Inget vatten på jobbet – vad ska jag göra?

För en tid sedan stängdes vattnet av på min arbetsplats under en hel arbetsdag till följd av en vattenläcka i området. Konsekvensen blev, förutom att vi inte kunde diska, att vi inte kunde fylla våra vattenflaskor med vatten och att toaletterna slutade att fungera, det fanns inget vatten att spola med.

Den som definierar sig som prepper har en viss beredskap för att ett omfattande vattenavbrott kan drabba området man bor i, man har redan lagrat dricksvatten och möjlighet att fylla tomma behållare som dunkar och flaskor från tankbilar eller vattenposter. Men vad gör man när ens arbetsplats drabbas?

Givetvis gjorde jag vad som förväntas när jag fick beskedet om att vattnet skulle stängas av. Jag tappade upp vatten. Tyvärr hade jag endast min vattenflaska på 0,5 liter tillgänglig vilket inte är tillräckligt så jag tvingades köpa vatten från butiken, vatten jag inte behövde använda trots allt. Men toaletterna slutade att fungera och det var ett större problem för den som behövde uträtta sina behov.

Lyckligtvis släpptes vattnet på under eftermiddagen, lagom tills vi gick hem, så nästkommande dag fungerade allt precis som vanligt. Frågan är hur vi skulle klara ytterligare en arbetsdag utan vatten.

Har ni drabbats av att er arbetsplats, skola eller motsvarande drabbats av avbrott i dricksvattenförsörjningen? Hur hanterade ni det? Har ni beredskap för att ett sådant scenario skulle kunna inträffa eller är det en ny insikt? Skriv gärna en kommentar och berätta.

Otjänligt dricksvatten på flera håll

Ett flertal kommuner har dom senaste dagarna rapporterat om otjänligt dricksvatten på flera håll i landet. Man har bland annat hittat tarmbakterier, E.coli, och uppmanar invånarna att koka vattnet innan förtäring.

Kommuner som drabbats är bland annat Tjörns kommun, Nacka kommun, Värmdö kommun och Helsingborgs stad. Nu tänker jag inte ta på mig foliehatten, men det är märkligt att såpass många, och olika, områden i landet har drabbats. Kanske beror det på rötmånad, eller på något annat.

I Sociala medier kan man se konsekvensen, att butikshyllor som normalt sett är fyllda med flaskvatten, med och utan bubblor, har tömts till sista flaskan. Som jag skrivit tidigare uppmanar jag alla att lagra dricksvatten, samt ha möjlighet till alternativ vattenrening utöver kokning som komplement.

Läs mer på Krisinformation.se samt på din kommuns webbplats.

Tyskland uppmuntrar till egen krisberedskap

Flaskvatten
Foto: Brian Smithson / CC BY

Som ni säkert redan har läst har den tyska tidningen Frankfurter Allgemeine Sonntagszeitung kommit över ett strategidokument där man kan läsa att medborgarna i Tyskland uppmanas att ha mat och vatten, minst två liter per person och dag, hemma för att kunna klara sig tio dagar.

Den enda tidning i Sverige som relaterat till svensk krisberedskap är Dagens Nyheter, om ingen journalist väljer att utveckla frågeställningarna, exempelvis i en ledarkrönika, eller om någon väljer att skriva en debattartikel i ämnet. DN har intervjuat Svante Werger, kommunikationsdirektör vid Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap som säger att även i Sverige har man nu börjat väcka liv i den civila beredskapen, men att det kommer att ta tid.

I artikeln tar man också upp att det enligt uppgifter från MSB finns skyddsrum för omkring sju miljoner svenskar. Men som vi kunnat läsa tidigare, åtminstone i sociala medier och dom personer jag följer, så har fastigheter i myndighetens register rivits och ersatts, eller håller på att ersättas, med bostads- och kontorsfastigheter utan skyddsrum. Även om dom faktiskt måste ersätta skyddsrum. Dessutom tar det 48 timmar, enligt lag, att iordningställa ett skyddsrum som idag används som exempelvis lägenhetsförråd.

I Sverige rekommenderas vi sedan en tid tillbaka att ha en egen beredskap på omkring 72 timmar, men det är få svenskar som vet om detta och om man har kunskapen och torrvaror är det inte säkert att man kan tillaga maten eller värma upp lägenheten under vinterhalvåret. Och 72 timmar är en förhållandevis kort tid och man bör givetvis ha en beredskap för minst 10 dagar, gärna en månad eller två. Nu är det svårt att lagra 60 liter dricksvatten per person i en tvåa, även om man kan använda källarförrådet som lagringsplats. Förhoppningsvis bistår Räddningstjänsten, kommunen, Hemvärnet eller någon av dom frivilliga försvarsorganisationerna med tankbilar om det skulle vara ett längre avbrott i dricksvattensystemet. Annars kan det vara bra att ha grundläggande kunskaper i vattenrening.

Det är oroligt i Europa, och oavsett hur mycket skattehöjningar Socialdemokraterna tillsammans med Miljöpartiet lovar kommer troligtvis endast en bråkdel gå till samhällets krisberedskap. Att fler länder uppmanar sina medborgare att ta ansvar för sin krisberedskap, samtidigt som dom övar ett civilt försvar visar att det inte handlar om Fia med knuff, för att använda ett citat av Göran Frisk. Men att Sverige inte har insett detta, eller yrvaket och långsamt börjat planera för att återupprätta ett civilt försvar är ett faktum och därför måste Du och din familj kunna ansvara för er själva. Som man säger på flygplanet. Sätt på dig syrgasmasken först – innan du hjälper andra.

Nu är det dags att inventera matförrådet och inhandla fler vattendunkar. Skriv gärna en kommentar och länka till artiklar i ämnet som skrivits den senaste veckan.

Vattenflaskan får mig att dricka mer och oftare

Flaskvatten
Foto: Brian Smithson / CC BY

Att vi människor måste dricka ett par liter vatten per dag är någonting som alla vet. Så fort jag dricker för lite gör sig huvudvärken påmind och urinen färgas gradvis allt gulare. På min arbetsplats har jag lärt mig att alltid ha en flaska med vatten nära till hands, annars så glömmer jag att dricka. Att enbart dricka på morgonen, vid lunch och på eftermiddagen räcker inte. Om jag glömmer min flaska, eller glömmer att dricka så märker jag det efter ett par timmar.

Men bara för att arbetsdagen har tagit slut, eller för att det är helg, så betyder det inte att mitt vätskebehov blir mindre. Problemet är att jag då tagit ett glas, eller två, när jag blivit törstig. Tyvärr åsidosätts det ibland och givetvis gör sig huvudvärken påmind. Något jag också märkt är att andra drycker som inte innehåller lika mycket vatten, det kan handla om läsk och liknande, varken släcker törsten eller botar min vätskebrist. Jag kan inte förstå hur man för ett par hundra år sedan kunde överleva på öl i stället för att dricka vatten. Vattenkvaliteten då var i och för sig väldigt tveksam.

Mitt beslut har blivit att också hemma börja med vattenflaska eftersom jag då dels har möjlighet att försluta den med skruvkork, men också kan hämta en större mängd vatten varje gång jag går till köket för att fylla på flaskan med kranvatten. Ja, flaskvatten smakar förjävligt. Visst, det är inte revolutionerande, men det är något som i alla fall jag tycker verkar vara en bra lösning.

En ytterligare fördel är att det går alldeles utmärkt att förvara ett par stycken flaskor i kylskåpet, då har man dels kallt vatten, men också möjlighet att dricka vatten vid ett strömavbrott när det är driftstörningar i vattenförsörjningen.

Hur hanterar du vätskebalansen? Köper du vatten på flaska, dricker du ett glas då och då eller har du en Camelbak vätskeblåsa på dig vart du än går?

Hur håller man koll på maten?

Att vara prepper kan ibland likställas med att samla på sig mycket prylar. Då är det viktigt att hålla god ordning på var saker lagras, hur mycket som lagras samt, eventuellt, bäst före-datum, alternativt sista förbrukningsdag.

I Sverige är det givetvis inte så vanligt att lagra mat för längre perioder. Det är få svenskar som vakuumförpackar ris och bönor i påsar av mylar-material. Även jag rekommenderar att man i första hand utökar antalet konservburkar, frysvaror och torrvaror i skafferiet för att både ha mer mat i beredskap samt rotera den maten. Lagra det du äter till vardags och ät upp det du lagrar.

Dom allra flesta använder sig av någon form av FIFO-system. Fifo står för First in – First out Alltså först in, först ut. Det vanligaste är att man helt enkelt ställer den senast köpa konservburken längst bak i hyllan för att säkerställa att den med kortast datum äts upp först. En bra idé kan vara att tydligt skriva sista förbrukningsdatum på burken, flaskan eller påsen med en märkpenna.

Excel är också ett vanligt program för att upprätthålla någon form av enklare lagerförteckning där man kan se hur mycket mat som finns. Men det är nog få som bokför varje enskild konservburk, ficklampa och fickkniv i Excel eller ett mer avancerat databasprogram. Frågan är hur ett sådant system skulle fungera.

Ni som läser bloggen, har ni uppmärkta specifika hyllor och lagerförteckningar där det står exakt vad som finns, hur mycket som finns där stearinljus har ett eget artikelnummer, ja kanske till och med att varje förpackning har ett löpnummer. Eller står allt utspritt och omärkt? Du kanske gör en inventering varje år för att kontrollera saldot?

Skriv gärna era tankar kring uppmärkning och hantering av dels matförråd, men också övriga prylar som helt eller delvis används till prepping.