Alternativ kommunikation när mobilnätet dör

Baofeng Amatörradio Radioamatör
Foto: Peter Haas / CC BY SA

Som Älvsbyns säkerhetssamordnare nu vet så fungerar mobiltelefonin mycket dåligt under ett längre strömavbrott. Frågan är bara hur vi kan kommunicera med varandra när mobiltelefonerna slutar att fungera.

Envägskommunikation, alltså information till oss medborgare, kommer fortsatt att fungera eftersom alla ska ha tillgång till en fungerande radioapparat där man enkelt kan ratta in den lokala krisberedskapskanalen, din lokala station för Sveriges Radio P4. Däremot är det svårt för gemene man att kommunicera åt andra hållet eftersom krisberedskapen på de lokala fibernätet med stor sannolikhet är liga bra, eller dålig, som för mobilmasterna.

En del personer, som Lars Wilderäng, har valt att använda internet via Satellit som en backup om fibernätet slutar att fungera. Starlink kommer att fungera så länge inte satellitkommunikationen är under attack. Däremot är det en dyr trygghet för gemene svensk som inte anser att det är verksamhetskritiskt med internet via satellit om fibernätet skulle haverera.

Själv köpte jag för några år sedan in två stycken Baofeng UV5R för att kunna lyssna på bland annat den marina VHF-kommunikationen. Det visade sig rätt snabbt att det är rätt bra att ha en bättre antenn om man ska komma någon vart, men det är ändå ett bra sätt att kunna lyssna på andra människor, och kommunicera på de fria kanalerna.

Nu funderar jag lite på 69MHz och 27 MHz. Det sistnämnda, PR-radio eller CB-radio är relativt dött i Sverige, men jag har hört att med rätt förutsättningar så kan man kommunicera med relativt många, det utan att behöva tillstånd att sända i Sverige.

Från 2016 finns i Sverige 8 licensfria kanaler på 69 MHz med max sändareffekt på 25 W som med rätt antennplacering ger rätt bra förutsättningar att kommunicera med varandra. En del använder till och med CCIR, de tonerna som de flesta associerar till polisradio.

Som alltid när det kommer till radiohobbyn är det ett relativt slutet sällskap som pratar mer i radio än vad dom skriver på Internet. Det känns som att om man ska lära sig mer om radioamatörer så ska man besöka närmsta klubb för amatörradio, annars är det svårt att förstå vad det handlar om. Jag har hittat en grupp, 69MHz Sverige på Facebook som handlar om just den frekvensen, men i övrigt är det rätt lite information.

Övriga som kan kommunicera är de jägare som antingen använder 155 MHz eller 31 MHz och har en sådan radio hemma.

Även på FRO – Frivilliga Radioorganisationen är det svårt att få en inblick om vad det egentligen handlar om, utan att träffa någon som är engagerad. Jag hade önskat mer information över lag. Det skulle nog öka intresset att bli medlem. Det gäller givetvis alla civila försvarsorganisationer.

Någon med insikt som kan bringa klarhet i radiohobbyn?

Hackerattack stänger ner Filmstaden och Granngården

Sveriges nya sedlar
Riksbanken

Nu har det hänt igen och nu är det IT-leverantören Tietoevry som utsatts för en ransomware-attack som lamslagit hela eller delar av olika verksamheter som har IT-system som driftas av företaget. Rusta och Granngården är två av företagen som påverkats där webbplats och/eller kassasystemen har slutat fungera.

Filmstaden (tidigare SF Bio) har efter ett antal timmar lyckats få till en lösning där kunder kan boka biobiljetter fysiskt via Swish, men från början kunde endast de biobesökare som tidigare bokat och köpt biobiljetter besöka biosalongerna. Men då utan att kunna köpa läsk och popcorn på plats eftersom även kassasystemet ligger nere.

Digitaliseringen underlättar på många sätt vår vardag då vi enkelt kan betala våra räkningar, skicka över pengar till vänner och bekanta och med ett klick köpa kläder som vi inte behöver. Nackdelen blir förstås att vi som samhälle har ökat vår sårbarhet då många företag inte tar emot kontanter eller som inte vill ta emot kontanter när kassasystem slutar fungera. Man kan absolut argumentera för att om det blir störningar i internetuppkopplingen, när kassasystemet inte utsatts för ett virus, så kommer korttransaktionerna att synkronisera mot servrarna så fort som kontakten med internet återupptas.

Samtidigt, som i detta fallet, är det relativt enkelt att manuellt bokföra transaktionerna och i efterhand slå in de i kassasystemet om man tar emot kontanter. Givetvis skapar det merarbete och är inte lika smidigt som den digitala vardagen. Givetvis förstår jag att det är en omöjlighet i storköp där kassörskorna inte kan memorera priserna utan enbart PLU-koderna som används för att slå in dina potatisar i kassasystemet. Men för den lokala grönsakshandlaren eller, som i detta fallet biografen, där variationen är liten så är det absolut en möjlighet.

 

Älvsbyns krisberedskap långt ifrån godkänd

RAKEL MSB
Foto: MSB Bildbank

Efter det stora strömavbrottet i Älvsbyn torsdagen den 4:e januari 2024 kan man se att Älvsbyn är en kommun som behöver trappa upp sin krisberedskap. Visserligen var det nedåt -40°C och de kommuninvånare som inte hade alternativ uppvärmning tvingades att lämna sina hem, men nu pratar jag inte om enskilda individer utan om kommunen och bristerna i beredskapen.

Hemtjänsten kunde inte tanka sina bilar eftersom bensinpumparna inte fungerade och kommunens äldreboenden tvingades servera kall mat, även om reservkraften fungerade där samt i kommunhuset samt biblioteket. Men det största problemet var att trygghetslarmen inte fungerade eftersom de idag kräver att mobiltelefonin fungerar, och den slutade att fungera när batterierna tog slut efter 4-6 timmar och var borta totalt sex timmar.

Kommunens säkerhetssamordnare Margareta Lundberg säger till Sveriges Television att kommunen inte kunde kommunicera internt, varken hemtjänsten eller kommunledningen. Vidare upptäckte man att det var vårt att nå Telia, den operatör kommunen använder sig av, då man inte hade ett fungerande direktnummer, inte ens beredskapsdirektören på länsstyrelsen i Norrbotten lyckades att nå dom. Det var först efter att man tittat igenom gamla dokument från 2018 som man hittade ett fungerande telefonnummer.

Lundberg säger i en intervju att det är allvarligt att telefonin inte fungerar samt att man bör överväga att ha två operatörer och alla skyller på Telia som utreder sin tekniska drift, men säger att det finns andra vägar som länsstyrelsen kunde kontakta dom på.

Vad skulle dom gjort istället?

”Mobiltelefonin är helt beroende av elnätet för att fungera. Telebolagen är dock skyldiga att ha batterier i masterna så att de klarar en timmes elavbrott i tätort, och fyra timmar i glesbygd.”

För den som vet hur det ligger till, att det faktiskt inte finns en långsiktig beredskap för mobiltelefonin i Sverige kommer det inte som en överraskning. Däremot är det synnerligen allvarligt att en kommun står handfallen när mobiltelefonerna slutar fungera. Om man nu saknar kunskap, vilket allt tyder på, anser jag att man måste ta hjälp av exempelvis FRO, Frivilliga Radioorganisationen, som har stenkoll på alternativa kommunikationssätt, utöver röksignaler.

Förhoppningsvis fungerade Rakel under tiden resterande delen av mobilnätet låg nere, och det är ett sätt som kommunledningen kan kommunicera. Troligtvis fungerade fortfarande en del av internet, vilket också är ett sätt att samordna sig. Men när det inte fungerar så finns det egentligen bara två sätt att prata med varandra på håll. Dels att använda satellittelefon, men även att sparka igång någon form av amatörradio/komradio. Antingen någon gammal polisradio, de fria frekvenserna eller något annat sätt. Därför är det viktigt att kommunen övar radiosamband och kan ta del av den kunskap som finns i samhället.

Polisen – ditt samtal är placerat i kö

Polisbil
Foto: Riggwelter / CC BY-SA

I dag tänkte jag visa lite ansvar och kontakta Polisen på 11414 för att informera om skadegörelse i mitt område. Jag ringde och kände mig som Fredrik Lindström som i en sketch skulle boka tågbiljett med hjälp av SJ:s automatiska telefonsvarare.

När jag för tredje gången med höjd röst förklarade att jag vägrade skriva mitt personnummer frågade datorrösten om min ålder och informerade därefter om att jag placerats i kö och min förväntade kötid. Därefter slängde jag på på luren och konstaterade att jag ska spendera min kväll på annat sätt.

Jag uppmanas att kontakta polisen om jag ser drogförsäljning och inbrott, men det är ingen som vill prata med mig trots att haschdimman ligger tung omkring skolgården. Kommunens socialarbetare anser att jag som vuxen ska gå ut och mota bort kriminalitet och otrygghet genom att vara mer ute. Min fråga är varför barnen är ute när föräldrarna sover.

Är verkligen en centraliserad poliskår och nedlagda närpolisstationer rätt väg? Var det inte bättre när våra områdespoliser tvärs över gatan var ”du med buset”?

När jag läste kursen Underhållsteknik i gymnasiet fick jag lära mig om att förebyggande underhåll alltid blir billigare än akut avhjälpande underhåll. Visserligen kommer det alltid uppstå situationer man inte hade planerat för, men om man har en underhållsplan och byter motoroljan enligt intervall så är sannolikheten mindre att just motorn rasar på bilen.

Förebyggande insatser bör stävja grövre brottslighet. Men om man inte ens kan kontakta polisen är det ju ingen ide.

 

Konsten att flytta till landet av Anders Möller

Anders Möller bor sedan omkring 10 år tillbaka på den 2,5 ha stora gården Larslund i Vingåker och är idag egenföretagare och lantarbetare med bland annat glöggtillverkning som sin främsta inkomstkälla, ett intresse han fick efter att ha gått en kurs i mathantverk som en del av sin omställning efter att ha blivit uppsagd som journalist och rubriksättare efter sin flytt till Vingåker.

Sedan en tid tillbaka följer jag Möllers Youtube-kanal, Anders på Landet, som tidigare hette fstvs, vilket precis som bloggens namn är en förkortning av Från Stockholm till vägens slut. På kanalen får man följa med i livet på den lilla gården, både i med och motgång samt ta del av Anders tips och idéer samt utvecklingen av både hans biodling och den egengrävda damm där han planterat ut flodkräftor.

Förra året publicerades hans bok Konsten att flytta till landet, som även lästs in som ljudbok av författaren själv, där man får följa hans, något naiva, tankar om självhushållning och resan från munk i Thailand till solskensbonde i Vingåker och hans drömmar när han som ung, efter att ha läst Henry David Thoreau’s bok Skogsliv vid Walden, började fundera på hur man kan leva ett enklare liv på landet; och lärdomen att verkligheten inte alltid är som Astrid Lindgrens sagofigurer i Lönneberga och hur det moderna lantbruket är en nödvändighet för livsmedelsförsörjningen.

Att läsa, lyssna och på annat sätt ta del av livet på landet är nyttigt för den som är intresserad av att flytta från storstaden till ett lugnare liv på landet. För mig handlar inte drömmen om att bli månskensbonde eller att försörja mig på spannmål och djurhållning. Att ha djur kan vara mysigt men kräver mycket kunskap och framför allt ansvar och engagemang vilket betyder att man blir låst till gården och behöver någon som ser efter både hönsen och fåren om man skulle vilja ta en längre, eller för den delen kortare, semester.

Samtidigt vet jag att man inte behöver flytta långt ut på Skaraslätten eller in i de småländska skogarna för att hamna på landet, det räcker med att åka ett par mil från närmsta storstad så ser man sädesfälten böja sig för vinden. Fördelen som jag ser det med att köpa en mindre gård är att man slipper hyresvärden och slipper leva på blodpudding för att kunna amortera och betala räntan på bolånet.

Om man dessutom äger en mindre skogsfastighet har man även större möjlighet att kunna spara in på uppvärmningskostnaden. Det finns tydligen en bra bok skriven av Lars Mytting med namnet Ved: allt om huggning, stapling och torkning – och vedeldningens själ som Anders Möller rekommenderar när det kommer till skogsskötsel och vedeldning.