Myndighet säljer skottsäkra västar till kriminella

Skyddsväst Body Armour
Källa: Skärmdump från Kronofogdens Auktionstorg

För mig är det självklart att om man handlar på kredit har man inte råd. Men för många är skuldträsket synonymt med vardagen. Framför allt för amerikaner. Men många svenskar lånar pengar till både kylskåp, tv-apparater och bilar. Vad många tänker på är att mobiltelefonen också är en skuld till operatören eftersom du betalar av den månadsvis.

Om du inte betalar dina skulder så går räkningarna oftast till ett inkassoföretag som försöker driva in pengarna med höga avgifter som följd. Om du då inte betalar så kommer skulden till slut att hamna hos Kronofogden med en betalningsanmärkning som konsekvens.

Myndigheten kommer att driva in skulden genom utmätning på i första hand din lön och dina banktillgångar. Men dom kan även komma till din bostad vid en så kallad utmätningsförrättning där dom tar med sig ditt lösöre till försäljning på auktion eller anbud.

Jag brukar roa mig med att se vad Kronofogdemyndigheten annonserar på Auktionstorget. Både fastigheter, bilar och lösöre. Förutom verktyg, spelkonsoler och fordon har dom även jaktvapen och historiska samlarvapen tillverkade före 1890 och därför licensbefriade enligt vissa premisser. Men jag såg idag att dom säljer skyddsvästar, i dagligt tal ”skottsäkra västar”, på webbauktion. Är det verkligen rimligt att staten ska förse buset med detta? Eller det kanske rentav är utmätt från en tungt kriminell person med skulder som nu kan köpa tillbaka västen.

För övrigt undrar jag vem som tagit vapen och ammunition från ett låst skåp på Regeringskansliet. Det är alltså sex stycken handeldvapen av typen Glock 17 med tillhörande ammunition, 300 patroner, som tillhör Securitas som har anställda skyddsvakter på Rosenbad.

Silverskatt eller mervärdesskatt? – Investera i silver och guld

Silvermynt
Tvåkrona Wikimedia Commons

Pengar mår bäst av att arbeta. Det vill säga att man investerar pengarna på börsen, i fastigheter eller företagande. Givetvis bör man ha en rimlig mängd kontanter i både plånboken och hemmet om bankkorten skulle sluta fungera.

En del av mina tillgångar är investerade på aktiemarknaden både genom aktiefonder och direktägande i svenska och utländska aktier. Vidare har jag en ytterst liten del i Bitcoin, mest för att testa vad det handlar om, samt kontanter som kan användas när man inte kan använda andra betalningsmedel.

Utöver det jag nämnt ovan har jag en bra buffert på sparkonton för att lätt kunna komma åt pengarna om det behovet skulle uppstå. Jag har även en mindre mängd ädelmetaller, men jag önskar att den mängden kan ökas; frågan är bara hur.

Man kan även välja att investera pengar i gitarrer, konst, klockor och andra fysiska tillgångar. Frågan är bara hur lätt det är att kränga en gitarr när man behöver ett tjog ägg för pannkakorna.

Att investera en del av mina pengar i guld och silver tror jag är rätt väg att gå. Frågan är bara hur jag ska gå tillväga. Alltså om smycken, som halsband och vigselringar, är ett bra sätt eller om sovrummet ska fyllas med guldtackor från golv till tak. Det förstnämnda tror jag är sämre då man betalar för smycket istället för metallen.

Fram till Riksbanken valde att ge ut nya mynt kunde man sortera ut dom äldre mynten som innehöll silver, något som många redan gjort och antalet tvåkronor och äldre femkronor i cirkulation var obefintlig då dessa mynt istället låg hemma i folks byrålådor. Men nu är man hänvisad till auktionssidor för att köpa gamla mynt. Man kan även köpa jubileumsmynt och sjömynt som givits ut av olika anledningar.

Ett problem är att i Sverige är silver momsbelagt till skillnad från investeringsguld. Du behöver utöver vinsten till säljaren även betala en kostnad på 25 procent. Tydligen är Estland det enda landet inom EU utan moms, något som Skatteverket reagerat på. Tyskland har en lägre skatt på endast 7 procent. Att köpa silvermynt med nominellt värde i Norge är skattefritt, men man behöver betala svensk skatt och troligtvis tullavgift.

Investeringsguld är däremot helt momsbefriat i Sverige. Problemet är bara att det handlar om tusentals och tiotusentals kronor för ett enstaka mynt och betydligt med för dom flesta guldtackorna. Det är alltså otroligt opraktiskt att köpa mjölk för 100 gram guld vid en total samhällskollaps.

Nu tror jag inte att Sverige kommer att bli en kopia av The Walking Dead inom den närmaste framtiden så guld är antagligen inte ett betalningsmedel utan snarare ett sätt att investera sina pengar för att värdet inte ska minska i takt med inflationen.

Så frågan är om jag ska börja samla på gamla moderkort och mobiltelefoner eller köpa investeringsguld. Vad har ni för tankar?

Digitalisering eller laminering? Hur skyddar jag viktiga papper?

Teckning av Nya Älvsborgs fästning
Ur: Karl XII:s skrivböcker, Arkiv med löpande volymnumrering, SE/KrA/0041/0/2 (1689)

Sverige är ett av dom länder där man idag har tillgång till både folkräkningar, kyrkoarkiv, domböcker och andra officiella dokument som skrivits för mer än trehundra år sedan. Vi kan fortfarande läsa medeltidsbrev och se vad Karl XII skrivit och ritat.

Givetvis har mycket gått förlorat till följd av bränder, fuktskador eller på grund av att skrifterna gallrats ut. Men Sverige har under många år varit förskonat från dom krig som andra länder drabbats av och därför har inte arkiven förstörts. I dag förvaras det mesta under Riksarkivets paraply i brandskyddade arkiv med rätt förutsättningar för att klara dom kommande hundra åren också. Den digitalisering som Jesu Kristi Kyrka, Arkiv Digital och Riksarkivet utfört och fortfarande utför av det material som inte omfattas av sekretessen säkerställer också att materialet inte bara att kopiorna med största sannolikhet kommer att överleva originalen, utan medför även en bra sökbarhet och gör materialet lättillgängligt för alla människor i Sverige och i världen. Ett privilegium som nyttjas av b.la. historiskt intresserade personer och släktforskare.

Som privatperson kan vi givetvis skicka vissa historiskt viktiga dokument till Riksarkivet, men många av dom böcker, fotoalbum och andra saker som har stort affektionsvärde är inte något som intresserar myndigheten. Så den stora frågan är hur vi bör hantera dom fysiska dokument som vi vill spara för framtiden.

Digitalisering är ett bra alternativ där man fotograferar och skannar in alla viktiga dokument, fotografier på barn och morföräldrar och liknande. Jag är personligen en digital person som älskar att skanna av såväl kontrakt som räkningar och arkivera både på datorn och i molnet.

Frågan är om man även bör köpa ett brandsäkert arkivskåp där man kan förvara sina dokument istället för i plastfickor och pärmar i bokhyllan. Förslagsvis inte ett kassaskåp av märket Franz Jäger.

I dag beställde jag en rulle med bokplast, sådan som bibliotekarierna använder för att skydda böckernas pärmar och orienterare och andra friluftsmänniskor kan använda för att skydda den fysiska kartan mot väta.

Nu funderar jag på att köpa en lamineringsmaskin för att kunna skydda viktiga dokument, instruktioner och kunna tillverka egna skyltar. Frågan är bara om jag faktiskt har något behov, eller om det skapas ett när jag köper en.

Vad har ni för tankar kring att framtidssäkra gamla dokument? Digitaliserar ni mormors recept och farfars skissblock eller tar ni varje chans ni får att köra era privata anteckningar genom dokumentförstöraren?

Behöver man ha en snöskyffel i bilen?

I dag är första dagen efter att vi ställt om till vintertid, eller svensk normaltid som det heter egentligen. Vi är många som märker att det nu blir mörkt tidigare, framför allt vi som dagligen befinner oss i trafiken.

Min uppmaning till alla er, framför allt till er föräldrar, som också dagligen befinner er i trafiken, antingen som gångtrafikanter, cyklister eller som sparkcyklister är att använda er av reflexer, gärna både väst och flera reflexer så att ni kan ställas ut som bästa julgran 2019.

Under hösten har jag valt att uppgradera mitt fordon vilket också betyder att jag har fått ett större bagageutrymme som jag kan fylla med skit. Därför är min fundering på vad jag under vinterhalvåret bör komplettera med. En annan fundering är hur jag skall förvara utrustningen, om en plastback eller väska är mest lätthanterlig.

Bilen saknar reservhjul, men skulle jag åka en längre sträcka där jag vet att mobiltäckningen kan vara sporadisk skulle jag ta med mig ett extra sommardäck, men annars känns det enklare att använda den vägassistans som erbjuds i försäkringen. Men någon sorts matta eller liknande som kan användas om man kör fast i snön kan nog vara en bra sak att ha med sig

Jag har tidigare skrivit en lista, men vad har ni med er och hur förvarar ni det?

  • Isskrapa och snöborste
  • Liten spade/snöskyffel
  • Reflexväst
  • Roterande/blixtrande varningsljus
  • Ficklampa, gärna pannlampa
  • Startkablar
  • Bogserlina (behöver jag det?)
  • Filtar
  • Något att äta och dricka
  • Första hjälpen-kit

Gaskök 2,2 kW från Biltema

Gaskök
Foto: Oaktree b / CC BY-SA 4.0

Eftersom man aldrig kan ha för många friluftskök så har jag införskaffat Biltemas Gaskök 2,2 kW, ett gaskök som även säljs på Jula och bland annat marknadsförs av företaget Coleman. Köket som drivs med en 227 g butangasflaska, det står faktiskt butangas på Biltemas Gasolbehållare. Men jag har även sett att vissa varianter, dock ej denna, säljs tillsammans med en adapter så att man kan använda vanliga gasoltuber.

Förbrukningen på full effekt ligger på ca 160 g per timme, vilket motsvarar nästan 1,5 timmes användning per gasflaska. Fördelen med detta kök är dess enkelhet. Det är bara att öppna locket för gasflaskan, placera den med spåret uppåt och låsa fast den med knappen på framsidan. Sedan är det bara att trycka in spisvredet och vrida det till max för att tända lågan med den inbyggda piezotändaren.

Vid användning av detta friluftskök är det dock viktigt att man inte använder för stora stekpannor eller kastruller eftersom dom av säkerhetsskäl inte får placera över flaskan vid användning. Det skall finnas en funktion som skyddar gasen från att överhettas, men att placera en varm stekpanna över en trycksatt flaska med gas är otroligt dumt.

Mina kunskaper om gaskök är begränsade, jag har tidigare endast använt spritkök, men blev positivt överraskad när jag upptäckte att det är relativt enkelt att använda denna produkten, och framför allt att gasen faktiskt inte sotar ned kastrullerna på samma sätt som t-röd. Det gick relativt fort att koka upp vatten, men något längre test har jag inte utfört.

Den nackdel som finns är förutom att butangasköket är något skrymmande och mer lämpligt för husvagnar och strömavbrott, trots sin medföljande plastväska, är att man tvingas ha ett lite större lager med gasflaskor hemma om man vill klara någon längre tid med utan el.

Har ni testat denna typ av gaskök, vad tycker ni?

 

Genom att fortsätta använda denna webbplats tillåter du lagring och användning av cookies. mer information

Den här webbplatsen använder cookies för att tillhandahålla tjänster, anpassa annonser och analysera trafik. Genom att använda webbplatsen godkänner du användningen av cookies.

Stäng