Igår presenterades en överenskommelse om försvaret över perioden 2016-2020 där det totala anslaget höjs med 10,2 miljarder kronor. Det är betydligt mindre än vad Försvarsmakten efterfrågade och för lite. I media pratar man om ett förstärkt försvar på Gotland från 2018 med två kompanier med drygt 200 soldater. Snabba ryck…
Örslogskapten Niklas Wiklund har tillsammans med Major Carl Bergqvist kommenterat försvarsbeskedet på SvD samt i Wiklunds krönika. Man kan fundera lite över varför de etablerade partierna pratar om en satsning, när det bevisligen inte är det. Socialdemokraterna har dessutom valt att höja kostnaderna för Försvarsmakten de kommande åren när samarbetsregeringen åter höjer arbetsgivaravgifterna, med Moderaternas goda minne.
Hur blir det förresten med ett civilt försvar?
Om du missade Dokument inifrån ”Vad hände med försvaret?” i torsdags är det viktigt att du ser den.
Se gärna också följande klipp från TV3 Folkhemmet om försvarets skrotning.
Tidningen Aftonbladet har börjat granska svenska myndigheters användning av skattemedel där skattemiljoner läggs på att anlita PR- och lobbybyråer. Det kan handla om allt från skrivna pressmeddelanden till kurser i sociala medier.
Myndigheten för Samhällsskydd och beredskap (MSB) har fått minskade anslag och ska spara 35 miljoner kronor fram till 2016 vilket gjort att de valt att snabbutreda en nedläggning av delar av utbildningsverksamheten, antingen Sandsjö eller Revinge, för att i framtiden endast klara sig med en utbildningsort.
Myndigheten har de senaste 20 månaderna gjort av med nästan 10 miljoner kronor, 500 000 kr per månad, även på rapporter, debattartiklar och enkäter som antingen inte publicerats eller saknar värde.
När myndigheten i mars uppdaterade sin informationssida, Krisinformation.se, hade de en utvecklingsbudget för 2014-2015 som med förstudie, utveckling och ny driftmiljö kostade 4 miljoner kr. Förhoppningsvis en bra investering, även om jag kan tycka att sidan idag är mer svåröverskådlig och anpassad till mobila plattformar där besökaren vet vad den letar efter.
Samtidigt är vi många som efterfrågar en nyutgåva av skriften Om kriget kommer som delades ut till alla hushåll under andra världskriget och kalla kriget, från 1943 fram till 1987, men den sista upplagan delades inte ut till allmänheten. Myndigheten sägs planera för en nyutgåva av informationen, men säger också att det är en ekonomisk fråga. Jag vet var vi kan hämta pengarna. `
Till sist vill jag fråga om det är häftigt att betala skatt… eller om du är född fri men skattad till döds. Svenska myndigheter, organisationer och kommuner spenderar otroligt mycket pengar på marknadsföring istället för kärnverksamheten. Samtidigt kritiserar man från politikens håll vinstdrivande företag inom offentlig sektor. Kasta inte sten i glashus…
Trafikverket beslutade igår att endast tåg med skyddsåtgärder för GSM-R, vilket är järnvägens mobiltelefoni, kommer att få trafikera den svenska järnvägen från 1 juli i år eftersom den publika, allmänna, mobiltrafiken att störa ut kommunikation mellan förare och tågledning.
Post- och Telestyrelsen har givit mobiloperatörerna tillåtelse att från den 1 juli 2015 öka effekten på mobilnätet i närheten av järnvägsspåren. Självklart blir det positivt för alla som bor nära järnvägen, men man menar från Trafikverkets sida att det riskerar att störa ut kommunikationen eftersom mobilnätens frekvens är närliggande GSM-R, som trafikledningscentralerna använder för att kommunicera med tågen.
Enligt Branschföreningen Tågoperatörerna (PDF) så kan man installera skyddsfilter ombord på tågen, vilket dock inte tillåts av gällande EU-lagstiftning. Reglerna kommer dock att ändras, men först den 1 juli, samma dag som mobiloperatörerna får höja signalstyrkan. Ställer Sverige krav på skydd i dagsläget räknas det som nationellt särkrav, vilket är förbjudet enligt EU-rätten.
Den 17 februari i år offentliggjorde Trafikverket vilka krav som kommer att gälla, vilket fastställdes igår den 20 mars. Tågtrafiken måste alltså följa de regler som myndigheterna fattar, men det är lite kort varsel, trots upprepade frågor under de senaste åren. Tågoperatörerna menar att de inte kan säkerställa att filtren fungerar innan de gjort vissa fälttester, men man ska under våren tillsammans med mobiloperatörerna testa skyddsfiltren tillsammans.
Det tar 12-18 månader att upphandla och utrusta hela tågflottan med filter enligt den lösning som Trafikverket rekommenderar. Men först måste man genomföra fälttester, fastställande av tekniska specifikationer och investeringsbeslut. Det krävs upp till fyra filter, stora som en mikrovågsugn, per fordon och man måste följa en särskild rutin från både konstruktion till montage. Dessutom är det brist på utbildad personal som kan montera de drygt 3000 filter som ska installeras på 1700 fordon.
Man menar att det behövs en realistisk tidsplan, och att man måste skjuta på den kommande höjningen av signalstyrkan i de nya basstationerna genom att förlänga restriktionerna från 2011 så att de får tid att funktionstesta och installera filtrena i tågen. Man vill också att staten ska stå för kostnaderna för skydd av GSM-R. Det kommer uppskattningsvis att kosta omkring 150-300 miljoner kronor att installera skydd, vilket kan leda till högre priser för biljetter och godstransporter.
Konsekvenserna kan alltså bli att de tåg som saknar skydd inte har tillstånd att trafikera den svenska järnvägen.
Med anledning av dödsskjutningen på en krog i området Biskopsgården i Göteborg där två personer mördades och åtta skadades när minst två gärningsmän öppnade eld med ett automatvapen, troligtvis någon form av automatkarbin eller en k-pist, så är det dags att vi diskuterar ämnet, och på allvar tillsammans försöker stoppa det allt grövre våldet i samhället.
Socialdemokraten Anneli Hulthén, Kommunstyrelsens ordförande i Göteborg, går nu ut och efterlyser hårdare vapenlagar, en fråga hon kommer att ta upp med Inrikesminister Anders Ygeman redan under eftermiddagen.
Riksdagen röstade under förra året igenom Regeringen Reinfeldts proposition ”Skärpningar i vapenlagstiftningen” (2013/14:226). Däremot vet jag att man, både på nationell och EU-nivå, valt att attackera dem som utövar sportskytte. I första hand de som använder automatkarbiner, med förslag om begränsningar och licensplikt på magasin. Se utredning ”Skärpningar i vapenlagstiftningen” (SOU 2013:7) av Doris Högne Rydheim, rektor på Polishögskolan.
Redan idag har Sverige en kraftigt reglerad marknad genom b.la. vapenlagen, se länkar på Pistolskytteförbundets webbsida, där man som utövare av målskytte regelbundet måste söka ny licens vart femte år, med krav som att man måste vara aktiv medlem i en skytteklubb och skjuta ett visst antal guldserier, både när man ansöker om vapenlicens och sedan varje år för att betraktas som aktiv.
En uppsträckning av svensk vapenlagstiftning kan alltså inte bara betyda hårdare straff för illegalt vapeninnehav, utan också många andra saker. Ett straff kan dock endast utdelas till den som är dömd, och då måste man först misstänka brott och därefter gripa och häkta personen, vilket inte alltid är lätt.
Jag yrkar på att i första hand ge ökade resurser till Tullverket och en ökad samverkan med andra myndigheter för att förhindra att vapen och vapendelar kommer in i Sverige på illegal väg.
Torsdag förra veckan påverkade en uppdatering av 26 000 datorer i Region Skåne omfattande nätverksproblem för vården. Enligt Kvällsposten kvarstår problemen med nätverken, vilket fått följden att operationer ställts in och att sjukhuspersonal inte kommer åt patientjournaler och samtidigt har svårt att skriva recept.
Det har även förekommit två fall av felmedicinering till följd av IT-problemen eftersom varken journaler, läkemedelslistor eller laboratorievärden gick att kommat åt då systemet för operationsplanering låg nere. Beredskapen på bland annat Helsingborgs, Ängelholms och Trelleborgs sjukhus har höjts skriver Sydsvenskan. Enligt en läkare dirigerar man fortfarande om ambulanser och ställer in operationer.
Enligt Ewamay Cederholm, verksamhetschef på IT/MT-divisionen, så går trafiken fortfarande upp och ner, men att man under eftermiddagen har ansvariga ett möte för att försöka försöka lista ut vad som orsakar problemen. Patientjournalerna ska gå att komma åt, men det går segt.
Det var värst vad beroende av teknik vi är nuförtiden. IT-problem i en hel vecka för en hel region som orsakar felmedicinering, inställda operationer och allmänt kaos är alltså vad vi får räkna med i Sverige 2015 och framöver när man helt förlitar sig på digitala system och inte har lättillgängliga papperskopior att falla tillbaka på.
