Nationellt centrum för krishanteringsstudier, Crismart, vid Försvarshögskolan har på uppdrag av MSB genomfört en undersökning där samtliga beredskapsdirektörer, samordrare eller motsvarande i landets länsstyrelser, kommuner och landsting fått svara på ett antal frågor. Resultatet är, inte helt oväntat från min sida, väldigt negativt.
En övervägande majoritet är överens om att varje hushåll ska ha förmågan att själva klara sig 1-2 dygn vid en kris. Det handlar alltså om grundläggande saker som vatten, mat, värme och information. Men Stefan Anering, enhetschef vid MSB, säger till TT att beredskapen hos allmänheten är dålig när det gäller förberedelser inför en kris.
Efter att ha läst enkäten och svaren funderar jag lite på hur en del har röstat. De allra flesta har bra åsikter, men en del är naiva och andra verkar vara helt inkompetenta. Vad tror ni till exempel om nedanstående citat som är hämtat ur texten?
”En beredskapssamordnare skriver att kommunen har diskuterat frågan men att det kan uppfattas som provocerande att informera om enskildas ansvar via kommunens informationskanaler.” Sid. 29.
Enligt texten anser 70 procent att hushållet, förutom att kunna täcka de grundläggande behov som finns, också ska ha en evakueringsplan och en packad väska. Jag håller med. Framför allt det förstnämnda om man förstår att en kris, som exempelvis skogsbranden i Västmanland, kan hota hem och liv.
Över 90 procent säger också att man ska dela med sig av sina resurser till familj, vänner och grannar. Jag förstår fortfarande inte hur det ska gå till om man själv inte har förmågan att klara sig själv. Det är dessutom väldigt få av mina grannar som jag över huvud taget har någon kontakt med idag. Bor man på landet så har man givetvis bättre kunskap till följd av tidigare strömavbrott på grund av att landsbygden är mer störningskänslig vid naturkatastrofer som stormar.
”Vid storskaliga kriser kommer offentliga aktörer inte ha möjlighet att ge brett stöd ens efter tre dygn. Då blir det ännu viktigare att enskilda stödjer varandra i grannskapet.” Sid 39.
Många som svarat menar att information är viktigt, likaså utbildning, eftersom det finns stora kunskapsskillnader mellan olika generationer. Man menar att den som genomgått värnplikt har mer kunskaper som bedöms som värdefulla vid civila kriser som elavbrott. Något som yngre idag saknar.
Jag har flera gånger lyft fram att man måste börja med utbildning i grundskolan. Vilket en utredning av Stefan Ryding Berg också föreslår med ämnet totalförsvarskunskap, med begrepp som säkerhetspolitik och militärt- och civilt försvar ska ingå.
Få tror dock att den som tidigare varit med om en kris har bättre förutsättningar för att hantera framtida kriser. Jag kan hålla med om att vi tenderar glömma en del som hänt, men samtidigt tror jag att den som har erfarenhet från balkankriget eller växte upp under 30- och 40-talet har mer kunskap än varje 80- och 90-talist.
