Kan du följa en instruktion?

Kollegieblock… heter ett klassiskt dokument som alla barn borde få i grundskolan. Alla behöver vi ibland lite hjälp på traven, vi kan inte ha all världens kunskap lagrad i huvudet. Och ibland glömmer vi bort hälften av det vi kan.

Även om Sverige är ett av världens mest jämställda länder, åtminstone brukar an säga det, är det få kvinnor som har kunskap om hur man byter olja, tändstift och bromsar. Det är faktiskt så illa att det är få ungdomar, och vuxna, som har kvar den kunskapen. Mycket av den kunskap dina mor- och farföräldrar satt på har inte förts över till dina föräldrar. Och vad de har sagt och försökt lära dig har inte du lyssnat på.

Att dokumentera sin kunskap och omvandla den till enkla instruktioner gör att hela familjen också kan utföra uppgifterna om du av någon anledning inte är tillgänglig. Hur stor nytta har du av din motorsåg om du själv ligger under trädet?

Instruktioner bör brytas ned i både övergripande och mer ingående beskrivning av arbetsmomenten. Det bör finnas olika versioner av instruktionerna, både en videoinspelning, men också, minst en, en analog papperskopia med tydliga bilder och text som beskriver verktyg och tillvägagångssätt för varje moment.

Se också till att alla i familjen har tillgång till materialet, och att det är sorterat på ett logiskt sätt i pärmen. Nu är det bara att sätta igång, fyll den med instruktioner om hur man byter en säkring, tvättar underkläder eller byter bromsbackar. Eller varför inte också göra databasen digital så alla kan bidra med sin kunskap, och skriva ut arbetsinstruktioner?

Var ligger brandstationen?

Bild på brandbil i Nora, Örebro
Foto: Kjell Eriksson

Igår kväll sändes ett Viktigt Meddelande till Allmänheten i Ljusdals kommun ut via, bland annat, sociala medier. De uppmanades att ta sig till den lokala brandstationen om de hade problem att nå larmnummer 112, eftersom den fasta och mobila telefonin var utslagen.

Ironin i att man via sociala medier går ut med informationen om att mobiltelefonin är utslagen och uppmanar dem besöka Ljusdal.se är slående. Sedan började jag tänka… hur många vet var den lokala brandstationen ligger? Idag förlitar vi oss mer på teknik, och Fjällräddningen gick under sommaren ut med information att man också ska ha karta och kompass i ryggsäcken när man fjällvandrar.

Om telefonin i Ljusdal ligger nere så kan man inte heller använda Google Maps, eller liknande tjänst, för att ta reda på var brandstationen finns. Få har en områdeskarta hemma, det finns väl en i telefonkatalogen man  har slängt? Bör inte varje bostadsområde ha en karta där brandstationen står utmarkerad? Vad tror ni, är det ett bra förslag?

 

UR: Pengar – näst viktigast efter kärleken?

Utbildningsradion logga
Foto: Utbildningsradion press

Civilekonomen Tobias Nielsén är programledare för Pengar – näst viktigast efter kärleken? En programserie som jag av en händelse upptäckte när jag bläddrade förbi reklamen på TV igår. Under programseriens fem delar går man grundläggande in på ämnen som lån, ränta, aktier, självhushållning och konjunkturcykler.

För tillfället har jag endast sett de två första avsnitten och tycker det är bra att Utbildningsradion lyfter ämnet privatekonomi. Tidigare har jag skrivit om att det borde produceras en mer djupgående programserie om ekonomi, och detta är rätt väg att gå.

Några av de intervjuade anser att det är okej att låna till det mesta, om man har förutsättningar att betala tillbaks skulden. Att låna till kläder, bilar, hemelektronik och annat vars värde sjunker snabbare än du hinner amortera är något man ska försöka undvika.

Saknar du tidigare kunskap om ekonomi, eller vill göra din egna bedömning på programmet tycker jag att du ska se det. Lämna gärna en kommentar här, eller på Facebook med dina synpunkter.

Regeringen utreder dricksvattenförsörjningen

Vattendunk 10 literRegeringen har beslutat att ge en utredare i uppdrag att analysera och kartlägga vilka utmaningar som finns, granska kontrollen av dricksvatten och lägga fram förslag bland annat hur krisberedskapen kan bli bättre. Det skriver tidningen Riksdag och Departement i sin nätupplaga.

Att regeringen och landsbygdsminister Eskil Erlandsson (C) nu tar tag i dricksvattenförsörjningen i Sverige och väljer att tillsätta en utredning så att man i framtiden kan säkra upp, och modernisera, vatten- och avloppssystemen är ett steg i rätt riktning. Precis som Erlandsson säger i artikeln är dricksvattnet vårt viktigaste livsmedel och en förutsättning för att samhället ska fungera.

Det har blivit allt vanligare med avbrott i dricksvattenförsörjningen till följd av en allt äldre infrastruktur där många vattenledningar är uppåt ett sekel gamla. Samtidigt har vi fått fler parasiter, som Cryptosporidium, och virus som förorenar våra ytvattentäkter, precis som jag skrev i går.

Första delen av uppdraget ska redovisas vid halvårsskiftet nästa år, men utredningen pågår ytterligare ett år till 2015.

Skyfall i Göteborg kan förgifta dricksvattnet

Bild på tandborste i mugg
Foto Jhoc, Creative Commons

Svenska Dagbladets nätupplaga uppmärksammar i dag att forskare vid Umeå universitet hittat ett samband mellan magsjuka och ökade regnmängder i Göta älv, som många hushåll i Göteborgsområdet får sitt dricksvaten ifrån. Antalet förfrågningar till sjukvårdsupplysningen i Göteborg ökar med 20 procent under en vecka om det regnat minst 25 mm under ett dygn.

Samtidigt tror man inte att det är unikt för Göteborg, utan att man kommer att få liknande resultat där man använder ytvatten, till exempel från Mälaren. Men doktoranden Andreas Tornevi är också snabb på att poängtera att Göta älv är mer utsatt av avloppsrening från kommuner uppströms.

Enligt SvD får hälften av alla svenskar sitt kranvatten från olika ytvattentäkter. Är det så att vi litar för mycket på dricksvattnet, på att avlopps- och dricksvattenrening ska fungera och att kommuner och tekniker inte ska klanta sig? Behöver vi som hushåll ha ett eget vattenfilter för att klara oss mot parasiter, utsläpp och ett förändrat klimat som ger mer och skadligare nederbörd?