Datorspel, våld och bilbränder

Spelkontroll
Foto Pixabay.com

Trenden att antalet grövre våldsbrott blir allt fler är en konsekvens av våldsamma datorspel som barn i unga åldrar, som nu är unga vuxna, spelat under både fritid och i klassrummen under lektionstid. Det finns ett samband mellan spel som Grand Theft Auto och den senaste tidens bilbränder i delar av Sverige. Spelen har satt spår i ungdomarnas psyke och man får nu så kallade kickar av att tända eld på andra människors bilar i den verkliga världen, precis som man under flera år gjort virtuellt. Spelet uppmuntrar också till att slå ned personer och ta deras pengar, något som många idag råkar ut för, även äldre och handikappade.

Andra spel som Counter-Strike, Call of Duty och Battlefield är exempel där man ur ett förstapersonsperspektiv skall skjuta motståndarlagets spelare med maskingevär och handgranater, något vi dom senaste åren har sett mycket av, och vi kan dagligen läsa om skottlossningar och granatexplosioner. I Counter-Strike apterar det ena laget en bomb på en av två bombplatser och skall skydda den mot motståndarlaget och alla medel är tillåtna.

Så kunde debatten låta för några år sedan, men för tillfället är det ingen som har nämnt tv-spelsvåldet. Det jag ser som negativt med spelkulturen kan vara det språkbruk som används, en blandning av könsord och svordomar. Attityden mot kvinnor är en annan. Det handlar dock i första hand om en uppfostringsfråga, att föräldrarna inte tar sitt ansvar på tillräckligt stort allvar och sätter ned foten.

Vad jag däremot ser är ett flertal positiva saker som kommer från spelandet, och då talar jag i första hand om datorspel och konsolspel.

Förstapersonsskjutare är en populär spelgenre där man ser spelet ur spelfigurens synfält. Eftersom spelen inte sällan spelas i högt tempo, minskar man successivt sin reaktionstid och bygger upp ett muskelminne.

Man kan också se skillnad mellan den som spelar ensam på publika servrar, och dom som spelar i en grupp och använder programvaror som Skype, Mumble, Ventrilo eller Teamspeak för att prata med varandra och lägga upp taktiken under spelomgången. Kommunikation är precis lika viktigt i alla flerspelarspel.

Fördelarna med att spela tillsammans är att man ökar sin egen samarbetsförmåga, kommunikationsförmåga och får en gemenskap med dom man spelar med. I synnerhet om man spelar i en klan med en tydlig struktur där alla vet sin position, varandras styrkor och svagheter och kan dra nytta av dom.

Ett spel som är fascinerande är Arma III, en förstapersonsskjutare som gavs ut i september för tre år sedan. Spelet utspelar sig i mitten av 2030-talet och handlingen är militäroperationen Operation Magnitude. Men det är inte enspelarläget som är det intressanta, utan att spelet har ett flertal moddar, tillägg, där man kan förändra spelet.

Swedish Army Mod och Swedish Forces Pack är två olika tillägg som ger tillgång till Försvarsmaktens utrusning och vapen i spelet. Allt från uniformer till vapen och fordon. Det finns ett flertal klaner, communities kan vara ett bättre ord, som utövar MilSim, militärsimulering, i Arma 3.

I Sverige är Swedish Strategic Group (SSG) och Anrop.se två stycken, där den förstnämnda, åtminstone i mina ögon, verkar mer hardcore med sina två plutoner som i sin tur har flera grupper med stridspar. Man övar grupperna varje onsdag och har militäroperationer på söndagar. All kommunikation över simulerat kompani- och plutonsnät sker enligt gällande sambandsreglemente med svenska signaleringsföreskrifter. Av videoklipp på YouTube att döma har man väldigt bra samarbete under dom flera timmar långa militäroperationerna

Till sist vill jag säga att oavsett vad du företar dig är det bättre att ha en strategi och att väl inövade rutiner och kommunikation samt att flera personer ofta löser en uppgift bättre än endast en. För att återknyta till datorspel är det bättre att springa tillsammans med sina lagkamrater, eller enligt en väl upparbetad strategi, än att planlöst irra omkring som Rambo och tro att man är gruppens frälsare.

Så stå inte där när skiten träffar fläkten med defekta produkter och en årsförbrukning surströmming. Använd din utrustning, arbeta tillsammans och rotera ditt matförråd löpande.

Tyskland uppmuntrar till egen krisberedskap

Flaskvatten
Foto: Brian Smithson / CC BY

Som ni säkert redan har läst har den tyska tidningen Frankfurter Allgemeine Sonntagszeitung kommit över ett strategidokument där man kan läsa att medborgarna i Tyskland uppmanas att ha mat och vatten, minst två liter per person och dag, hemma för att kunna klara sig tio dagar.

Den enda tidning i Sverige som relaterat till svensk krisberedskap är Dagens Nyheter, om ingen journalist väljer att utveckla frågeställningarna, exempelvis i en ledarkrönika, eller om någon väljer att skriva en debattartikel i ämnet. DN har intervjuat Svante Werger, kommunikationsdirektör vid Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap som säger att även i Sverige har man nu börjat väcka liv i den civila beredskapen, men att det kommer att ta tid.

I artikeln tar man också upp att det enligt uppgifter från MSB finns skyddsrum för omkring sju miljoner svenskar. Men som vi kunnat läsa tidigare, åtminstone i sociala medier och dom personer jag följer, så har fastigheter i myndighetens register rivits och ersatts, eller håller på att ersättas, med bostads- och kontorsfastigheter utan skyddsrum. Även om dom faktiskt måste ersätta skyddsrum. Dessutom tar det 48 timmar, enligt lag, att iordningställa ett skyddsrum som idag används som exempelvis lägenhetsförråd.

I Sverige rekommenderas vi sedan en tid tillbaka att ha en egen beredskap på omkring 72 timmar, men det är få svenskar som vet om detta och om man har kunskapen och torrvaror är det inte säkert att man kan tillaga maten eller värma upp lägenheten under vinterhalvåret. Och 72 timmar är en förhållandevis kort tid och man bör givetvis ha en beredskap för minst 10 dagar, gärna en månad eller två. Nu är det svårt att lagra 60 liter dricksvatten per person i en tvåa, även om man kan använda källarförrådet som lagringsplats. Förhoppningsvis bistår Räddningstjänsten, kommunen, Hemvärnet eller någon av dom frivilliga försvarsorganisationerna med tankbilar om det skulle vara ett längre avbrott i dricksvattensystemet. Annars kan det vara bra att ha grundläggande kunskaper i vattenrening.

Det är oroligt i Europa, och oavsett hur mycket skattehöjningar Socialdemokraterna tillsammans med Miljöpartiet lovar kommer troligtvis endast en bråkdel gå till samhällets krisberedskap. Att fler länder uppmanar sina medborgare att ta ansvar för sin krisberedskap, samtidigt som dom övar ett civilt försvar visar att det inte handlar om Fia med knuff, för att använda ett citat av Göran Frisk. Men att Sverige inte har insett detta, eller yrvaket och långsamt börjat planera för att återupprätta ett civilt försvar är ett faktum och därför måste Du och din familj kunna ansvara för er själva. Som man säger på flygplanet. Sätt på dig syrgasmasken först – innan du hjälper andra.

Nu är det dags att inventera matförrådet och inhandla fler vattendunkar. Skriv gärna en kommentar och länka till artiklar i ämnet som skrivits den senaste veckan.

Lyssna på relästationer med Baofeng UV-5R

Baofeng Amatörradio Radioamatör
Foto: Peter Haas / CC BY SA

Det har gått ett par dagar sedan jag först packade upp mina två Bafoeng UV-5RE plus som jag beställt från Kina. Baofeng UV5-R är en kommunikationsradio som finns i flera olika modeller med olika utseende och varierande firmware. Radion kan sända på både VHF och UHF från 136-174 MHz samt 400-520 MHz, samt även ta emot radiosändningar på FM 65-108 MHz, så det går alldeles utmärkt att lyssna på Radiosporten vid strömavbrott.

Värt att notera är att jag inte är en certifierad radioamatör och därför håller mig till att sända på dom lagliga jaktkanalerna på jaktradio 155 MHz, inklusive 156.000 Mhz, samt SRBR på 444 MHz om uteffekten sänks från 5 W till 1 W. Eftersom radion dels har en avtagbar antenn och högre uteffekt än 0.5 W får den inte enligt lag användas för kommunikation på PMR 446 MHz. Men i första hand använder jag radion för att lyssna på andra människor.

Förutom att ha programmerat in PMR 446, Jaktradio 155 Mhz och SRBR 444 MHz har jag även lagt in marin VHF och relästationer i mitt område. En relästation, repeater på engelska, återutsänder meddelandet och förlänger räckvidden på konversationen. För att underlätta programmeringen använde jag mig av en USB-kabel och mjukvaran Chirp, även om just den programmeringskabeln jag köpte kom med en egenutvecklad programvara.

Vad jag förstår är det många som anser att man bör byta ut antennen eftersom en bättre antenn skall förlänga räckvidden. Själv har jag ännu inte investerat i en bättre antenn, men jag har märkt av en del störningar, framför allt vid datorn, och det har varit svårt att höra någonting alls. Efter att jag programmerade in ett par olika relästationer har jag hör CW, alltså morsekommunikation, och ett par korta diskussioner. Också på Marin VHF 24 har jag kunnat höra både kustväder och sjösäkerhetsinformation, men bara med radion två meter upp i luften nära garderoben eller på spisen ovanför köksfläkten.

Baofeng UV5-R, oavsett vilken version, kostar en bråkdel av vad många mer professionella handhållna radioenheter från företag som iCOM, Yaesu och Motorola gör. Priset för direktimport från Kina är omkring 300 kronor, inklusive bordsladdare och en öronsnäcka. Att dom är billiga är en av orsakerna till att jag köpt dom. Visserligen kan kvaliteten vara därefter, men vilka produkter idag har inte tillverkats av asiater?

Som jag tidigare skrev är jag inte certifierad sändaramatör, och har inget intresse av att komma i kontakt med så många människor som möjligt världen över för att byta QSL-kort. Samtidigt vet vi att radioamatörer är en del av samhällets krisberedskap, dom är vana att kunna kommunicera med hela världen, oavsett tid på dygnet utan att vara beroende av att mobilmasterna fungerar, och utrustningen kan enkelt drivas på 12-volt, i bilen eller med solpaneler, vindkraft eller ett bränsledrivet reservkraftverk. Därför kan handhållen, eller fast monterad, radioutrustning vara ett alternativ för alla. Framför allt 27 MHz, även känd som PR- eller CB-radio, vilken är licensfri och fungerar längre sträckor.

Har du som läser detta några funderingar kring amatörradio, jaktradio eller vilka frekvenser man får använda utan att vara radioamatör? Eller kanske du är certifierad och aktiv medlem i en klubb för radioamatörer, eller till och med Frivilliga Radioorganisationen och kan rekommendera och hjälpa med frågor från nybörjare. Oavsett, skriv gärna en kommentar här eller på sociala medier.

Beväpnad med pepparspray och första hälpen?

Ambulanssjuksköterska Skåne
Foto: Christiaan Dirkesen / Region Skåne

Under sommaren är det många personer som skulle gynnats av att ha haft möjligheten att bära legala vapen. Nu talar jag inte om handeldvapen som pistoler, utan om det som på engelska faller under kategorin non-lethal weapons, alltså vapen som skadar men inte dödar. Skulle attackerna mot kvinnor, och dom fullbordade våldtäkterna varit färre om man hade haft möjligheten att bära pepparspray och elchockvapen?

När antalet poliser i yttre tjänst blir allt färre så blir konsekvensen att vi får vänta allt längre. Framför allt under sommaren när Polismyndigheten precis som övriga Sverige haft en lägre bemanning till följd av semester. Samtidigt blir brotten allt grövre och både polis och övrig blåljuspersonal får vara beredda på stenkastning och glåpord.

Vi vet att både Räddningstjänsten och ambulanssjukvårdare har blivit bemötta med stenkastning, men också att deras uppgift förhindrats av vanliga människor som hindrat dom från att komma nära patienter, antingen på grund av att åskådarna valt att filma händelsen, eller för att dom helt enkelt är kraftigt underbegåvade.

Senast idag blev en ambulanssjukvårdare misshandlad av en patient, som enligt uppgifter skall ha varit påverkad av alkohol eller droger. Troligtvis händer det ofta att ambulanspersonal möter människor som har aggressiva tendenser, men man bör ändå ha en viss respekt för personer som faktiskt vill hjälpa en. Oavsett hur påverkad man är.

”Vi ber aktivt om hjälp om information från människor om vad de ser och finns själva mer synliga på platser där bilbränderna skett. Av de boende i dessa stadsdelar vill ju 99 procent ha lugn och ro. De som anlägger bränderna jobbar i mörker och polisen kan inte vara på plats på varenda meter. Redan nu ser vi att folk vill hjälpa till men hittills har det ännu inte lett till att vi har någon formellt misstänkt för bränderna. Vi tror det handlar om unga män som drar omkring”, säger Ewa-Gun Westford presstalesman vid Polisen vid region Syd, till TT.

Nu kanske Ewa-Gun Westford inte direkt uppmanar Malmöborna att starta medborgargarden, även om man kan tolka det så. Personligen skulle jag dra mig för att gå ut efter mörkrets inbrott i områden där man dom senaste veckorna har eldat upp bilar, man vet aldrig hur man blir bemött vid en eventuell konfrontation. Och mina kunskaper i Krav Maga är obefintliga, och jag bär varken batong eller tandskydd i min väska.

Något jag däremot funderar över att bära med mig är ett första hjälpen-kit. Inte en stor sjukvårdsväska eller kudde, men något som inte tar för stor plats och ryms i en mindre ryggsäck. När jag ställde fråga på Twitter där jag frågade vad folk tog med sig fick jag förutom huvudvärkstabletter och plåster också svar innehållande allt från HLR-mask och handskar till tryckförband och tourniquet, engelska för ett avsnörande förband.

Så frågan är vad jag bör utvidga mitt kit med. Räcker det att komplettera ett standardiserat kit från Clas Ohlson med en blodstoppare, finns det något bättre kit som Cederroths Mini, eller bör jag skräddarsy mitt eget, och i vilken förpackning då? Jag har sett att vissa ordningsvakter och väktare har första hjälpen-kit i sitt bälte. Vad finns i dessa?

För fyra år sedan, helvete vad åren går, gick jag en HLR-kurs där jag fick lära mig hur man utför hjärt- lungräddning samt använder en hjärtstartare. Efter utbildningen fick jag behålla den upplåsbara dockan MiniAnne och den DVD-film vi övade med. Men i ärlighetens namn har jag inte öppnad paketet sedan den dagen.

På min arbetsplats har vi idag en hjärtstartare, den hänger lätt tillgänglig och den kommer med inspelade instruktioner som beskriver vad man skall göra. Men jag tror att vi alla skulle behöva gå en kurs i hjärt- lungräddning. Det är tveksamt om någon av mina arbetskamrater har någon erfarenhet alls av HLR, eller om jag är den ende som vet hur man öppnar luftvägarna och hur länge och i vilken takt man gör hjärtkompressioner. För den som aldrig har gått en kurs tycker jag ni skall gå en sådan. Antingen via någon förening, arbetsplatsen eller privat. Det är en kunskap som räddar liv.

Avslutningsvis vill jag säga, att oavsett vilken inställning man har till nödvärnsrätten, om den skall utvidgas eller redan idag är bra formulerad, har alla möjligheten, rätten och skyldigheten att hjälpa medmänniskor, eller sig själva, som är sjuka eller skadat sig. Det kan handla om trafikolyckor, drunkningsolyckor, köksknivar eller stroke. Det viktigaste är att man kontaktar SOS Alarm vid livshotande situationer och att påbörja eventuell livräddning direkt. Om du själv saknar kunskap kan du fråga vad du kan hjälpa till med. Försök annars att hålla distans till den skadade, och kanske hjälpa ambulanspersonalen att få arbetsro genom att ställa dig framför ”publiken”.

Mer krisberedskap i sociala medier

iPhone Android stulen
Foto: Jhaymesisviphotography / CC BY

Sedan Erik Lagersten år 2015 tillträdde som Kommunikationsdirektör för Västra Götalandsregionen och lämnade posten som Informationsdirektör på Försvarsmakten är jag osäker på om man faktiskt har rekryterat en ersättare till posten. Försvarsmakten är idag mer öppen och transparent än för några år sedan, och tydligen har Marcela Sylvander efterträtt Lagersten, men har inte en lika personlig, om än professionell, relation till allmänheten genom sociala medier som företrädaren.

Sociala medier tror jag är en förutsättning idag när företag och organisationer vill öka förståelsen för arbetsuppgifterna, och bredda rekryteringsgrunden. Många organisationer saknar fortfarande en närvaro på sociala medier, troligtvis på grund av ett bristande intresse från medlemmarna. Men jämför man Sjöräddningssällskapets sida på Facebook, en plattform som för övrigt allt färre unga använder aktivt, är den betydligt mer uppdaterad med intressant innehåll än exempelvis Frivilliga Resursgruppen (FRG) och Frivilliga Radioorganisationen (FRO). Den sistnämnda har en publik grupp för organisationens medlemmar, och används mer för intern kommunikation än samhällsinformation.

Just FRO marknadsför sig själva med slogan ”Radio, tele och data i samhällets tjänst”, och har dels sambandsservice där man arbetar tillsammans med föreningar och organisationer vid idrottstävlingar och stora arrangemang. Men man utbildar också sambandspersonal till hemvärnet och arbetar med att utbilda och förstärka sambandsresurser vid större olyckor, skogsbränder och övriga kriser. Men utöver en intern grupp på Facebook och en informationsvideo på sin webbplats är det svårt att veta vad dom faktiskt gör.

Jag förstår att många organisationer som arbetar med samhällets krisberedskap behöver hålla en viss nivå av operationssekretess. Men precis som för Försvarsmakten så kan andra organisationer välja vissa bitar att dela med allmänheten.

Frivilliga Resursgruppen (FRG), vilket är en del av Civilförsvarsförbundet, är en annan organisation som man ofta ser vid större arrangemang, exempelvis med sin samlingsplats för bortsprungna barn, Hitta-Vilse tältet. Man var också med vid skogsbranden i Västmanland 2014. FRG gör alltså väldigt mycket, men vad exakt dom gör måste man fråga, även om dom tidigare varit mer aktiva i sociala medier än vad dom är idag.

Närvaron i sociala medier behöver inte vara komplicerad. Man behöver inte hyra utrustning för tiotusentals kronor, det räcker men en modern mobiltelefon och konton på YouTube, Instagram, Twitter och Facebook. Medlemmarna i dom olika lokala organisationerna kan turas om att ansvara för Instagram, vilket många företag och andra organisationer arbetar med idag, där man utifrån schemalagda aktiviteter kan dela med sig.

Att posta videoklipp på YouTube kräver inte avancerad utrustning, det går precis lika bra med en mobiltelefon eller en surfplatta. Man kan till och med redigera videoklippen direkt i mobilen med exempelvis iMovie. Även om jag själv föredrar ett program på datorn. Att skapa en enkel vlogg behöver inte vara svårt. Tittar vi på Sveriges mest kända vloggare och jämför man deras första videoklipp mot dom dagsfärska förstår vem som helst att alla är barn i början.

Om du som läser detta inlägg är aktiv medlem i Sjöräddningssällskapet, Frivilliga Radioorganisationen, Frivilliga Resursgruppen eller någon annan organisation vill jag uppmana dig att lyfta frågan i din lokala organisation. Sverige behöver fler människor som arbetar för krisberedskapen, och jag tillsammans med andra svenskar vill veta mer om vad ni har för uppgifter. Så när kommer första vloggen från orienteringstävlingen, och när postar du första bilden på det officiella Instagramkontot?

Genom att fortsätta använda denna webbplats tillåter du lagring och användning av cookies. mer information

Den här webbplatsen använder cookies för att tillhandahålla tjänster, anpassa annonser och analysera trafik. Genom att använda webbplatsen godkänner du användningen av cookies.

Stäng