Tänk på procenten när du handlar

Jag är den förste att erkänna att mina kunskaper i ämnet matematik inte är dom bästa, vilket beror på en rad olika faktorer däribland dåligt underhållen kunskap och en mindre pedagogisk lärare under gymnasiet. Men trots det försöker jag att använda mig av dom kunskaperna jag har, och ta hjälp av andra för att fräscha upp minnet.

Eftersom jag är förhållandevis ekonomisk jämfört med många andra är jämförelsepriser en av dom faktorer jag använder mig av vid inköp i butiker. Genom att läsa jämförelsepriset kan man enkelt se om det verkligen är billigare, eller om det enbart är lockpriser. Nudlar är en sådan vara. Man kan tro att ett paket nudlar som bara kostar några kronor är billigt, men jämför man med vad ett kilogram makaroner kostar är det väldigt dyrt. Genom att läsa jämförelsepriserna har jag också kunnat konstatera att det inte alltid är billigare att köpa storpack, utan två eller flera små förpackningar kan ge en lägre totalkostnad.

Om man väljer att jämföra två olika produkter finns det givetvis fler faktorer att ta hänsyn till än lågt pris. Det handlar om kvalitet och ursprung. Personligen väljer jag bort vissa produkter som kommer från andra länder och det är viktigt att stödja en inhemsk produktion av exempelvis mjölkprodukter.

Om man nu har läst på och hittat det lägsta priset på den bästa varan i butiken är det inte säkert att butiken har det mest förmånliga priset i ditt närområde. Genom att granska butikernas annonsblad och ha kunskap om säsong och vilka butiker som har lägst pris på vad. Priserna kan till och med variera mellan olika butiker inom samma kedja i närområdet.

Nu tänker du kanske att en krona varken gör till eller från, vilket det kanske inte gör om man adderar ihop totalsumman med tidsåtgång och transportkostnad. Men om man räknar utifrån ett procentuellt perspektiv kan ett par kronor göra toapappret tio, tjugo och trettio procent dyrare än konkurrenten några meter bort. Genom enklare efterforskningar kunde jag konstatera att vissa matbutiker säljer ”Apotekets sortiment” trettio procent billigare än både Apoteket AB och Apoteket Hjärtat.

Istället för att skriva något i stil med ”för att få fram svaret, räkna först ut mellanskillnaden genom att subtrahera det högsta priset med lägsta. Fortsätt genom att dividera den uträknade mellanskillnaden genom lägsta pris …” så försöker jag mig på en mer pedagogisk förklaring nedan.

Räkneformel: (17-13) / 13.

Vi räknar först ut mellanskillnaden, alltså hur många kronor det skiljer mellan det högsta och lägsta priset. Vi utgår från att det dyraste priset är 17 kronor och att det lägsta är 13 kronor. Om vi minskar 17 kronor med 13 kronor får vi kvar mellanskillnaden, 4 kronor.

Den procentuella skillnaden får vi genom att dela mellanskillnaden med det lägsta priset. Vi dividerar alltså 4 kronor med 13 kronor och får fram ~0,3077 eller ~30,77 procent. Varan är drygt 30 procent dyrare än i lågprisbutiken. Fyra kronor är nu rätt mycket.

Tänker jag fel? Skriv en kommentar med många pekpinnar!

Dags att bunkra jordgubbar efter Midsommarafton

Något av det absolut billigaste man som konsument kan göra är att handla efter säsong. Under mellandagarna fram till januari reas julskinka och övrig julmat ut för en spottstyver jämfört med priset under julruschen. Efter påsken är det traditionell påskmat och nu har det precis varit midsommar och sill, färskpotatis och jordgubbar säljs till en billig penning. Det enda som kostar mer efter midsommar är nubben, men det beror på politikerna.

Framåt sensommaren och hösten skördas det för fullt och då är det dags att ta vara på rotfrukter och annat som du kan tänkas komma att behöva. Tyvärr är det få idag som roar sig med egen inläggning, saftning och syltning. Men det kanske är ett intresse du kan tänkas ta upp självmant?

För tre år sedan, Gud vad tiden går fort när man blir äldre, skrev jag inlägget ”Svensk husmanskost är billig mat”. Läs igenom även det och glöm inte berätta hur du brukar ta vara på säsongsbaserad mat. Har du några husmorsknep?

Kinberg Batra, demokrati betyder inte avstår!

Votering Riksdagen

Foto: Melker Dahlstrand / Riksdagen.se

Idag godkändes Regeringens vårändringsbudget av Riksdagen. Därmed fastställdes även Decemberöverenskommelsen vars syfte är att den partikonstellation som har flest röster ska få igenom sin gemensamma budget. Idag är det Regeringen bestående av Socialdemokraterna och Miljöpartiet som tillsammans med stödpartiet Vänsterpartiet som fick igenom sin vårändringsbudget, efter att Sverigedemokraterna i höstas valde att tillsammans med Alliansen fälla den rödgröna budgeten.

Oavsett vilken ideologi man stöder eller partitillhörighet man anser sig ha bör man slå vakt om demokratin. Som folkvald riksdagsledamot är man ett ombud för folket. Demokrati betyder folkstyre. Jag anser att Moderaterna, tillsammans med Centerpartiet, Kristdemokraterna och Folkpartiet i samband med Decemberöverenskommelsen sviker sina väljare och deras intressen.

Av 349 ledamöter var 36 frånvarande vid omröstningen idag. 2 moderater valde att frångå partilinjen och rösta på Alliansens budget medan dom 167 övriga i oppositionen, inklusive Sverigedemokraterna, valde att avstå. Totalt var det 144 ledamöter som valde att rösta på den rödgröna budgeten. Det var inte ens absolut majoritet.

Grundarvodet för riksdagens ledamöter är 61 000 kronor i månaden, brutto. Därutöver tillkommer eventuella kostnader för tjänsteresor och även bostad, upp till 8 000 kronor i månaden, för den som bor mer än 50 kilometer från Riksdagen. Och

Av 349 riksdagsledamöter valde 203 stycken att inte fatta ett beslut. Om man valts av folket till Riksdagen för att representera sin valkrets och väljer att avstå ett beslut i en viktig fråga, som landets budget, anser jag att man förverkat väljarnas förtroende.

Moderaterna har även under dagen valt att kritisera den rödgröna budgeten, dom vill föra en aktiv oppositionspolitik och ta strid för sin egen politik och sitt budgetalternativ. Det finns ett passande ord för det. Hyckleri. 1 453 517 moderata väljare borde byta parti 2018.

Stort gensvar på inlägg om krislåda

Dom senaste dagarnas gensvar i sociala medier och på bloggen med anledning av inlägget ”Krislåda för under 500 kr på Biltema” visar hur viktigt det är med konkreta exempel. Inlägget handlar, precis som rubriken antyder, om en enkel lista med produkter för en Krislåda. Givetvis måste den kompletteras med mat, brädspel och anpassas efter familjens storlek. Men det handlar om en lägstanivå i varje familjs krisberedskap. 500 kronor är inte mycket pengar för saker man kan komma att behöva vid ett strömavbrott.

När en politiker eller någon som är mer insatt i krisberedskap och försvarsfrågor pratar om miljarder kronor är det svårt att som enskild individ kunna relatera till det. Även en lista på saker man behöver för en grundläggande hemberedskap kan vara svår att relatera till, om man saknar en uppfattning om vad saker och ting kostar.

Alla kanske inte har möjlighet att avsätta fem hundrakronorssedlar denna månaden, men du har nu ett mål, spara femhundra kronor och köp det du behöver. Du behöver inte spara hela summan, utan kan inhandla gaskök, vattendunk och ficklampa pö om pö. Istället för en vattendunk kan du använda dig av 5-10 stycken stora PET-flaskor för att lagra vatten. Om några månader kanske du har en beredskap som är två eller tre gånger den ursprungliga summan.

Vad vi alla kan lära, både preppers och krisberedskapsansvariga, av inlägget är att det är viktigt att ge svenskarna konkreta exempel på vad som kan hända, vilka konsekvenser det kan få och ställa det i relation till vad en grundläggande hemberedskap kostar.

Jag har fastnat på Pinterest

Bilder från Pinterest

Pinterest är ett slags digital anslagstavla för bilder där du som användare enkelt kan skapa egna anslagstavlor med olika kategorier och följa andras. I Sverige används tjänsten av endast ett fåtal, men ska enligt amerikaner generera bra trafik till olika webbsidor som erbjuder sina användare att dela bilder och sidor på Pinterest.

Min kunskap och erfarenhet av den sociala tjänsten är ytterst begränsad och jag använder den egentligen inte alls. Åtminstone inte för att dela webbplatser och bilder. Däremot har jag funnit att den är bra för den som är intresserad av ämnen, inredning, stickning och det kanske är så att majoriteten av användarna är amerikanska hemmafruar och hipsters.

Jag har bland annat fastnat på olika anslagstavlor om hushållstips och så kallade ”hacks” där man exempelvis kan se hur man maximalt utnyttjar ditt utrymme, återbrukar gamla förpackningar och möbler på nya sätt och hur man konserverar mat.

Är du en flitig användare av Pinterest får du gärna dela med dig av dina kunskaper och bästa anslagstavlor att följa.