Fattig i Januari? Tips på hur Du sparar pengar!

Sveriges nya sedlar
Riksbanken

Många säger att januari är en av årets fattigaste månader och att många i slutet av månaden tvingas låna från sparkontot, eller till och med ta ett lån, en del väljer att ta ett lån till en mycket hög ränta. Är man medveten om att det finns månader där man har högre utgifter än inkomster bör man givetvis budgetera för detta med hjälp av ett buffertsparande.

Nu kanske du som läsare säger att alla inte har så pass stora inkomster att dom kan buffertspara tusentals kronor varje månad, men det kan faktiskt räcka med några hundralappar, pengar som man kan få genom att se över sina avtal och ringa ett par telefonsamtal.

Först och främst måste man, som jag tidigare skrivit, se över sina utgifter, en energidryck för 20 kr per arbetsdag blir drygt 400 kr per månad eller 5 000 kr årligen om den kostar 20 kr.

Den som fortfarande får pappersfakturor bör även kontrollera om företaget debiterar fakturaavgift. Om så är fallet ska man omgående se över möjligheten att antingen använda sig av e-faktura, eller upprätta ett autogiro. Bredbandsbolaget debiterar 40 kr per faktura, alltså 480 kr årligen.

För en tid sedan jämförde jag försäkringar mellan olika försäkringsbolag och kunde konstatera att det kunde skilja tusentals kronor årligen i avgifter om man valde rätt bolag. Givetvis måste man också jämföra försäkringens omfattning, det kan vara värt att betala 20 kr mer per månad om det ger ett avsevärt bättre skydd, men när det handlar om 300 kr per månad är det inte småpotatis.

Var också försiktig med att teckna fristående försäkringar, om du har en hemförsäkring med allriskförsäkring, i dagligt tal kallat ”drulle”, är det kanske inte nödvändigt att betala ytterligare för att försäkra din mobiltelefon.

Vidare bör du också ha koll på avtalstiden och eventuell uppsägningstid, vissa abonnemang, försäkringar och andra avtal kan enbart sägas upp eller omförhandlas vid slutet av avtalstiden och kan per automatik förnyas.

Elavtal är ett avtal man också bör se över, vi kan använda min mammas elhandelsavtal som exempel. Avtalet är från 2013 och vad jag förstår är kostnaden efter alla skatter är inräknade ca 100 öre/kWh, vilket är relativt högt i dagens läge.

Man behöver inte använda sig av en prisjämförelsesajt, du kan besöka din nuvarande leverantörs webbplats och mata in alla uppgifterna där. Vad jag kan utläsa bör priset vara ca 82,84 öre/kWh istället, och då har man det som prisbild när man per telefon kontaktar sin leverantör. Med lite tur kan man inte bara få ned sin kostnad, utan också ta del av någon kampanj eller på annat sätt förhandla med säljaren för att få ned priset ytterligare. Väljer man dessutom att ringa andra leverantörer kan man givetvis få ned kostnaden ytterligare.

Det kan faktiskt vara en fördel att kontakta andra tjänsteleverantörer först, och säga till sin nuvarande att man gärna vill fortsätta vara kund hos dom men har fått ett bättre pris hos en konkurrent och undrar om dom kan matcha budet. Jag räknade ut att prisskillnaden är ca 600 kr per år med nuvarande pris per kilowattimme.

Något många drar sig för, inklusive undertecknad, är att byta bank. Nu har jag tagit små steg, inte att byta bank utan att komplettera med andra kreditinstitut som tillhandahåller bättre villkor för sparande. Är man bolånekund kan man däremot spara många hundralappar genom att omförhandla sina lån, och då är det viktigt att faktiskt kontakta andra banker, och förhandla med dom, för då handlar det inte längre om hundralappar utan om tiotusentals kronor i bästa fall. Och gör inte som några jag känner och enbart kolla listräntorna på webbplatsen, det går att förhandla.

Har man ett dyrare topplån på sin bostad måste man också försöka få bort det för 5 procent ränta på 100 000 kr är mer än 1 procent ränta. Jag känner personer som inte orkat omvärdera sin bostad för att ”baka in” topplånet. Men om man kan spara 4 000 kr per år som man istället kan lägga på amortering är det, enligt mig, mycket bättre för sin privatekonomi.

Har du lyckats spara pengar genom att förhandla med banker, försäkringsbolag eller tjänsteleverantörer? Vad är dina råd till den som kan spara tusentals kronor genom ett par olika telefonsamtal.

 

Amortering är avbetalning av lån

Sveriges nya sedlar
Riksbanken

Privatekonomi är ett mycket intressant ämne att diskutera, även om kunskaperna brister både hos mig, mina vänner och mina kollegor. Med anledning av amorteringskravet som nu har röstats igenom, och det är relativt många som antingen bor i en bostadsrätt, eller i ett hus, och dessutom har köpt, och sålt, sin bostad nyligen.

Idag råkade jag lyssna på en diskussion kring detta ämne där en som inte har bostadslån hade vissa frågor kring vad amortering faktisk innebär. I diskussionen framfördes ett räkneexempel, och frågan som ställdes var om det man betalar utöver räntan var amortering. Nu vill jag inte verka negativ, men man bör ha lärt sig vad ränta är om man har gått igenom både grund- och gymnasieskola, och sedan arbetat ett par år.

Utan att själv ha djupare kunskap i ämnet kan jag säga att ränta är det banken, eller annan långivare, kräver som betalning för att du har lån hos denne. Att amortera betyder att man betalar tillbaka lånet, alltså den summan du har lånat. Den faktiska kostnaden blir alltså amortering, ränta och eventuella ytterligare kostnader.

Av ren nyfikenhet läste jag den finstilta texten i dom två fakturor jag fått hem efter köp från två olika butiker, som dessutom använder två olika betalningslösningar. Fakturorna ger mig möjlighet att delbetala köpet, det ena räntefritt i 12 månader, medan det andra har en hög årsränta. På fakturorna står olika räkneexempel som jag citerar nedan.

Vid ett kreditbelopp om 10 000,00 kr med en årsränta om 0,00 % och en delbetalningstid om 12 månader uppgår den effektiva räntan till 11,59 %. I exemplet ingår en administrationsavgift om 29,0 kr per månad och en uppläggningsavgift om 295,00 kr. Det ordinarie månadsbeloppet att betala är 863,00 kr och det sammanlagda beloppet 10 643 kr.

Samt följande citat.

Den rörliga årsräntan är 19,90% och månadsavgiften är 29 kr. För köp på 10 000 kr som betalas över 12 månader blir totalbeloppet 11 460 kr. Månadsbeloppet blir i detta exempel 995 kr och den effektiva räntan 29,22%.

Nu har jag inga planer på att delbetala någon av fakturorna eftersom jag har ett stabilt sparkonto för mina utgifter, men det är ändå tänkvärt eftersom jag läst citat som ”Budgeten spelar ingen roll eftersom jag tänkt att delbetala.” Själv är jag ekonomisk, enligt många för snål för mitt eget bästa, och ser inga problem med att vänta en eller två dagar extra för att spara in ett par hundralappar, men skjuter också upp vissa köp trots att jag har pengarna.

Hur tänker du kring delbetalning, är det ett vanligt sätt för dig att konsumera teknik och övriga inköp, eller sparar du och finansierar dina köp krona för krona? Som exempel kan vi ta min kollega som i dagarna betalat av sin bil efter fem år och nu vill och behöver köpa en ny. Är det okej att köpa bil på kredit, eller är det enbart bostad?

Hur ofta köper Du en ny mobiltelefon?

iPhone Android stulen
Foto: Jhaymesisviphotography / CC BY

Jag har aldrig varit känd för att ha den senaste tekniken. Givetvis rycker det i köptarmen ibland, men min dator och mobiltelefon är inte av senaste modell, även om den förstnämnda behöver bytas ut under året.

Det är intressant att se hur vänner och kollegor spenderar sina pengar. Många har bundit upp sig i avbetalningsplaner där, oftast, mobiltelefonen ska betalas av under 12-24 månader framöver. Det handlar om allt från några hundralappar till strax under tusenlappen. Då ingår givetvis abonnemangskostnaden i den summan.

En kollega till mig resonerade som så att eftersom mobiltelefonen nu hade betalats av var det dags att köpa en ny, trots att den gamla fungerade hur bra som helst. Samtidigt funderar jag kring hur länge jag ska ha min telefon och om elektronikaffärerna kommer att fortsätta sälja ersättningsbatterier till den modellen dom kommande åren.

Givetvis kan snålheten bedra visheten. Det finns idag mängder av nya datorer och elektroniska mojänger som jag kan köpa och som är mycket bättre än den teknik jag idag använder. Min fem år gamla, och delvis trasiga, dator behöver, som jag tidigare skrev, bytas ut, troligtvis mot en stationär dator eftersom jag kommit fram till att jag dels inte flyttat min nuvarande laptop nämnvärt, samt att det blir mer prisvärt för det jag är intresserad av.

Några av er som läser bloggen kanske är försäljare, eller ekonomer, och kommer hävda att det är viktigt med konsumtion för att stärka tillväxten i landet. Min fråga är då, varför ska jag ersätta den nuvarande produkten som fortfarande fungerar och fyller mina behov, med något som kostar mig pengar och ger mig mer funktioner som jag inte anser mig behöva.

Vilka köpvanor har ni läsare? Köper Du en mobiltelefon, surfplatta och dator varje år. Har dina barn den senaste tekniken med det dyraste abonnemanget?

Skriv gärna en kommentar med era tankar och berätta hur just Du resonerar.

Söker forum om ekonomifrågor

Kollegieblock
Foto: e-magic | CC BY-ND

Det finns ett par internetforum för den som behöver råd och tips kring ekonoiska frågor. Dels har vi Flashback, Familjeliv som har flera underforum i ämnet, och därefter Byggahus för den som söker svar på frågor kring uppvärmning, renovering och köp av bostad.

Personligen tycker jag det är intressant att läsa diskussionstrådarna på dom olika forumen, dels för att förstå människors olika livsval, funderingar och problem. Men också för att lära mig mer om ekonomi, framför allt då specifika frågor som intresserar mig. Sällan något som kräver en examen från Handelshögskolan.

Är det något aktivt ekonomiforum som jag har missat, eller har forumaktiviteten minskat dom senaste åren till förmån för grupper på sociala medier, så som Facebook? Jag skulle gärna läsa mer om ekonomifrågor för att förstå, och kanske hjälpa, personer med allmäna ekonomiska frågor kring bostad, privatekonomi och hur man får livspusslet att gå ihop.

Skriv gärna en kommentar, ett mejl eller personligt meddelande på sociala medier med information om olika platser där ekonomifrågor diskuteras aktivt.

Tänk på procenten när du handlar

Flaskvatten
Foto: Brian Smithson / CC BY

Jag är den förste att erkänna att mina kunskaper i ämnet matematik inte är dom bästa, vilket beror på en rad olika faktorer däribland dåligt underhållen kunskap och en mindre pedagogisk lärare under gymnasiet. Men trots det försöker jag att använda mig av dom kunskaperna jag har, och ta hjälp av andra för att fräscha upp minnet.

Eftersom jag är förhållandevis ekonomisk jämfört med många andra är jämförelsepriser en av dom faktorer jag använder mig av vid inköp i butiker. Genom att läsa jämförelsepriset kan man enkelt se om det verkligen är billigare, eller om det enbart är lockpriser. Nudlar är en sådan vara. Man kan tro att ett paket nudlar som bara kostar några kronor är billigt, men jämför man med vad ett kilogram makaroner kostar är det väldigt dyrt. Genom att läsa jämförelsepriserna har jag också kunnat konstatera att det inte alltid är billigare att köpa storpack, utan två eller flera små förpackningar kan ge en lägre totalkostnad.

Om man väljer att jämföra två olika produkter finns det givetvis fler faktorer att ta hänsyn till än lågt pris. Det handlar om kvalitet och ursprung. Personligen väljer jag bort vissa produkter som kommer från andra länder och det är viktigt att stödja en inhemsk produktion av exempelvis mjölkprodukter.

Om man nu har läst på och hittat det lägsta priset på den bästa varan i butiken är det inte säkert att butiken har det mest förmånliga priset i ditt närområde. Genom att granska butikernas annonsblad och ha kunskap om säsong och vilka butiker som har lägst pris på vad. Priserna kan till och med variera mellan olika butiker inom samma kedja i närområdet.

Nu tänker du kanske att en krona varken gör till eller från, vilket det kanske inte gör om man adderar ihop totalsumman med tidsåtgång och transportkostnad. Men om man räknar utifrån ett procentuellt perspektiv kan ett par kronor göra toapappret tio, tjugo och trettio procent dyrare än konkurrenten några meter bort. Genom enklare efterforskningar kunde jag konstatera att vissa matbutiker säljer ”Apotekets sortiment” trettio procent billigare än både Apoteket AB och Apoteket Hjärtat.

Istället för att skriva något i stil med ”för att få fram svaret, räkna först ut mellanskillnaden genom att subtrahera det högsta priset med lägsta. Fortsätt genom att dividera den uträknade mellanskillnaden genom lägsta pris …” så försöker jag mig på en mer pedagogisk förklaring nedan.

Räkneformel: (17-13) / 13.

Vi räknar först ut mellanskillnaden, alltså hur många kronor det skiljer mellan det högsta och lägsta priset. Vi utgår från att det dyraste priset är 17 kronor och att det lägsta är 13 kronor. Om vi minskar 17 kronor med 13 kronor får vi kvar mellanskillnaden, 4 kronor.

Den procentuella skillnaden får vi genom att dela mellanskillnaden med det lägsta priset. Vi dividerar alltså 4 kronor med 13 kronor och får fram ~0,3077 eller ~30,77 procent. Varan är drygt 30 procent dyrare än i lågprisbutiken. Fyra kronor är nu rätt mycket.

Tänker jag fel? Skriv en kommentar med många pekpinnar!