Nya sedlar som banken inte tar emot?

Sveriges nya sedlar
Riksbanken

Idag lanserade Riksbanken Sveriges nya kontanter som framöver kommer att ersätta de sedlar och mynt som idag finns i omsättning runt om i landet. Samtidigt kan man som invånare fundera över hur viktigt det är med nya kontanter när inte ens bankerna vill hantera pengarna.

Hans Lööf som är kassör i föreningen Ingaryds vänner säger till Smålandsnytt att det har blivit mycket svårare för hans förening att hantera de kontanter som de får in vid olika aktiviteter. Idag tvingas de använda Forex växlingskontor som tar ut en avgift på 90 kronor vid varje insättning.

Jag tillhör kategorin av personer som idag är lite udda och gärna betalar med kontanter, förutsatt att summan inte överstiger några hundralappar. Men vänner förutsätter idag att man har Swish eller vad det nu heter. Deras plånbok är mobilfodralet med ett kontokort och körkort.

Personligen funderar jag varför man som bank med bankkontor tillåts att inte ha kontanthantering, sedlar och mynt som ges ut av Riksbanken är lagliga betalningsmedel också ska, enligt min uppfattning, också kunna lösas in på banken. som det alltid har varit. Fast egentligen är det onödigt att sätta in pengarna på ett bankkonto, man får ju betala för att ha pengarna där nuförtiden.

Befolkningstillväxt på Gotland om 9 månader?

På självaste alla hjärtans dag så drabbades 40 000 av GEAB:s abonnenter av ett strömavbrott på hela Gotland. Det är inte första gången ön drabbats av omfattande strömavbrott, och inte den sista heller. Ett av de största problemen var att Systembolaget var stängt under lördagseftermiddagen till följd av strömavbrottet.

Som väntat rapporterades det att både Sveriges Radio och Visby Lasarett gick på reservkraft, och att Telia hade lite störningar till följd av strömavbrottet, men att alla telestationer för fast telefoni och mobilmaster för GSM är utrustade med reservkraft.

Källor: SvD, Hela Gotland, Sveriges Radio

Norrländsk media lyfter upp krisberedskap på dagordningen

Tomma butikshyllor 2012
Foto: Joe Loong

Plötsligt händer det. Den senaste veckan har det publicerats artiklar och TV-inslag om vår beredskap och brist på självförsörjning. Det är i Norrland man bör bo om man vill ha kunskap och information om krisberedskap och prepping.

I veckan debatterades vår vår matvaruförsörjning i Umeå på initiativ av LRF och Civilförsvarsförbundet. Det blev ett inslag i Västerbottensnytt. Samtidigt har Ländstidningen (LTZ) publicerat en rad artiklar där man b.la informerar att Strömsunds kommun anordnar ”prepper”-utbildning, meddelar att boende i Blåsjön har tagit beredskapen i egna händer, de litar inte på samhällets hjälp. Tidningens nyhetschef, Alexandra Westerlund Karlsson fick också hon en genomgång av studenter från risk- och krishanteringsprogrammet på Mittuniversitetet.

Det är inte så att vi köper två elverk, och en massa dieselbränsle för skojs skull. Efter stormen har vi investerat 30 000 kronor för om det skulle bli kris. Att vi måste göra det år 2014 känns helt horribelt, säger Inger Långström.

Men som jag skrev igår så ser det inte så bra ut i resten av landet. Tyvärr. Men jag hoppas att trenden vänder

Beredskapssamordnare tror inte på svensk krisberedskap

Skogsbrand
Foto: Tatiana Bulyonkova / CC BY-SA

Nationellt centrum för krishanteringsstudier, Crismart, vid Försvarshögskolan har på uppdrag av MSB genomfört en undersökning där samtliga beredskapsdirektörer, samordrare eller motsvarande i landets länsstyrelser, kommuner och landsting fått svara på ett antal frågor. Resultatet är, inte helt oväntat från min sida, väldigt negativt.

En övervägande majoritet är överens om att varje hushåll ska ha förmågan att själva klara sig 1-2 dygn vid en kris. Det handlar alltså om grundläggande saker som vatten, mat, värme och information. Men Stefan Anering, enhetschef vid MSB, säger till TT att beredskapen hos allmänheten är dålig när det gäller förberedelser inför en kris.

Efter att ha läst enkäten och svaren funderar jag lite på hur en del har röstat. De allra flesta har bra åsikter, men en del är naiva och andra verkar vara helt inkompetenta. Vad tror ni till exempel om nedanstående citat som är hämtat ur texten?

”En beredskapssamordnare skriver att kommunen har diskuterat frågan men att det kan uppfattas som provocerande att informera om enskildas ansvar via kommunens informationskanaler.” Sid. 29.

Enligt texten anser 70 procent att hushållet, förutom att kunna täcka de grundläggande behov som finns, också ska ha en evakueringsplan och en packad väska. Jag håller med. Framför allt det förstnämnda om man förstår att en kris, som exempelvis skogsbranden i Västmanland, kan hota hem och liv.

Över 90 procent säger också att man ska dela med sig av sina resurser till familj, vänner och grannar. Jag förstår fortfarande inte hur det ska gå till om man själv inte har förmågan att klara sig själv. Det är dessutom väldigt få av mina grannar som jag över huvud taget har någon kontakt med idag. Bor man på landet så har man givetvis bättre kunskap till följd av tidigare strömavbrott på grund av att landsbygden är mer störningskänslig vid naturkatastrofer som stormar.

”Vid storskaliga kriser kommer offentliga aktörer inte ha möjlighet att ge brett stöd ens efter tre dygn. Då blir det ännu viktigare att enskilda stödjer varandra i grannskapet.” Sid 39.

Många som svarat menar att information är viktigt, likaså utbildning, eftersom det finns stora kunskapsskillnader mellan olika generationer. Man menar att den som genomgått värnplikt har mer kunskaper som bedöms som värdefulla vid civila kriser som elavbrott. Något som yngre idag saknar.

Jag har flera gånger lyft fram att man måste börja med utbildning i grundskolan. Vilket en utredning av Stefan Ryding Berg också föreslår med ämnet totalförsvarskunskap, med begrepp som säkerhetspolitik och militärt- och civilt försvar ska ingå.

Få tror dock att den som tidigare varit med om en kris har bättre förutsättningar för att hantera framtida kriser. Jag kan hålla med om att vi tenderar glömma en del som hänt, men samtidigt tror jag att den som har erfarenhet från balkankriget eller växte upp under 30- och 40-talet har mer kunskap än varje 80- och 90-talist.

Ladda ner: Enskildas ansvar och agerande vid kriser (PDF)

Tog snabblån för att köpa blöjor

Bild på femhundra och hundra kronor
Foto: Riksbanken

För den som lever över sina tillgångar kan ett sms-lån vara frestande. En del motstår inte frestelsen, och läser inte heller det finstilta, när de väljer att ta ett snabblån med en ockerränta.

Idag läste jag om Annamarielle som i stället för att berätta för sin familj att hon var i behov av pengar för att köpa mat och blöjor valde att ta ett snabblån, som sedan betalades av med hjälp av ännu ett lån. När det går så långt som till inkasso, kronofogden och att elen stängs av så visar det att man haft ett mindre gott omdöme.

Givetvis kan man tycka att politikerna måste sätta stopp för snabblån. Samtidigt är det ditt ansvar som vuxen att ta ansvar för din ekonomi, ditt liv och att fatta rätt beslut. Om du saknar ekonomiska medel för en kort tid är det viktigt att du inte döljer det för dina nära, utan faktiskt talar om för dem att du behöver pengar fram till nästa lön eller csn-utbetalning.

Därför är det viktigt med både matbuffert, kontantbuffert och ett sparkonto!

Vidare måste du också se över och anpassa dina utgifter i förhållande till din inkomst. Försök att omförhandla abonnemang, överväg att byta leverantör och säga upp tjänster som är för dyra eller används sällan.

Genom att fortsätta använda denna webbplats tillåter du lagring och användning av cookies. mer information

Den här webbplatsen använder cookies för att tillhandahålla tjänster, anpassa annonser och analysera trafik. Genom att använda webbplatsen godkänner du användningen av cookies.

Stäng