Medicinbristen får konsekvenser vid ett cyberangrepp

RAKEL MSB
Foto: MSB Bildbank

Under det senaste året har vi kunnat läsa flera artiklar om att medicinbristen har ökat och att det nu påverkar patientsäkerheten. Enligt Sveriges Radio har runt tusen läkemedel bara under 2019 någon gång varit restnoterade, men oftast finns det då alternativ i form av annan förpackning eller generika, alltså andra läkemedel som innehåller samma verksamma ämne.

Sverige är idag ett ganska välfungerande samhälle, även om man ibland förundras över samhällsutvecklingen och dom beslut som fattas av politiker och tjänstemän på samhällsbärande positioner. Men trots det har vi nu alltså brist på mediciner, något som efter avregleringen 2009 definitivt inte har minskat. Man kan fråga sig varför inte fler krav ställs på en så viktig funktion som apoteken.

Samtidigt vet vi också att man aktivt arbetar med att minska antalet vårdplatser, åtminstone känns det så när sjukhuspersonal såsom läkare varslas runt om i landet. Problemet är inte, och har inte varit, att vi har för många läkare, sjuk- och undersköterskor i landet. Snarare det motsatta. Vad som däremot är en ekonomisk mardröm är det arbetssätt som den offentliga sektorn i Sverige arbetar utifrån. Men även bristen på kompetens bland tjänstemän och politiker som fattar beslut som skadar organisationerna och som sedan kostar miljarder att reparera. Fast jag ska inte blanda in Försvarsmakten och den avskaffade värnplikten i detta blogginlägg.

Vad händer när samhällsviktiga funktioner slås ut, när journalsystemen havererar och dom digitala recepten inte kan öppnas av farmaceuterna på landets apotek. När just ditt läkemedel inte kommer att beställas hem inom 24 timmar, vilket idag är en skyldighet, då blir det kris på riktigt. Det vi ser idag är störningar, men inga katastrofer.

Vi får hoppas att Sverige inte utsätts för ett ”cyberangrepp” riktat mot sjukvården samt att besparingsförslagen mot landets psykiatrimottagningar inte får allvarliga konsekvenser. Qui vivra verra.

Stoppa självskadebeteende, inte Paracetamol!

Idag rapporterar flera medier om att Läkemedelsverket har fattat beslut om försäljningsstopp för paracetamol i mataffärer från och med november. Under de sex år som försäljningen har pågått har man sett en ökning av förgiftningsfall, som till största del är medvetna självskadehandlingar.

Läkemedelsverket har dock inte gjort en närmare granskning för att undersöka om det är smärtstillande läkemedel, som Panodil och Alvedon, som sålts i mataffärerna som är orsaken, även om man sett ett tydligt trendbrott sedan 2009 då marknaden avreglerades.

Om man använder läkemedel, oavsett vilket, är det viktigt att först läsa bipacksedeln där det bland annat står hur man använder läkemedlet, när man inte ska använda det och eventuella biverkningar. Om man följer de rekommendationer som ges om mängd och hur ofta man får ta tabletten så är man relativt säker.

Självskadebeteende är ett symptom på att något är fel. Det är viktigt att man på ett så tidigt stadium som möjligt försöker hjälpa en individ som uppvisar tendenser till självskadebeteende. Eftersom det är unga kvinnor som utgör majoriteten av avsiktliga självskadehandlingar kan det vara en god idé att kontakta elevhälsan eller vårdcentralen. Det finns också flera telefonnummer man kan ringa för råd, exempelvis BRIS.

Säljstopp på Panodil och Alvedon leder inte till att den som är ute efter att skada sig själv kommer att misslyckas. Tyvärr. Det finns flera olika vägar. Om du är ung och mår psykiskt dåligt och känner att du inte kan prata med dina föräldrar kontakta då elevhälsan ungdomsmottagningen. Om du är förälder eller känner någon som mår dåligt försök prata med personen eller sök information för att kunna hjälpa individen.

Och till sist vill uppmana alla politiker, på alla nivåer, att prioritera psykvården!