Medicinbristen får konsekvenser vid ett cyberangrepp

RAKEL MSB
Foto: MSB Bildbank

Under det senaste året har vi kunnat läsa flera artiklar om att medicinbristen har ökat och att det nu påverkar patientsäkerheten. Enligt Sveriges Radio har runt tusen läkemedel bara under 2019 någon gång varit restnoterade, men oftast finns det då alternativ i form av annan förpackning eller generika, alltså andra läkemedel som innehåller samma verksamma ämne.

Sverige är idag ett ganska välfungerande samhälle, även om man ibland förundras över samhällsutvecklingen och dom beslut som fattas av politiker och tjänstemän på samhällsbärande positioner. Men trots det har vi nu alltså brist på mediciner, något som efter avregleringen 2009 definitivt inte har minskat. Man kan fråga sig varför inte fler krav ställs på en så viktig funktion som apoteken.

Samtidigt vet vi också att man aktivt arbetar med att minska antalet vårdplatser, åtminstone känns det så när sjukhuspersonal såsom läkare varslas runt om i landet. Problemet är inte, och har inte varit, att vi har för många läkare, sjuk- och undersköterskor i landet. Snarare det motsatta. Vad som däremot är en ekonomisk mardröm är det arbetssätt som den offentliga sektorn i Sverige arbetar utifrån. Men även bristen på kompetens bland tjänstemän och politiker som fattar beslut som skadar organisationerna och som sedan kostar miljarder att reparera. Fast jag ska inte blanda in Försvarsmakten och den avskaffade värnplikten i detta blogginlägg.

Vad händer när samhällsviktiga funktioner slås ut, när journalsystemen havererar och dom digitala recepten inte kan öppnas av farmaceuterna på landets apotek. När just ditt läkemedel inte kommer att beställas hem inom 24 timmar, vilket idag är en skyldighet, då blir det kris på riktigt. Det vi ser idag är störningar, men inga katastrofer.

Vi får hoppas att Sverige inte utsätts för ett ”cyberangrepp” riktat mot sjukvården samt att besparingsförslagen mot landets psykiatrimottagningar inte får allvarliga konsekvenser. Qui vivra verra.

Behöver jag en symaskin?

Husqvarna Viking 3600 symaskin
Foto: Petri Krohn / CC BY-SA 3.0

Det har gått många år sedan jag senast satt vid en symaskin. Jag vill minnas att det var under syslöjden i grundskolan. Under dom senaste åren har jag ett flertal gånger insett att det vore bra med en symaskin eftersom man med den enkelt kan lappa och laga trasiga kläder, men framför allt lägga upp byxorna, vilka allt som oftast är jeans. Ibland önskar jag att kläderna kan ändra storlek själva precis som för McFly Jr i Tillbaka till framtiden del II från 1989.

Det var en gång en flicka som hette Josefin,
Josefin fin fin, Jose Jose Jose fin.
Den enda skatt hon ägde, det var en symaskin,
symaskin skin skin, syma ma ma ma ma ma skin.

Frågan är bara vilken typ av symaskin jag bör införskaffa. Några av er kommer säkert att rekommendera en manuell trampsymaskin. Nu säger jag inte att det är ett dåligt alternativ, men jag tror inte det är rätt alternativ för mig. Samtidigt vill jag inte köpa den billigaste maskinen som finns. Dels på grund av att den troligtvis kommer att gå sönder fortare, men även för att jag ibland vill kunna använda den till lite tjockare tyg, såsom flera lager denim eller motsvarande.Andra kommer säker att rekommendera äldre elektriska maskiner av märket Husqvarna, vilket troligtvis är ett bra alternativ men dom är även rätt dyra för sin ålder och risken är ju att dom slutar fungera, även om dom är ”outslitliga”.

Mina enda krav är att den ska kunna sy raksöm och sicksack samt att man ska kunna trä in byxbenet under symaskinsnålen. Frågan är bara om en enklare symaskin som Singer 2250 för 1190 kr är för klen och att det då är bättre att satsa på en heavy duty. Nu ska jag säga att min kunskap är begränsad och det kanske finns fler saker man bör tänka på vid köp av en symaskin. Men jag har inte lust att lägga ut 4-5000 kr på en Husqvarna Viking som jag kommer att använda en gång om året.

Myndighet säljer skottsäkra västar till kriminella

Skyddsväst Body Armour
Källa: Skärmdump från Kronofogdens Auktionstorg

För mig är det självklart att om man handlar på kredit har man inte råd. Men för många är skuldträsket synonymt med vardagen. Framför allt för amerikaner. Men många svenskar lånar pengar till både kylskåp, tv-apparater och bilar. Vad många tänker på är att mobiltelefonen också är en skuld till operatören eftersom du betalar av den månadsvis.

Om du inte betalar dina skulder så går räkningarna oftast till ett inkassoföretag som försöker driva in pengarna med höga avgifter som följd. Om du då inte betalar så kommer skulden till slut att hamna hos Kronofogden med en betalningsanmärkning som konsekvens.

Myndigheten kommer att driva in skulden genom utmätning på i första hand din lön och dina banktillgångar. Men dom kan även komma till din bostad vid en så kallad utmätningsförrättning där dom tar med sig ditt lösöre till försäljning på auktion eller anbud.

Jag brukar roa mig med att se vad Kronofogdemyndigheten annonserar på Auktionstorget. Både fastigheter, bilar och lösöre. Förutom verktyg, spelkonsoler och fordon har dom även jaktvapen och historiska samlarvapen tillverkade före 1890 och därför licensbefriade enligt vissa premisser. Men jag såg idag att dom säljer skyddsvästar, i dagligt tal ”skottsäkra västar”, på webbauktion. Är det verkligen rimligt att staten ska förse buset med detta? Eller det kanske rentav är utmätt från en tungt kriminell person med skulder som nu kan köpa tillbaka västen.

För övrigt undrar jag vem som tagit vapen och ammunition från ett låst skåp på Regeringskansliet. Det är alltså sex stycken handeldvapen av typen Glock 17 med tillhörande ammunition, 300 patroner, som tillhör Securitas som har anställda skyddsvakter på Rosenbad.

Silverskatt eller mervärdesskatt? – Investera i silver och guld

Silvermynt
Tvåkrona Wikimedia Commons

Pengar mår bäst av att arbeta. Det vill säga att man investerar pengarna på börsen, i fastigheter eller företagande. Givetvis bör man ha en rimlig mängd kontanter i både plånboken och hemmet om bankkorten skulle sluta fungera.

En del av mina tillgångar är investerade på aktiemarknaden både genom aktiefonder och direktägande i svenska och utländska aktier. Vidare har jag en ytterst liten del i Bitcoin, mest för att testa vad det handlar om, samt kontanter som kan användas när man inte kan använda andra betalningsmedel.

Utöver det jag nämnt ovan har jag en bra buffert på sparkonton för att lätt kunna komma åt pengarna om det behovet skulle uppstå. Jag har även en mindre mängd ädelmetaller, men jag önskar att den mängden kan ökas; frågan är bara hur.

Man kan även välja att investera pengar i gitarrer, konst, klockor och andra fysiska tillgångar. Frågan är bara hur lätt det är att kränga en gitarr när man behöver ett tjog ägg för pannkakorna.

Att investera en del av mina pengar i guld och silver tror jag är rätt väg att gå. Frågan är bara hur jag ska gå tillväga. Alltså om smycken, som halsband och vigselringar, är ett bra sätt eller om sovrummet ska fyllas med guldtackor från golv till tak. Det förstnämnda tror jag är sämre då man betalar för smycket istället för metallen.

Fram till Riksbanken valde att ge ut nya mynt kunde man sortera ut dom äldre mynten som innehöll silver, något som många redan gjort och antalet tvåkronor och äldre femkronor i cirkulation var obefintlig då dessa mynt istället låg hemma i folks byrålådor. Men nu är man hänvisad till auktionssidor för att köpa gamla mynt. Man kan även köpa jubileumsmynt och sjömynt som givits ut av olika anledningar.

Ett problem är att i Sverige är silver momsbelagt till skillnad från investeringsguld. Du behöver utöver vinsten till säljaren även betala en kostnad på 25 procent. Tydligen är Estland det enda landet inom EU utan moms, något som Skatteverket reagerat på. Tyskland har en lägre skatt på endast 7 procent. Att köpa silvermynt med nominellt värde i Norge är skattefritt, men man behöver betala svensk skatt och troligtvis tullavgift.

Investeringsguld är däremot helt momsbefriat i Sverige. Problemet är bara att det handlar om tusentals och tiotusentals kronor för ett enstaka mynt och betydligt med för dom flesta guldtackorna. Det är alltså otroligt opraktiskt att köpa mjölk för 100 gram guld vid en total samhällskollaps.

Nu tror jag inte att Sverige kommer att bli en kopia av The Walking Dead inom den närmaste framtiden så guld är antagligen inte ett betalningsmedel utan snarare ett sätt att investera sina pengar för att värdet inte ska minska i takt med inflationen.

Så frågan är om jag ska börja samla på gamla moderkort och mobiltelefoner eller köpa investeringsguld. Vad har ni för tankar?

Digitalisering eller laminering? Hur skyddar jag viktiga papper?

Teckning av Nya Älvsborgs fästning
Ur: Karl XII:s skrivböcker, Arkiv med löpande volymnumrering, SE/KrA/0041/0/2 (1689)

Sverige är ett av dom länder där man idag har tillgång till både folkräkningar, kyrkoarkiv, domböcker och andra officiella dokument som skrivits för mer än trehundra år sedan. Vi kan fortfarande läsa medeltidsbrev och se vad Karl XII skrivit och ritat.

Givetvis har mycket gått förlorat till följd av bränder, fuktskador eller på grund av att skrifterna gallrats ut. Men Sverige har under många år varit förskonat från dom krig som andra länder drabbats av och därför har inte arkiven förstörts. I dag förvaras det mesta under Riksarkivets paraply i brandskyddade arkiv med rätt förutsättningar för att klara dom kommande hundra åren också. Den digitalisering som Jesu Kristi Kyrka, Arkiv Digital och Riksarkivet utfört och fortfarande utför av det material som inte omfattas av sekretessen säkerställer också att materialet inte bara att kopiorna med största sannolikhet kommer att överleva originalen, utan medför även en bra sökbarhet och gör materialet lättillgängligt för alla människor i Sverige och i världen. Ett privilegium som nyttjas av b.la. historiskt intresserade personer och släktforskare.

Som privatperson kan vi givetvis skicka vissa historiskt viktiga dokument till Riksarkivet, men många av dom böcker, fotoalbum och andra saker som har stort affektionsvärde är inte något som intresserar myndigheten. Så den stora frågan är hur vi bör hantera dom fysiska dokument som vi vill spara för framtiden.

Digitalisering är ett bra alternativ där man fotograferar och skannar in alla viktiga dokument, fotografier på barn och morföräldrar och liknande. Jag är personligen en digital person som älskar att skanna av såväl kontrakt som räkningar och arkivera både på datorn och i molnet.

Frågan är om man även bör köpa ett brandsäkert arkivskåp där man kan förvara sina dokument istället för i plastfickor och pärmar i bokhyllan. Förslagsvis inte ett kassaskåp av märket Franz Jäger.

I dag beställde jag en rulle med bokplast, sådan som bibliotekarierna använder för att skydda böckernas pärmar och orienterare och andra friluftsmänniskor kan använda för att skydda den fysiska kartan mot väta.

Nu funderar jag på att köpa en lamineringsmaskin för att kunna skydda viktiga dokument, instruktioner och kunna tillverka egna skyltar. Frågan är bara om jag faktiskt har något behov, eller om det skapas ett när jag köper en.

Vad har ni för tankar kring att framtidssäkra gamla dokument? Digitaliserar ni mormors recept och farfars skissblock eller tar ni varje chans ni får att köra era privata anteckningar genom dokumentförstöraren?

Genom att fortsätta använda denna webbplats tillåter du lagring och användning av cookies. mer information

Den här webbplatsen använder cookies för att tillhandahålla tjänster, anpassa annonser och analysera trafik. Genom att använda webbplatsen godkänner du användningen av cookies.

Stäng