknar du vänner, matförråd och buffertar kan du som är medlem i Svenska Kyrkan få hjälp med matpengar genom att kontakta din lokala församling, det finns också möjlighet att få pengar från kommunens försörjningsstöd.

Och glöm inte att spara pengar och bygga upp en matbuffert inför nästa svåra tid. Det handlar inte alltid om domedagen, utan om arbetslöshet, sjukdom eller en traditionell julafton.

Har du en konservöppnare?

Soldatens ÄrtsoppaDet är egentligen intressant hur hjärnkontoret sätts igång när man läser böcker. Fler borde läsa, eller åtminstone lyssna, på böcker. Jag förstår inte när jag idag hör kollegor, och förut hörde klasskamrater som inte läst en riktig bok.

Frågan gäller konservöppnare. Nu menar jag inte den klassiska Röda Clara, utan en traditionell öppnare utan rörliga delar. Har du någon i besticklådan, och när använde du sen senast? Nu talar jag alltså inte om den som finns på Victorinox klassiska armékniv, även om alla också borde ha en sådan i byrålådan.

Många ser, utöver torrvaror så som pasta och ris, konserver som  bra att förvara i sitt matförråd eftersom det inte är en kylvara och ofta har lång hållbarhet. Men om man saknar verktyg för att öppna burken får man stå där som ett fån. Förresten, har moderna människor födda på 80- och 90-talen korkskruv hemma, eller är det en bag-in-box-generation?

Huvudkaraktären i bokserien 299 Days av Glen Tate, Grant Matson, har i boken köpt på sig ett mindre lager av konservöppnare och lagt en i varje plastlåda där han förvarar konservburkar. Är inte det ganska smart, att förvara verktyg nära det de ska användas till, då vet man var de finns och slipper rota igenom en hel kökslåda.