Swedbank avvecklar bankfack

Det är inte många bankkontor som idag tillhandahåller en traditionell kassa med kontanthantering. Nu väljer bankerna att fortsätta fasa ut traditionella banktjänster med följden att bankfacken på sikt kommer att försvinna.

I Norrköping väljer Swedbank att flytta till mindre lokaler och där finns ingen plats för bankfack. Till SVT säger Kontorschef Henrik Eklund att efterfrågan på bankfack är obefintlig och bara 2000 av 6000 bankfack är uthyrda. Kunderna uppmanas, tvingas kanske är ett bättre ord, att tömma sina bankfack och lämna tillbaka nycklarna. De kan istället välja att köpa ett värdeskåp för att förvara värdesaker i hemmet.

I inslaget drar Östnytts journalist slutsatsen att det är digitaliseringen som gjort att bankfacken fått stryka på foten. Faktum är dock att man sedan ett par år tillbaka inte får förvara kontanter i facken, och om man gör det omfattas inte pengarna av försäkringen vid eventuell förlust.

Frågan är varför man över huvud taget ska förvara pengar hos bankerna idag. Ingen kontanthantering, inga bankfack, nollränta på lönekontot och snart är det kanske minusränta på sparkontot.

Läser du din lönespecifikation?

Bild på femhundra och hundra kronor
Foto: Riksbanken

En undersökning genomförd av Novus på uppdrag av Amesto Accounthouse visar att drygt 700 000 av landets 4,7 miljoner löntagare inte förstår allt i sitt lönebesked. Värst är det för kvinnor och ungomar. Bland landets unga vuxna, från 18 till 29 år, säger var tredje att de inte förstår allt.

Nu tillhör jag en samhällsgrupp som har järnkoll på hur många timmar jag arbetar, både ordinarie och övertid, samt om jag har rätt till eventuell helglön. Genom att granska mitt lönebesked har jag vid ett flertal tillfällen senaste året uppmärksammat fel på 3000-4000 kronor, på en månad.

”Bland ungdomar, från 18 till 29 år, är läget värst. Där säger var tredje att de inte förstår vad som står på lönespecifikationen.” Marie Kennedy/GP

Samtidigt har jag kollegor som aldrig är intresserade av mer än nettolön och utbetalningsdatum. Men när de gått igenom och granskat siffrorna har bland annat felkodning av frånvaro uppmärksammats.

Tillhör du kategorin av människor som aldrig läser din lönespecifikation, eller om du saknar förståelse är det viktigt att du först läser dokumentet, antingen digitalt eller på papper, och ställer frågor för att öka din medvetenhet. Sedan ska du, åtminstone fram till kontrolluppgifterna kommer vid årsskiftet, spara varje lönespecifikation i en pärm för att kunna bevisa att du betalat skatt.

Som arbetstagare kan du inte, tyvärr, vara blåögd och tro att din arbetsgivare kommer att ge dig rätt lön. Framför allt inte om du arbetar under mer osäkra arbetsförhållanden som allmän visstid, kanske till och med på timmar.

Källa: GP.se

Prepping handlar om att förstå grundproblemet

FrågeteckenAtt definiera sig som prepper handlar inte bara om tävlingen flest prylar innan domedagen vinner.  En neosurvivalist har lyckats med konsten att sätta ord på ett, eller flera, grundproblem med dagens samhälle. Nu kommer du säkert att tänka på en miljöpartist som pratar om konsumtionshets, tillväxt och utarmning av jordens resurser, men det är inte alls det jag menar.

Inom, framför allt, tillverkande industri är det vanligt att man genomför en rotorsaksanalys (Root cause analysis). En vanlig rotfelsanalys är 5 x Varför?. Metoden bygger på att fem gånger fråga efter orsaken till att ett problem har uppstått för att komma åt och lösa roten till problemet och därför förhindra att det uppstår igen. Många känner igen uttrycket ”släcka bränder”, att hela tiden lösa symptomet eftersom samma problem återkommer på samma eller liknande sätt.

Som individ kan det givetvis vara svårt att lösa eller ens påverka problem. Du kan till exempel inte påverka järnvägsunderhållet speciellt mycket. Däremot kan du förstå orsaken till varför du måste ta med dig en Get Home Bag när du åker X2000.

Du kan alltså använda metoden dels för att åtgärda problemet, vilket är huvudsyftet och förstahandsvalet, men också för att förstå hur du ska hantera eventuella konsekvenser som felet medför eftersom du förstår grunden till problemet.

Om du inte kan åtgärda rotfelet bör du antagligen också genomföra någon form av risk- och konsekvensanalys.

Brukar du ta med dig en vattenflaska?

Flaskvatten
Foto: Brian Smithson / CC BY

Huvudvärk och gulfärgad urin. Känner ni igen er? När jag dricker för lite säger min kropp ifrån nästan direkt. För mig är det viktigt att hålla en normal vätskenivå i kroppen och därför dricker jag ett par liter vatten om dagen. Mängden vatten jag behöver dricka varierar beroende på miljö, aktivitet, värme och om jag svettas.

För mig räcker det inte att dricka ett par glas vatten vid varje rast under arbetstid och därför har jag idag alltid med mig en halvliters flaska som jag fyller med iskallt vatten. Ljummet vatten går inte att dricka. Hemma försöker jag att alltid ha en tillbringare med vatten som jag förvarar i kylen.

För ett par dagar sedan var jag törstig på väg hem från stan, men oturligt nog hade jag tidigare tömt min vattenflaska på allt innehåll och jag kunde inte dricka någonting fram till att jag kom hem. Nu var det ingen fara på taket, det är trots allt bara 15 minuter hem. Men tänk om jag hade fastnat och tåget hade stått stilla?

För mig är det intressant och förvånande att det finns folk som till synes inte dricker vatten under en hel dag. Tidigare drack jag mer läsk än vatten, men kom fram till att det både är dyrare och procentuellt mindre vatten i en läskburk än i kranvatten.

Är det bara jag som har med mig en vattenflaska till jobbet, eller redan har en flaska stående i mitt skåp, eller på skrivbordet? Hur ser det ut på din arbetsplats, eller i din vardag. Använder du vattenglas, tillbringare eller dricker du kanske ur en ölstövel på jobbet? Du kanske inte dricker annat än kaffe fram till du kommer hem? Skriv gärna en rad om dina vanor och tankar kring dricksvattnet.

Två av tre svenskar klarar inte en kortare kris

Trangiakök
Foto: Argus Fin / CC BY-SA

Att svenskarnas individuella krisberedskap skulle vara god är snarare ett skämt, än en lögn. Enligt en undersökning av Infratek i en Sifo-undersökning svarade 63 procent att de inte är förberedda vid en katastrof. Samtidigt uppgav 27 procent att de skulle klara sig högst en vecka på de förnödenheter som man har hemma.

Störst oro för en katastrof finns på Gotland, Öland och Småland. Där 49 procent tror på en kommande katastrof.

Om något inträffar så att du måste klara dig enbart på det som finns hemma, hur länge skulle du klara dig?

  • 3-6 dagar: 31 procent
  • 1 vecka: 27 procent
  • 2 veckor: 16 procent
  • 1-2 dagar: 8 procent
  • En månad: 7 procent
  • 3 veckor: 5 procent

För mig låter ovanstående svar väldigt osannolika, framför allt de som anser sig klara en kris i två veckor. Antingen har de missbedömt situationen, eller så bor de i Norrland där de under vinterhalvåret kan hålla köttet från älgjakten kallt utomhus, smälta snö och värma sig med vedkaminen.

En veckas beredskap handlar inte om att du som individ och familjeförsörjare kan ge dina barn mat och vatten dagen efter veckans storhandling på ICA. Det handlar om att när veckans ranson är slut, då ska familjen fortfarande kunna äta nästkommande 7 dagar utan problem.

Många tror jag har underskattat behovet av vatten, 3 liter per person och dag i enbart dricksvatten. I Sverige är det nu också vinter. Det betyder att om strömmen slås ut kommer det att bli kallt. Har du ingen kamin eller alternativ uppvärmning så ska du inte använda en engångsgrill för att värma bostaden när det är 5 grader inomhus.

Det är viktigt med ett matförråd, vattenförråd och värme för att klara sig under 72 timmar.

Källa: Aftonbladet/TT (Läs högermarginalen med frågorna)