Medicinbristen får konsekvenser vid ett cyberangrepp

RAKEL MSB
Foto: MSB Bildbank

Under det senaste året har vi kunnat läsa flera artiklar om att medicinbristen har ökat och att det nu påverkar patientsäkerheten. Enligt Sveriges Radio har runt tusen läkemedel bara under 2019 någon gång varit restnoterade, men oftast finns det då alternativ i form av annan förpackning eller generika, alltså andra läkemedel som innehåller samma verksamma ämne.

Sverige är idag ett ganska välfungerande samhälle, även om man ibland förundras över samhällsutvecklingen och dom beslut som fattas av politiker och tjänstemän på samhällsbärande positioner. Men trots det har vi nu alltså brist på mediciner, något som efter avregleringen 2009 definitivt inte har minskat. Man kan fråga sig varför inte fler krav ställs på en så viktig funktion som apoteken.

Samtidigt vet vi också att man aktivt arbetar med att minska antalet vårdplatser, åtminstone känns det så när sjukhuspersonal såsom läkare varslas runt om i landet. Problemet är inte, och har inte varit, att vi har för många läkare, sjuk- och undersköterskor i landet. Snarare det motsatta. Vad som däremot är en ekonomisk mardröm är det arbetssätt som den offentliga sektorn i Sverige arbetar utifrån. Men även bristen på kompetens bland tjänstemän och politiker som fattar beslut som skadar organisationerna och som sedan kostar miljarder att reparera. Fast jag ska inte blanda in Försvarsmakten och den avskaffade värnplikten i detta blogginlägg.

Vad händer när samhällsviktiga funktioner slås ut, när journalsystemen havererar och dom digitala recepten inte kan öppnas av farmaceuterna på landets apotek. När just ditt läkemedel inte kommer att beställas hem inom 24 timmar, vilket idag är en skyldighet, då blir det kris på riktigt. Det vi ser idag är störningar, men inga katastrofer.

Vi får hoppas att Sverige inte utsätts för ett ”cyberangrepp” riktat mot sjukvården samt att besparingsförslagen mot landets psykiatrimottagningar inte får allvarliga konsekvenser. Qui vivra verra.

Sjukhus i Skåne utan patientjournaler sedan förra veckan

Ambulanssjuksköterska Skåne
Foto: Christiaan Dirkesen / Region Skåne

Torsdag förra veckan påverkade en uppdatering av 26 000 datorer i Region Skåne omfattande nätverksproblem för vården. Enligt Kvällsposten kvarstår problemen med nätverken, vilket fått följden att operationer ställts in och att sjukhuspersonal inte kommer åt patientjournaler och samtidigt har svårt att skriva recept.

Det har även förekommit två fall av felmedicinering till följd av IT-problemen eftersom varken journaler, läkemedelslistor eller laboratorievärden gick att kommat åt då systemet för operationsplanering låg nere. Beredskapen på bland annat Helsingborgs, Ängelholms och Trelleborgs sjukhus har höjts skriver Sydsvenskan. Enligt en läkare dirigerar man fortfarande om ambulanser och ställer in operationer.

Enligt Ewamay Cederholm, verksamhetschef på IT/MT-divisionen, så går trafiken fortfarande upp och ner, men att man under eftermiddagen har ansvariga ett möte för att försöka försöka lista ut vad som orsakar problemen. Patientjournalerna ska gå att komma åt, men det går segt.

Det var värst vad beroende av teknik vi är nuförtiden. IT-problem i en hel vecka för en hel region som orsakar felmedicinering, inställda operationer och allmänt kaos är alltså vad vi får räkna med i Sverige 2015 och framöver när man helt förlitar sig på digitala system och inte har lättillgängliga papperskopior att falla tillbaka på.

Inställda operationer efter strömavbrott i Mölndal

I onsdags kväll drabbades Mölndals sjukhus av ett längre strömavbrott, över 30 operationen sköts på framtiden. Dessutom tvingades 30 dialyspatienter omdirigeras till andra sjukhus i Göteborgsregionen.  Västfastigheter har nu lokaliserat problemet och antagligen åtgärdat det så att reservkraften fungerar, nästa gång.

Jag trodde att elförsörjningen på sjukhus och äldreboenden är lika viktigt som telekommunikation, som i dag inte heller fungerar vid strömavbrott. När operationer ställs in drabbar det patienten på ett negativt sätt då denne sett fram emot, och förväntat sig att få skadan åtgärdad.

Det är dags att de ansvariga ställer krav, att systemen faktiskt regelbundet kontrolleras och att man aktivt för en logg över när det kontrollerats och hur länge man uppskattar systemen att fungera vid ett strömavbrott. Nu är jag inte insatt, troligtvis brukar systemen kontrolleras, men hur grundligt och hur ofta är något vi måste fråga oss själva.

Genom att fortsätta använda denna webbplats tillåter du lagring och användning av cookies. mer information

Den här webbplatsen använder cookies för att tillhandahålla tjänster, anpassa annonser och analysera trafik. Genom att använda webbplatsen godkänner du användningen av cookies.

Stäng