Glass är gott att äta när man är sjuk

Flaskvatten
Foto: Brian Smithson / CC BY

Sedan torsdag eftermiddag har jag ätit Paracetamol och druckit kopiösa mängder med vatten för att hålla febern i schack. Uppenbarligen har jag råkat ut för vad som troligtvis är influensa och tröttheten är otroligt påtaglig, likaså törsten, huvudvärken och febern med frossa. Uppenbarligen har jag magmuskler, vid varje hostattack känner jag nu hur det hugger i magen.

Många tror att en prepper enbart förbereder sig inför jordens undergång, men faktum är att alla konservburkar är värdelösa om jorden har gått under, då är troligtvis alla redan döda. Inklusive du och jag. Influensa är däremot en katastrof, när man inte orkar ta sig ur sängen och det enda man vill göra är att dricka vatten, vätskeersättning och äta glass. Då är det viktigt att ha frysen full med glass och skafferiet fullt med mat tills dess man orkar gå utanför dörren. Frågan är vad som skulle hända om vatten skulle varit förorenat samtidigt som jag behöver dricka flera liter om dagen. Då är det skönt att veta att lagret är under kontroll!

Men vid ett strömavbrott fungerar inte kylskåpet eller frysen. Därför bör man i huvudsak förvara torrvaror och konservburkar hemma, även om man också har ett litet elverk som under en kortare tid klarar av att hålla temperaturen i kylskåpet. Har man mycket kött och andra matvaror i frysen bör man även har kunskap om alternativa möjligheter att konservera maten. Exempelvis genom rök, torkning eller inkokning, så kallad canning. Glassen måste man givetvis äta upp, om det nu inte är minusgrader utomhus.

SVT Aktuellt sänder idag en intervju med Andreas Karlsson, du kan se intervjun här.

 

 

Nepotism på myndighetsnivå

Tidigare i veckan tvingades Islands statsminister lämna sin post, men han sitter fortfarande kvar som partiledare, än så länge. Idag sändes Uppdrag Gransknings program om Panamadokumenten som är ett samarbete tillsammans med ICIJ (International Consortium of Investigative Journalists). Utöver intervjun med Islands statsminister kunde vi se ett annat reportage som också handlade om och tidigare kabinettssekreteraren Frank Belfrage som gjort en så kallad självrättelse av oredovisade tillgångar i sin deklaration.

Enligt Uppdrag Granskning har Skatteverkets Överdirektör Helena Dyrssen, som tillsammans med myndighetens generaldirektör Ingemar Hansson varit statssekreterarkollegor med Belfrage, informerat honom om att Sveriges Television begärt ut handlingar om honom.

Att det förekommer nepotism, på svenska även kallat svågerpolitik, inom myndighetssektorn vet vi sedan tidigare. Men ibland undrar man hur omdömeslöst riket faktiskt styrs. Om man nu kräver att personer i Skatteverkets ledning avgår kommer dom dels få en fallskärm och sedan omplaceras till en liknande befattning inom en annan myndighet eller på regeringskansliet.

Om vi återgår till granskningen är det fascinerande att se att folk aldrig lär sig. Vi kan till exempel se att journalisten på Uppdrag Granskning använder sig av webbläsaren Internet Explorer, vilket också Myndigheten för Samhällsskydd och beredskap tydligen gör, ett program som sedan en tid tillbaka ersatts i Microsoft Windows av webbläsaren Edge och inte kommer att fortsätta att utvecklas, även om den en tid framöver möjligtvis får säkerhetsuppdateringar. En grävande journalist bör ha kunskaper om viss IT-säkerhet, källskydd och kryptering. Om man inte har det bör man läsa bland andra Glenn Greenwalds bok om Edward Snowden.

Och till er som alltid använder argumentet ”jag har ingenting att dölja” när kryptering och integritet kommer upp på tapeten säger jag Sigmundur Gunnlaugsson.

Kunskapsklyftor hotar Sveriges framtid

KunskapAtt klassamhället ur ett ekonomiskt perspektiv är på väg att helt raderas ut i Sverige är ett kontroversiellt argument. Visst finns det ensamstående mödrar och sjukskrivna med mycket små ekonomiska marginaler, och börsmäklare, koncernchefer och generaldirektörer med mycket pengar på banken och fallskärmar högre än Svenssons totala arbetsinkomst fram till pensionen. Men det är ytterst få som inte kan överleva på sin inkomst, även om många själva väljer att leva över sina tillgångar.

Men klyftorna i Sverige lever kvar. Kanske inte ur samma ekonomiska perspektiv, men ur ett kunskapsmässigt. Även om fler individer idag väljer att gå vidare till högre studier så gäller det fortfarande inte alla. Fortfarande är det fler ungdomar med föräldrar som har en akademikerbakgrund som väljer att läsa på universitet, vi kan också se att det idag är fler kvinnor än unga män som väljer att läsa en högre utbildning.

Den stora frågan är dock hur svenska lärosäten som Chalmers, Göteborgs Universitet, Kungliga Tekniska Högskolan med flera, mäter sig med andra universitet och högskolor runt om i världen, inte minst från Asien. Frågan är också om kvaliteten i den svenska skolan, från grundskolan och uppåt, faktiskt är sämre idag, vilket många påstår, och vad det i så fall får för konsekvenser för Sverige i framtiden.

Många skulle nog kategorisera mig som en språkpolis. Jag hatar särskrivningar, felstavade ord och syftningsfel. Samtidigt kan vi idag se en språkutveckling där ordförråden töms ut och mängden stavfel blir allt fler. Om det är en effekt av att alla idag har tillgång till sociala medier och att en samhällsgrupp som tidigare sällan uttryckt sig i text nu fått en plattform är svårt att sia om. Samtidigt bör det inte ha en lika stor påverkan då dom webbläsare och mobiltelefoner idag har en rättstavningsfunktion.

Faktum är att jag faktiskt aldrig öppnade läroboken i ämnet, men jag har trots det högsta betyg och var bäst i min skolklass. Min egen skolgång skall dock inte alls användas som referens eftersom den var väldigt brokig, men jag är åtminstone godkänd i alla ämnen enligt slutbetyget. Hade jag däremot haft fler engagerade lärare, en bättre skolgång och mer traditionell katederundervisning skulle mina kunskaper idag vara högre och motsvara mina betyg.

När IF Metall i veckan slöt ett nytt ettårigt kollektivavtal menade Marie Söderqvist, vd Livsmedelsföretagen, att den överenskomna lönenivån hotade branschens konkurrenskraft. Om Sverige nu inte har lägst lönekostnader, låg utbildningskvalitet och minskad innovationsförmåga, vad skall vi då konkurrera med? Företagens kostnader går att minimera, det finns mycket man kan effektivisera för att öka det produktiva arbetet men om man inte har en tillräckligt kompetent arbetskraft måste man kunna locka utländska ingenjörer och forskare, men vad skall då vi svenskar arbeta med?

Samtidigt är inte alla ämnade för akademiska studier, det finns många som trivs med att arbeta med yrken som enbart kräver gymnasieexamen eller en kortare vidareutbildning. Sverige lider redan av en viss utbildningsinflation vilket för vissa är en tröskel att komma över medan det för andra är en berlinmur. Idag är det arbetsgivarens marknad, inte sällan väljer man någon med rätt utbildning, tidigare erfarenhet och bra referenser.

Vänsterpartiet är ett parti som länge argumenterat för en arbetstidsförkortning till sex timmars arbetsdag med bibehållen lön. Jag hävdar att många arbetsgrupper idag faktiskt kan sänka normalarbetstiden till sex timmar, men det beror mer på att dom faktiskt saknar arbetsuppgifter för att fylla en arbetsdag under åtta timmar. Även detta är ett kontroversiellt argument, och givetvis gäller det inte alla. Faktum är att arbetsbelastningen på många arbetsplatser idag är snedfördelad, det finns personer som faktiskt tvingas arbeta ständig övertid och vars arbetsdag är planerad ned till varje sekund, och andra inom samma organisation som kan ta obegränsat med kaffepauser under arbetsdagen och flexa ut tidigare varje fredag. En organisation där anställda är sysselsatta men inte utför arbete är varken produktiv, konkurrenskraftig eller ekonomiskt försvarbar.

En av dom stora frågorna inför framtiden är vad som händer med Sverige om företagen inte kan konkurrera på en allt mer global marknad, skatteintäkterna minskar samtidigt som dom statliga utgifterna ökar i takt med en äldre befolkning.

Svenska Preppers i Sveriges Radio P1

Bild på traktor
Foto:
Martin Abegglen
/ CC BY-SA

Sveriges Radio P1 sände igår Svenska Preppers, ett program inspelat av och med Urban Björstadius. Medverkade gjorde bland andra Andreas Karlsson som driver bloggen Urvaken och Journalisten Patrik Oksanen som startat podcasten Podd72.

Över lag var radioprogrammet intressant, även om man kan ha synpunkter kring om det är en borgerlig rörelse, vilket en av dom intervjuade påstod. Ser man det ur ett amerikanskt perspektiv är det givetvis fler libertarianer än liberaler som själva anser sig vara survivalister eller preppers, men i Sverige skulle jag vilja påstå att det finns många på vänsterkanten som kan anses vara preppers, många grönavågare till exempel, också idag finns det folk som väljer att flytta till landet för att odla potatis och föda upp kaniner.

Att enbart bunkra konserver är otroligt kortsiktigt och inte hållbart i längden, ungefär som att köra bil på fossila bränslen, när oljan väl tar slut står traktorn still. Om man inte väljer alternativa bränslen vilka antingen är kompatibla med den nuvarande förbränningsmotorn eller som kräver att traktorn modifieras helt eller delvis för att kunna använda det nya bränslet. Förhoppningsvis kommer vi aldrig att behöva uppleva en situation där maten tar slut och affärerna inte kommer att fyllas på inom en vecka, men man vet aldrig. Då är det viktigt att ha kunskap om hur man odlar mat och föder upp djur för slakt. Det betyder inte nödvändigtvis att jag själv skall göra det, och om man inte har det intresset eller den möjligheten är det viktigt att ha goda relationer med sina grannar på landsbygden, med bönderna.

Dom senaste åren har allt fler människor börjat intressera sig för sin egen krisberedskap. Om det beror på att man nu börjat inse hur sårbart samhället faktiskt är och att staten idag inte har några beredskapslager eller om det är en trend, precis som surdeg, återstår att se. Samtidigt kan jag se att denna blogg skapar intresse och antalet besök från makthavare och privatpersoner ligger stabilt och ökar givetvis dag för dag, inte minst i sociala medier. Även antalet journalister som kontaktar mig via sociala medier eller e-post har ökat det senaste året, trots att jag inte ställer upp på intervjuer har också ökat. Jag får snart starta en kontaktförmedling.

Varför är du intresserad av att läsa denna blogg? Vad har gjort att du börjat intressera dig för just din egen och familjens krisberedskap? Skriv en kommentar och dela med dig inlägget till andra. Glöm inte att lyssna på radioprogrammet, det är ca 40 minuter långt.

Amortering är avbetalning av lån

Sveriges nya sedlar
Riksbanken

Privatekonomi är ett mycket intressant ämne att diskutera, även om kunskaperna brister både hos mig, mina vänner och mina kollegor. Med anledning av amorteringskravet som nu har röstats igenom, och det är relativt många som antingen bor i en bostadsrätt, eller i ett hus, och dessutom har köpt, och sålt, sin bostad nyligen.

Idag råkade jag lyssna på en diskussion kring detta ämne där en som inte har bostadslån hade vissa frågor kring vad amortering faktisk innebär. I diskussionen framfördes ett räkneexempel, och frågan som ställdes var om det man betalar utöver räntan var amortering. Nu vill jag inte verka negativ, men man bör ha lärt sig vad ränta är om man har gått igenom både grund- och gymnasieskola, och sedan arbetat ett par år.

Utan att själv ha djupare kunskap i ämnet kan jag säga att ränta är det banken, eller annan långivare, kräver som betalning för att du har lån hos denne. Att amortera betyder att man betalar tillbaka lånet, alltså den summan du har lånat. Den faktiska kostnaden blir alltså amortering, ränta och eventuella ytterligare kostnader.

Av ren nyfikenhet läste jag den finstilta texten i dom två fakturor jag fått hem efter köp från två olika butiker, som dessutom använder två olika betalningslösningar. Fakturorna ger mig möjlighet att delbetala köpet, det ena räntefritt i 12 månader, medan det andra har en hög årsränta. På fakturorna står olika räkneexempel som jag citerar nedan.

Vid ett kreditbelopp om 10 000,00 kr med en årsränta om 0,00 % och en delbetalningstid om 12 månader uppgår den effektiva räntan till 11,59 %. I exemplet ingår en administrationsavgift om 29,0 kr per månad och en uppläggningsavgift om 295,00 kr. Det ordinarie månadsbeloppet att betala är 863,00 kr och det sammanlagda beloppet 10 643 kr.

Samt följande citat.

Den rörliga årsräntan är 19,90% och månadsavgiften är 29 kr. För köp på 10 000 kr som betalas över 12 månader blir totalbeloppet 11 460 kr. Månadsbeloppet blir i detta exempel 995 kr och den effektiva räntan 29,22%.

Nu har jag inga planer på att delbetala någon av fakturorna eftersom jag har ett stabilt sparkonto för mina utgifter, men det är ändå tänkvärt eftersom jag läst citat som ”Budgeten spelar ingen roll eftersom jag tänkt att delbetala.” Själv är jag ekonomisk, enligt många för snål för mitt eget bästa, och ser inga problem med att vänta en eller två dagar extra för att spara in ett par hundralappar, men skjuter också upp vissa köp trots att jag har pengarna.

Hur tänker du kring delbetalning, är det ett vanligt sätt för dig att konsumera teknik och övriga inköp, eller sparar du och finansierar dina köp krona för krona? Som exempel kan vi ta min kollega som i dagarna betalat av sin bil efter fem år och nu vill och behöver köpa en ny. Är det okej att köpa bil på kredit, eller är det enbart bostad?

Genom att fortsätta använda denna webbplats tillåter du lagring och användning av cookies. mer information

Den här webbplatsen använder cookies för att tillhandahålla tjänster, anpassa annonser och analysera trafik. Genom att använda webbplatsen godkänner du användningen av cookies.

Stäng