Missat spinoff-serien ”Fear of the walking dead”?

Igår sändes det andra avsnittet av spinoff-serien Fear the Walking Dead som även kommer till HBO Nordic varje måndag. Första avsnittet, piloten, var lite annorlunda och inte så händelserik som första avsnittet serien The Walking Dead. I det andra avsnittet börjar det ta fart, vi får se hur det utvecklas framöver.

Till skillnad från The Walking Dead får vi i spinoff-serien följa vad som händer i Los Angeles, Kalifornien, från det utbrottet sker och framåt. Som det ser ut får vi följa en familjs perspektiv på händelseförloppet. Än så länge är utbrottet begränsat vilket troligtvis kommer att förändras om den följer The Walking Dead där säsong 6 kommer att börja i oktober.

Vem tände eld på soptunnan?

Vem är det som grillar? Tidigare idag blev jag vittne till att det rök ur en papperskorg, jag tittade ned och såg brinnande pappersbitar och en kvinna som stod vid sidan om hade kontaktat Räddningstjänsten som tvingades rycka ut för att släcka elden.

Vad är det för fel på folk? Skadegörelse som krossade rutor, klotter och uppbrända papperskorgar är något vi tvingats vänja oss vid. Något vi över huvud taget inte ska vänja oss vid.

Några av er som läser detta blogginlägg kommer att påpeka att ungdomar saknar sysselsättning, att det behövs fler fritidsgårdar och aktiviteter för att motverka att ungdomar ägnar sig åt skadegörelse.

Jag har aldrig någonsin gått till en fritidsgård, jag har inte klottrat, luntat (tänt eld på gräsmattor. Göteborsk slang.), eller slagit sönder fönsterrutor som kostar tusentals kronor för skattebetalare, företagare och försäkringsbolag.

Visst ungdomar kanske behöver sysselsättning utöver skolan och hemläxor. Men förr sparkade vi boll, cyklade, lekte kurragömma och andra lekar. Vi spelade till och med datorspel, trots att tillgången på internet var nästintill obefintlig. Givetvis fanns det skadegörelse förr också, men mängden spontana gruppaktiviteter verkar ha minskat avsevärt till förmån för snapchat eller vad nu ungdomar gör på dagarna.

Skräcken: 1,9 miljoner legala vapen i Sverige

Pistolskytte
Foto: Public Domain

Flera nyhetssidor skrev idag om att nyhetsbyrån Siren har tagit fram statistik för antalet vapenägare samt hur många, och vilken typ av legala vapen som finns ute i landet. Föga förvånande bor det flest antal vapeninnehavare i norra delen av Sverige där det finns en stor tradition av jakt.

Totalt finns det omkring 1,9 miljoner vapen registrerade i Sverige, varav 1,6 miljoner är jaktvapen, alltså hagel- och kulgevär. Det finns också 110 000 pistoler och revolvrar, samt ett fåtal olika andra automatvapen. I vilken utsträckning det rör sig om semiautomatiska eller helautomatiska är svårt att säga eftersom det inte står i artiklarna.

Maria Brahm, gruppchef på polisens rättsenhet i Väst säger till SVT Nyheter Väst att det är väldigt ovanligt att lagliga vapen använd i brottslig verksamhet. Enligt uppgifter från SVT stjäls det omkring 270 licensbelagda vapen varje år, trots hårda krav på säkerhetsskåp. Ställer vi det i förhållande till det totala antalet vapen, eller enbart jaktvapen så är det alltså en ickefråga.

Samtidigt envisas lagstiftare och utredare med att propagera för hårdare vapenlagar som drabbar legala vapen. Det kan ställas i relation till att 1300 illegala vapen beslagtogs i fjol. Och fortfarande är det lättare att få tag på illegala vapen än en förskoleplats.

Nedlagd närpolisstation minskade inte brotten

Foto: Riggwelter / CC BY-SA
Foto: Riggwelter / CC BY-SA

Det har gått 12 år sedan polisstationen på orten lades ned. Nedläggningen har dock inte medfört minskad skadegörelse och färre bostadsinbrott. Det förekommer fortfarande skadegörelse, bostadsinbrott och övriga vardagsbrott. Till skillnad från andra delar av landet är närmaste polisbil inte flera timmar bort, förutsatt att dom inte är upptagna på annat håll, utan är bara några minuter bort, högst en halvtimme.

Till och från ser man en ökad polisnärvaro, på kvällar och helger har det genom åren varit många polisbilar som cirkulerat i området, framför allt när det har varit oroligt och mycket skadegörelse. Att landets närpolisstationer försvunnit till förmån för mer centraliserade stationer har medfört att man ser få poliser på gatorna, även om man väljer att göra vissa punktinsatser med områdespoliser på oroliga ställen, exempelvis i Biskopsgården i Göteborg.

Ett förebyggande arbete mot kriminalitet är oerhört viktigt för att på sikt minska brottsligheten i samhället. Tvärt emot ser vi idag grövre våld, både från gemene man men också från yrkeskriminella. En del menar på att personer med invandrarbakgrund har lägre förtroende, och ibland är rädda för poliser just på grund av tidigare erfarenheter från andra länder. Absolut, så kan det vara. Men förutfattade meningar löser sällan några problem. Vi behöver fler poliser ute på gatorna, över lag, som har kontakt med allmänheten och en översikt över området.

Samtidigt måste alla brott prioriteras. Idag måste landets poliser prioritera bort och lägga ned fallet bara några timmar efter polisanmälan. Det håller inte. Sverige måste bli ett föregångsland där man prioriterar både att klara upp brott och ställa dom ansvariga till svars samtidigt som vi långsiktigt minskar kriminaliteten i landet.

Hur ser polisnärvaron ut i din del av landet, är alla på semester eller finns det rent utav ingen på flera mils avstånd? Kanske så lite som en polisbil i länet? Skriv gärna en kommentar och berätta din syn på samhället och hur vi ska komma tillrätta med problemen.

Drunkningstillbud i Askim – badgäster filmade

Igår inträffade sommarens första drunkningstillbud i Göteborg då en 15-åring som tillhörde en grupp ensamkommande flyktingbarn påträffades, efter att filmande badgäster motats bort, av Räddningstjänsten under vattnet vid Askimsbadet efter att bland andra badvärdar sökt efter pojken.

Att privatpersoner filmar ett drunkningstillbud, trafikolycka och liknande situationer är otroligt tragiskt. Man vill tro att folk i första hand försöker hjälpa till i den mån dom kan, fram tills dess räddningstjänst och polis är på plats, och därefter antingen avlägsnar sig eller står kvar om dom är i behov av krishantering.

Det är glädjande att vi har såpass få badplatsolyckor i år. Antagligen har det trista sommarvädret spelat in. I Göteborgs kommun finns inga livräddare, det ska dels handla om stora och kuperade områden, men det är också en ekonomisk fråga.

Samtidigt tycker, åtminstone jag, att den som inte kan simma bör hålla sig från vattnet, eller hålla sig på grunt vatten med båda fötterna i sandbottnen och näsan ovanför vattenytan. Små barn ska ha flytväst, armpuffar eller motsvarande. Är man ansvarig fosterförälder, lärare eller arbetar på hem med barn där man endast har sporadisk kontakt med barnen är det viktigt att säkerställa att alla kan kan simma. Vi vet att simkunnigheten kan variera och att personer med utomeuropeiskt ursprung ofta saknar kunskaper. Nu vet jag inte om det är så i detta fallet, men det är inte otroligt.

Har du bristande kunskaper i simkunnighet, undersök då möjligheten att ta simlektioner genom att kontakta något av  Svenska Livräddningssällskapets regionförbund idag. Ja, vuxensimskola.

Genom att fortsätta använda denna webbplats tillåter du lagring och användning av cookies. mer information

Den här webbplatsen använder cookies för att tillhandahålla tjänster, anpassa annonser och analysera trafik. Genom att använda webbplatsen godkänner du användningen av cookies.

Stäng