Apokalypsen i Morgonpasset i P3

Som av en händelse var Sveriges Radio P3 inrattad på radion i morse. Programmet var Morgonpasset i P3 och ett av ämnena var hur man egentligen ska klara sig efter apokalypsen, vilket var en reaktion på artikeln Svenskar oförberedda på kris.

Programledarna fokuserade mer på ”den stora katastrofen” än mer vanliga kriser som arbetslöshet, vinterstormar och transportstrejk. Samtidigt kommenterade lyssnare både genom att skicka sms till programmet och även via Facebook.

Det är bra att frågan om vår krisberedskap får mer utrymme i svenska medier och jag ser fram emot ett uppvaknade hos mainstream-media.

Diskussionen kring vår krisberedskap börjar 17 minuter in i versionen utan musik.

Skitgubbe och andra sällskapsspel

Yatzy met tärningar
Yatzy

De senaste åren har Sverige, och övriga världen, blivit alltmer digitaliserad, något som medfört att vi idag ägnar mindre tid åt att läsa böcker. Detta har påverkat, främst, ungdomars läsförståelse negativt, något som rapporterats i de flesta medier under det gångna året. Men det är inte enbart böcker som bortprioriteras i vår digitala vardag, också traditionella sällskapsspel får stryka på foten.

Även om du som sitter bakom skärmen ofta väljer skitgubbe, fia med knuff eller drakar och demoner framför Starcraft, Battlefield och Minecraft tror jag att det är få barn och ungdomar som föredrar det förstnämnda. Traditionella brädspel, kortspel och tärningsspel har dock en fördel gentemot dagens strömslukande spelmaskiner… de fungerar i sommarstugan, båten och i tältet i skogen oavsett om man har tillgång till ett eluttag eller inte.

Vatten, värme, mat, kniv och skydd må vara det viktigaste, enligt dig, i din krisberedskap. Men tristessen och abstinensen av vår digitala vardag kan bli ett stort problem, något som många har förbisett. Det kan till och med vara så att en kortlek och ett par tärningar borde vara del av vår dagliga utrustning, något som alltid ska ligga i väskan och kan använda oavsett om zombieapokalypsen är här eller om det är lunchrast på jobbet.

Nä, vad säger ni. Är det dags för Yatzy eller ett parti gurka? Skriv gärna en kommentar om ditt favoritspel, och vad du har gjort för att minska tristessen vid ett strömavbrott.

Vikten av kunskap och beredskap vid brand

BrandvarnareRadhusbranden i Lextorp vittnar om vikten av god beredskap och kunskap om hur man agerar när det brinner. Givetvis är det svårt att veta hur man agerar under en sådan situation, men ju bättre beredskap och övning man har, desto större är sannolikheten att man överlever och att övriga skador kan minimeras.

  • Alla hushåll ska idag ha minst en brandvarnare, som fungerar, per lägenhet och våningsplan.
  • Alla hushåll ska överväga att införskaffa minst en brandsläckare (6 kg pulver) och brandfilt.
  • Alla  ska ha grundläggande kunskap om hur man agerar vid, och minimerar konsekvenserna av, en brand.
  • Upprätta en lösning för att regelbundet säkerhetskopiera dokument och foton både i hemmet och off-site.
  • Placera din Bug-out-Bag på en lättillgängligt plats för att enkelt kunna evakuera hemmet vid behov.

Örebro har ingen krisberedskap

Bild på tandborste i mugg
Foto Jhoc, Creative Commons

Som upplyst prepper är det intressant att läsa hur Örebro kommun hanterar den aktuella vattensituationen som råder på grund av en avloppsläcka. Av  artiklarna i Nerikes Allehanda att döma verkar beredskapen vara mindre god hos både kommunen och invånarna som bor där. Frågan som jag ställer mig är hur dåligt informerade svenskarna är om sin krisbereskap, eller snarare avsaknaden av sådan.

Skolorna i Örebro gick igår ut med informationen att det är föräldrarnas ansvar att barnen har med sig dricksvatten, något som kommenterades av bloggrannen Cornucopia?. Man har dessutom tagit beslutet att i nuläget inte ställa ut tankbilar eftersom det, enligt kommunens säkerhetschef, inte finns något behov.

För er som läser artiklarna på Nerikes Allehanda, glöm inte bort att läsa kommentarerna.

Grundregel: Lämna aldrig ut känsliga kortuppgifter

”Är hon dum i huvudet?” Det var min reaktion när jag igår hörde på nyheterna om en tjej som efter att hon loggat ut från en internetbank hade ombetts att göra en marknadsundersökning där hon gladeligen skrev in sina kreditkortsuppgifter.

Har svenska folket verkligen så dålig koll på avtal och sin ekonomi att de skriver in sina uppgifter på första bästa sida och sedan sitter med ett abonnemang på flera hundra kronor i månaden? Jag kan förstå att dementa börjar abonnera på strumpor, men är man 25 år gammal och studerande borde man väl förstå bättre?

Internetkonsumtion på dagisnivå:

1. Lämna aldrig ut känsliga kortuppgifter på en sida utan SSL-kryptering (https).
2. Lämna aldrig ut känsliga kortuppgifter på oseriösa sidor som du aldrig hört om.
3. Lämna aldrig ut känsliga kortuppgifter innan du läst de villkor och avtal du accepterar.
4. Lämna aldrig ut känsliga kortuppgifter om du inte känner till dina rättigheter.