Civilförsvarsförbundet sprider desinformation om preppers

Trangiakök
Foto: Argus Fin / CC BY-SA

En prepper är en överlevnadsentusiast som bygger egna bunkrar. Det skriver Norrköpings Tidningar som intervjuat Jan Alsander, utbildningschef vid Civilförsvarsförbundet, och en av initiativtagarna till kampanjen 72 timmar.

Civilförsvarsförbundet är precis som Frivilliga Radioorganisationen och Frivilliga Resursgruppen i starkt behov av föryngring. Kommuner som vill lägga mer ansvar inom krisberedskap på frivilliga organisationer bör tänka både en och två gånger innan, eftersom antalet aktiva till stor del är boulespelande pensionärer som började jobba när Gustaf V fortfarande var statschef.

Han vänder sig samtidigt emot så kallad ”prepping” där vissa överlevnadsentusiaster går så långt att de bygger egna bunkrar.

– Meningen är ju inte att man ska behöva ha så mycket grejer hemma att man klarar sig i flera månader. ”Prepping” är lite kontraproduktivt och skrämmer bort människor istället. Har man förnödenheter för tre dygn så klarar man sig i allmänhet också mycket längre, kanske uppemot en vecka, säger Jan Alsander, som särskilt trycker på behovet av information.

Det Jan Alsander säger om prepping i intervjun med tidningen visar hur lite han faktiskt vet om ämnet. Att vara prepper handlar inte om att bygga upp ett matförråd för flera år framöver, även om det finns personer som också gör det. Att vara prepper handlar om att man vill trygga sin egen, och sin familjs, matförsörjning också när havregrynen börjar ta slut i den lokala mataffären. Det handlar om att man vet att dricksvattenförsörjningen i Sverige är lite osäker, att vi både har ett föråldrat ledningssystem och bokstavligt talat skit i dricksvattnet. När strömavbrottet är ett faktum och det tar tre dagar, kanske två veckor, kan du sitta med filtar, men vore det inte bättre med en fotogenkamin eller en kakelugn? Man vet att även om strömavbrottet endast varar i 30 minuter går det alldeles utmärkt att koka spaghetti till dom hungriga barnen. Och när lönen inte kommer den 25:e för att banken och datastrul, ja då roterar jag mina konserver.

En prepper är en person som tar hand om sin familj, som knyter viktiga kontakter och delar med sig sina kunskaper, men som ändå väljer att hålla en viss nivå av operationssekretess utifall någon i grannskapet eller vänkretsen skulle prata bredvid mun. Ingen vill ha en Ove Sundberg i tamburen när skiten träffat fläkten. Vad bunker beträffar har vi ett skyddsrum i källaren på min arbetsplats, men jag välkomnar alla initiativ att återinföra lagkrav på skyddsrum vid nybyggnationer.

Min fråga till dig är, vad händer efter 72 timmar? Står det svenska civilförsvaret och knackar på min ytterdörr som räddaren i nöden? Nej. Sverige har inte något totalförsvar, vi har inte ens hemvärnssoldater så det räcker. Så prata du om 72 timmar och hur din matranson för tre dagar magiskt räcker en hel vecka. Men säg inte att prepping är kontraproduktivt och att min blogg skrämmer bort människor. För det är inte sanningen.

 

Mer krisberedskap i sociala medier

iPhone Android stulen
Foto: Jhaymesisviphotography / CC BY

Sedan Erik Lagersten år 2015 tillträdde som Kommunikationsdirektör för Västra Götalandsregionen och lämnade posten som Informationsdirektör på Försvarsmakten är jag osäker på om man faktiskt har rekryterat en ersättare till posten. Försvarsmakten är idag mer öppen och transparent än för några år sedan, och tydligen har Marcela Sylvander efterträtt Lagersten, men har inte en lika personlig, om än professionell, relation till allmänheten genom sociala medier som företrädaren.

Sociala medier tror jag är en förutsättning idag när företag och organisationer vill öka förståelsen för arbetsuppgifterna, och bredda rekryteringsgrunden. Många organisationer saknar fortfarande en närvaro på sociala medier, troligtvis på grund av ett bristande intresse från medlemmarna. Men jämför man Sjöräddningssällskapets sida på Facebook, en plattform som för övrigt allt färre unga använder aktivt, är den betydligt mer uppdaterad med intressant innehåll än exempelvis Frivilliga Resursgruppen (FRG) och Frivilliga Radioorganisationen (FRO). Den sistnämnda har en publik grupp för organisationens medlemmar, och används mer för intern kommunikation än samhällsinformation.

Just FRO marknadsför sig själva med slogan ”Radio, tele och data i samhällets tjänst”, och har dels sambandsservice där man arbetar tillsammans med föreningar och organisationer vid idrottstävlingar och stora arrangemang. Men man utbildar också sambandspersonal till hemvärnet och arbetar med att utbilda och förstärka sambandsresurser vid större olyckor, skogsbränder och övriga kriser. Men utöver en intern grupp på Facebook och en informationsvideo på sin webbplats är det svårt att veta vad dom faktiskt gör.

Jag förstår att många organisationer som arbetar med samhällets krisberedskap behöver hålla en viss nivå av operationssekretess. Men precis som för Försvarsmakten så kan andra organisationer välja vissa bitar att dela med allmänheten.

Frivilliga Resursgruppen (FRG), vilket är en del av Civilförsvarsförbundet, är en annan organisation som man ofta ser vid större arrangemang, exempelvis med sin samlingsplats för bortsprungna barn, Hitta-Vilse tältet. Man var också med vid skogsbranden i Västmanland 2014. FRG gör alltså väldigt mycket, men vad exakt dom gör måste man fråga, även om dom tidigare varit mer aktiva i sociala medier än vad dom är idag.

Närvaron i sociala medier behöver inte vara komplicerad. Man behöver inte hyra utrustning för tiotusentals kronor, det räcker men en modern mobiltelefon och konton på YouTube, Instagram, Twitter och Facebook. Medlemmarna i dom olika lokala organisationerna kan turas om att ansvara för Instagram, vilket många företag och andra organisationer arbetar med idag, där man utifrån schemalagda aktiviteter kan dela med sig.

Att posta videoklipp på YouTube kräver inte avancerad utrustning, det går precis lika bra med en mobiltelefon eller en surfplatta. Man kan till och med redigera videoklippen direkt i mobilen med exempelvis iMovie. Även om jag själv föredrar ett program på datorn. Att skapa en enkel vlogg behöver inte vara svårt. Tittar vi på Sveriges mest kända vloggare och jämför man deras första videoklipp mot dom dagsfärska förstår vem som helst att alla är barn i början.

Om du som läser detta inlägg är aktiv medlem i Sjöräddningssällskapet, Frivilliga Radioorganisationen, Frivilliga Resursgruppen eller någon annan organisation vill jag uppmana dig att lyfta frågan i din lokala organisation. Sverige behöver fler människor som arbetar för krisberedskapen, och jag tillsammans med andra svenskar vill veta mer om vad ni har för uppgifter. Så när kommer första vloggen från orienteringstävlingen, och när postar du första bilden på det officiella Instagramkontot?

Beredskapssamordnare tror inte på svensk krisberedskap

Skogsbrand
Foto: Tatiana Bulyonkova / CC BY-SA

Nationellt centrum för krishanteringsstudier, Crismart, vid Försvarshögskolan har på uppdrag av MSB genomfört en undersökning där samtliga beredskapsdirektörer, samordrare eller motsvarande i landets länsstyrelser, kommuner och landsting fått svara på ett antal frågor. Resultatet är, inte helt oväntat från min sida, väldigt negativt.

En övervägande majoritet är överens om att varje hushåll ska ha förmågan att själva klara sig 1-2 dygn vid en kris. Det handlar alltså om grundläggande saker som vatten, mat, värme och information. Men Stefan Anering, enhetschef vid MSB, säger till TT att beredskapen hos allmänheten är dålig när det gäller förberedelser inför en kris.

Efter att ha läst enkäten och svaren funderar jag lite på hur en del har röstat. De allra flesta har bra åsikter, men en del är naiva och andra verkar vara helt inkompetenta. Vad tror ni till exempel om nedanstående citat som är hämtat ur texten?

”En beredskapssamordnare skriver att kommunen har diskuterat frågan men att det kan uppfattas som provocerande att informera om enskildas ansvar via kommunens informationskanaler.” Sid. 29.

Enligt texten anser 70 procent att hushållet, förutom att kunna täcka de grundläggande behov som finns, också ska ha en evakueringsplan och en packad väska. Jag håller med. Framför allt det förstnämnda om man förstår att en kris, som exempelvis skogsbranden i Västmanland, kan hota hem och liv.

Över 90 procent säger också att man ska dela med sig av sina resurser till familj, vänner och grannar. Jag förstår fortfarande inte hur det ska gå till om man själv inte har förmågan att klara sig själv. Det är dessutom väldigt få av mina grannar som jag över huvud taget har någon kontakt med idag. Bor man på landet så har man givetvis bättre kunskap till följd av tidigare strömavbrott på grund av att landsbygden är mer störningskänslig vid naturkatastrofer som stormar.

”Vid storskaliga kriser kommer offentliga aktörer inte ha möjlighet att ge brett stöd ens efter tre dygn. Då blir det ännu viktigare att enskilda stödjer varandra i grannskapet.” Sid 39.

Många som svarat menar att information är viktigt, likaså utbildning, eftersom det finns stora kunskapsskillnader mellan olika generationer. Man menar att den som genomgått värnplikt har mer kunskaper som bedöms som värdefulla vid civila kriser som elavbrott. Något som yngre idag saknar.

Jag har flera gånger lyft fram att man måste börja med utbildning i grundskolan. Vilket en utredning av Stefan Ryding Berg också föreslår med ämnet totalförsvarskunskap, med begrepp som säkerhetspolitik och militärt- och civilt försvar ska ingå.

Få tror dock att den som tidigare varit med om en kris har bättre förutsättningar för att hantera framtida kriser. Jag kan hålla med om att vi tenderar glömma en del som hänt, men samtidigt tror jag att den som har erfarenhet från balkankriget eller växte upp under 30- och 40-talet har mer kunskap än varje 80- och 90-talist.

Ladda ner: Enskildas ansvar och agerande vid kriser (PDF)

Göteborgs Stad hakar på kampanjen #72timmar

Göteborgs Stad logga
Foto: Göteborgs Stad

På väg hem från arbetet lyckades jag ratta in lokalradion där Karin Eriksson, Chef för Samhällsskydd och beredskap i Göteborgs Stad, intervjuades i programmet Göteborg Direkt. Intervjun med Karin Eriksson är i början, direkt efter Laleh.

Göteborgs Stad har hakat på Civilförsvarsförbundets kampanj 72 timmar där man lyfter fram vikten av att alla medborgare ska ha en egen beredskap för att klara av tre dygn utan stöd från myndigheter i händelse av en kris. På webbplatsen Vårt Göteborg, Göteborgs Stads nyhetstidning, Vårt Göteborg, kan man läsa en artikel där man uppmanar alla att ha en krislåda.

Kampanjen 72 timmar inleds nu på måndag, den 6 oktober, och kommer pågå i två veckor på bussar, spårvagnar samt på 25 bibliotek och medborgarkontor i Göteborg. Uppdaterad information kommer att publiceras via Göteborgs Stads hemsida och under den andra veckan, v42, kan man träffa ansvariga för kampanjen i Nordstan.

Nu hoppas jag på att informationen kommer att bli lättillgänglig på Göteborgs Stads hemsida, också efter kampanjen. Vidare är det viktigt att man lyckas sprida budskapet både genom sociala medier, i text, ljud och gärna videoform. Broschyren, checklistan, Så klarar du dig i tre dygn, lämnar en del att önska, medan texten på 72timmar.se är mer omfattande, exempelvis med information om att man faktiskt behöver vatten, inte bara tomma vattendunkar.  Tyvärr tror jag att alla inte läser långa texter så videoklipp vore ett bra komplement.

Krisinformation och utbildningar

KrisinformationKrisinformation.se är en webbplats som förmedlar information från myndigheter och andra ansvariga om hur de hanterar olika kriser – före, under och efter krisen. Webbplatsen riktar sig till allmänhet och media och ska underlätta för dig att hitta till den information du söker.

Den som är uppmärksam ser att det finns två flöden från Twitter här på sidan. Den ena en sökning som visar alla inlägg om strömavbrott, medan den andra visar alla tweets från Krisinformation.se

För er som vill vara extra förberedda om någonting händer är det viktigt att först få information om kommande eller pågående katastrofer, hur man förbereder sig innan och vad man kan göra för att hjälpa till när det väl gäller. Därför är det, enligt mig, viktigt att man inte bara har en radio med frekvensen för P4 inställd, utan också följer händelserna via sociala medier.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och Civilförsvarsförbundet har inte bara bra information på sina hemsidor utan anordnar även utbildningar och övningar om krishantering, och överlevnad vid strömavbrott.

För mer information se: