Sprid ut riskerna – lägg inte alla ägg i samma korg

Sprid ut riskernaOavsett scenario är det klokt att sprida ut riskerna. Brinner ditt hus ned försvinner inte bara ditt matförråd utan också möbler, dokument och familjealbum. Därför är det viktigt att alltid ha kopior av viktiga dokument, bilder och möjlighet att snabbt ta med sig mat och vatten.

Den som är rädd om sina bilder har inte bara en hårddisk utan flera. Några fotografer jag har talat med har minst en hårddisk i ett bankfack för att inte riskera att förlora dem vid inbrott eller lägenhetsbrand. Det omtalade molnet är ytterligare lagringsutrymme för viktiga dokument, känslig data skall givetvis krypteras.

Det är som sagt inte bara teknologi som kan gå upp i rök utan också ditt matförråd, vilket betyder att du skall ha en evakueringsplan och bug out bag tillgänglig för att snabbt kunna lämna, utan att riskera livet. Givetvis är det bra om man har flera alternativ och en get home bag i varje bil om du inte har möjlighet att ta dig hem på grund av väderförhållanden eller om du åker med SJ på vintern.

Allt fler banker väljer att sluta med kontanthantering, något som enligt mig är rätt korkat. Oavsett vad du tycker om kontanter fungerar det (än så länge) att använda papperspengar för att köpa saker. Råkar du ut för en ficktjuv försvinner kreditkort, bankkort och kontanter. Har du lite kontanter och ett bankkort hemma klarar du dig, oavsett om bankkontoret är stängt eller om din plånbok har försvunnit.

Om man inte sprider ut riskerna kan man lika gärna satsa allt på rött och hålla tummarna. Damma av din gamla spargris, gör digitala kopior av viktiga dokument och se till att ha flera alternativ och kopior om originalen försvinner – oavsett vad det än är. Har jag missat något, kommentera nedan och dela självklart med dig av dina erfarenheter.

Läs mer

Många matbutiker saknar lager

Livsmedelsdistribution med lastbilEfter att ha sett Folk och Försvars seminarium olja och vår försörjningsberedskap fortsatte jag med de två tidigare seminarierna om eldistribution och livsmedelsberedskap.

Det som slog mig mest var hur lite mat som butikerna faktiskt har i lager. Pär Bygdeson, vd Livsmedelshandlarna, uppmärksammade mig på att vissa butiker i Storbritannien kräver påfyllning flera gånger per dag. I och med butikernas avsaknad av lager och det faktum att de flesta transporter kommer från Skåne och utomlands skulle en eventuell olycka i mitten av landet eller en oljekris slå hårt mot distributionen till norra Sverige.

Många beställningar sköts i dag helt digitalt. Datorsystemen vet hur mycket mat som finns i butiken, bäst före-datum och vad som måste beställas hem. I dag sköts 8 av 10 köp med kort, vilket kan få stora konsekvenser om länken mellan bank och affär skulle brytas.

Bloggaren Cornucopia? har skrivit mer ingående om vad ovanstående innebär. Där kan du även läsa om att det är du som privatperson som måste ordna mat då vi inte längre har något nationellt beredskapslager.

Hur många dagar klarar du dig om livsmedelsdistributionen skulle upphöra?

Katastrofplan: ”Vår beredskap är usel”

Erik Helmerson ifrågasätter den svenska katastrofberedskapen i Dagens Nyheter. Budskap på Folk och försvars seminarium i fredags var att beredskapsplaneringen upphörde samtidigt som Kalla kriget.
De flesta livsmedel till norra Sverige kommer från utlandet och Skåne med långtradare. Vid ett avbrott i matleveranserna till Norrland räcker butikslagret ungefär ett dygn.

Varför är du intresserad av survivalism?

Varför?Under våren 2011 kom jag för första gången i kontakt med survivaliströrelsen genom ett svenskt forum. Inte för att jag sökte efter katastrofberedskap, utan solpaneler, elverk och annan alternativ energi som komplement eller ersättning om man skulle bli strömlös eller, som jag nu lärt mig, ”gå off-grid”.

Själv beskriver jag mig inte som en survivalist, utan som en teoretiker som lär mig mer om självhushållning, även om jag på sikt kommer att bygga upp ett matförråd och annat för att kunna leva som jag vill, även om samhället förändras en kort period eller för all framtid.

Anledningen till att jag startade denna blogg var för att jag såg ett behov av att från ett svenskt perspektiv lära ut grunderna, och fördelarna med matförråd, beredskapsplaner och självhushållning. Att det redan finns bloggar om ämnet är jag medveten om, men många predikar för redan frälsta och använder termer och utgångspunkter där de förutsätter att du som läsare har, eller är beredd att skaffa elverk, bunker och ett stort lager av guld och silver.

Varför intresserade du dig för självhushållning, matförråd och survivalism? Kommentera. Berätta om din situation, dina förberedelser och om du har någon blogg eller genom annat medium berättar om dina framsteg.

Introduktion till matlagring på 3 minuter

Soldatens ÄrtsoppaEn människa klarar sig inte länge utan vatten. Därefter är mat det näst viktigaste för att du skall överleva. Frågan om matförråd har legat vilande i flera år men förhoppningsvis kommer allt fler svenskar, och människor i andra länder, att i framtiden ha ett lager med mat om matleveranserna stryps.

Hur mycket mat bör man lagra?

Frågan om hur mycket mat som bör lagras beror på vem man frågar. Ett förråd på ett år är en självklarhet för några men sätter griller i huvudet hos andra. Det viktigaste är att man har en veckas lager, vilket rekommenderas av civilförsvaret. Om man satt det målet men fortfarande känner att man vill ha ett större lager kan man långsamt bygga på det en månad i taget, efter sin egen ekonomi. Genom att köpa två burkar soldatens ärtsoppa i stället för en har du utökat ditt förråd.

Hur förhindrar man att maten blir gammal?

Helkonserver är bland det första man tänker på när det kommer till matlagring. Självklart bör man äta maten innan utgångsdatum. Även om ”bäst före” inte är synonymt med sista förbrukningsdag och konserver oftast håller ytterligare några å bör man rotera maten. Den amerikanska meningen ”Store what you eat, and eat what you store” översätts på svenska till ”Lagra det du äter, och ät det du lagrar.” Det betyder att den mat man lagrar är sådant man äter till vardags och att man skall använda sitt matlager som ett stort skafferi för att undvika att maten blir dålig.
Mjöl, ris och olika sädesslag kan hålla i tiotals år om man förvarar dem i lufttäta förvaringskärl och använder s.k. ”syreätare”.

Sida 3 av 41234