Med anledning av utvecklingen i Grekland har svenska ambassaden i landet uppdaterat sin reseinformation där man bland annat kan läsa att det är viktigt att ha med sig kontanta medel och extra kredit- och/eller betalkort för att kunna täcka eventuella nödsituationer och oförutsedda utgifter. Resenärerna uppmanas även att kontrollera så att dom har en giltlig reseförsäkring.
I samband med att jag ansökte om nytt pass beställde jag även ett europeiskt sjukförsäkringskort från Försäkringskassan vilket gör att den som tillfälligt vistas i ett annat EU/EES-land eller Schweiz har rätt till vård till samma ekonomiska villkor som invånarna i det landet. Min fråga är hur många svenskar som har ett sjukförsäkringskort när dom reser utomlands nu i sommar. Har du beställt ett kort, när gjorde du det och är det fortfarande giltligt när du ska resa i Europa?
Ambassaden skriver också att det kan vara svårt att ta ut kontanter i landets bankomater, framförallt i Athen, eftersom dom tömdes efter beskedet om folkomröstning. Som kund i en svensk bank omfattas du dock i nuläget inte av dom uttagsbegränsningar som finns i landet. Även om det finns kontanter i bankomaterna kan köerna vara extremt långa. Man skriver också att vissa näringsidkare väljer att enbart ta emot kontanter och nekar kortköp.
Greklands premiärminister Alexis Tsipras har meddelat att bankerna kommer att vara stängda i Grekland på måndagen. Det förekommer även uppgifter om att bankerna kan hållas stängda under hela veckan fram till efter omröstningen som hålls den 5 juli. Det kommer även införas någon form av restriktioner på penningtransaktioner. Enligt uppgifter kommer det finnas en gräns på hur mycket pengar bankkunderna kan ta ut dagligen.
Medan det grekiska folket står och köar vid bankomaterna för att förhoppningsvis få ut lite pengar pratar vi i Sverige om hur bankkontoren har blivit allt färre och kontanthanteringen nästan helt försvunnit från dom som finns kvar. Situationen i Grekland visar vikten av att ha ”pengar i madrassen”, inte bara euro eller svenska kronor utan även andra valutor om den egna skulle bli värdelös av en eller annan orsak. Utöver det kan det vara bra att omsätta sina pengar i andra värdebevarande saker. Exempelvis mat och fysiska ädelmetaller.
Situationen i grekland får mig att tänka på följande citat.
“What people did not realize was that war had started. By 1 p.m., a few minutes after Molotov’s speech, queues, especially in the food stores, began to grow. The women shoppers in the gastronoms or grocery stores started to buy indiscriminately—canned goods (which Russians do not like very much), butter, sugar, lard, flour, groats, sausage, matches, salt. In twenty years of Soviet power Leningraders had learned by bitter experience what to expect in time of crisis. They rushed to the stores to buy what they could. They gave preference to foods which would keep. But they were not particular. One shopper bought five kilos of caviar, another ten.
“At the savings banks the people clutched worn and greasy passbooks in their hands. They were drawing out every ruble that stood to their accounts. Many headed straight for the commission shops. There they turned over fat packets of paper money for diamond rings, gold watches, emerald earrings, oriental rugs, brass samovars.
“The crowds outside the savings banks quickly became disorderly. No one wanted to wait. They demanded their money seichas immediately. Police detachments appeared. By 3 p.m. the banks had closed, having exhausted their supply of currency. They did not reopen again until Tuesday (Monday was their closed day). When they opened again, the government had imposed a limit on withdrawals of two hundred rubles per person per month.”
—Harrison E. Salisbury, The 900 Days: The Siege of Leningrad (1969)
Kulturminister Bah Kuhnke har skrivt en debattartikel på SvD.se med anledning av att regeringen väljer att stoppa övergången från FM-radio till DAB+. För den som inte hängt med i svängarna handlar det om en fråga som Alliansen valde att åter utreda år 2013 och som under våren har varit ute på remiss där flera tunga remissinstanser, bland andra Försvarsmakten, FRA och MSB har kritiserat förslaget på flera punkter, däribland krisinformation, frekvenser och täckning.
Visst kan man argumentera för att DAB+ kommer att ha lika bra täckning och robhusthet som FM-nätet och att det kommer fungera minst lika bra att sända ut Viktigt Meddelande till Allmänheten. Idag finns det uppskattningsvis omkring 10 miljoner FM-mottagare i Sverige och en övergång till digitalradio skulle få konsekvensen att radioapparaterna blir teknikskrot och att konsumenterna i så fall huvudsakligen väljer att i fortsättningen konsumera webbradio istället för att spendera ett par hundralappar på en radioapparat för det marksända nätet.
Förespråkarna menar också att FM-radio är en gammal teknik. Något annat som är gammalt är radiostationen i Grimeton (SAQ) vilket är en trådlös telegrafiförbindelse med USA från 1924 och som spelade stor roll under andra världskriget då kabeltrafiken var avbruten. Sedan 2004 står långvågssändaren och dom tillhörande antennsystemen på Unescos lista över världsarv. En av anledningarna till att sändaren finns kvar var att Marinens Radio använde den för att kommunicera med Försvarsmaktens egna ubåtar.
På söndag, den 28 juni, firas Alexandersondagen då man under två tillfällen, klockan 11:00 (09:00 UTC) och 14:00 (12:00 UTC) kommer att starta utsändning av ett meddelande som, med hjälp av rätt utrustning, går att höra på frekvensen 17,2 kHz CW. Är du intresserad av radio så kan du på söndag ta dig till Halland, närmare bestämt Grimeton 15 km öster om Varberg.
Jag är den förste att erkänna att mina kunskaper i ämnet matematik inte är dom bästa, vilket beror på en rad olika faktorer däribland dåligt underhållen kunskap och en mindre pedagogisk lärare under gymnasiet. Men trots det försöker jag att använda mig av dom kunskaperna jag har, och ta hjälp av andra för att fräscha upp minnet.
Eftersom jag är förhållandevis ekonomisk jämfört med många andra är jämförelsepriser en av dom faktorer jag använder mig av vid inköp i butiker. Genom att läsa jämförelsepriset kan man enkelt se om det verkligen är billigare, eller om det enbart är lockpriser. Nudlar är en sådan vara. Man kan tro att ett paket nudlar som bara kostar några kronor är billigt, men jämför man med vad ett kilogram makaroner kostar är det väldigt dyrt. Genom att läsa jämförelsepriserna har jag också kunnat konstatera att det inte alltid är billigare att köpa storpack, utan två eller flera små förpackningar kan ge en lägre totalkostnad.
Om man väljer att jämföra två olika produkter finns det givetvis fler faktorer att ta hänsyn till än lågt pris. Det handlar om kvalitet och ursprung. Personligen väljer jag bort vissa produkter som kommer från andra länder och det är viktigt att stödja en inhemsk produktion av exempelvis mjölkprodukter.
Om man nu har läst på och hittat det lägsta priset på den bästa varan i butiken är det inte säkert att butiken har det mest förmånliga priset i ditt närområde. Genom att granska butikernas annonsblad och ha kunskap om säsong och vilka butiker som har lägst pris på vad. Priserna kan till och med variera mellan olika butiker inom samma kedja i närområdet.
Nu tänker du kanske att en krona varken gör till eller från, vilket det kanske inte gör om man adderar ihop totalsumman med tidsåtgång och transportkostnad. Men om man räknar utifrån ett procentuellt perspektiv kan ett par kronor göra toapappret tio, tjugo och trettio procent dyrare än konkurrenten några meter bort. Genom enklare efterforskningar kunde jag konstatera att vissa matbutiker säljer ”Apotekets sortiment” trettio procent billigare än både Apoteket AB och Apoteket Hjärtat.
Istället för att skriva något i stil med ”för att få fram svaret, räkna först ut mellanskillnaden genom att subtrahera det högsta priset med lägsta. Fortsätt genom att dividera den uträknade mellanskillnaden genom lägsta pris …” så försöker jag mig på en mer pedagogisk förklaring nedan.
Räkneformel: (17-13) / 13.
Vi räknar först ut mellanskillnaden, alltså hur många kronor det skiljer mellan det högsta och lägsta priset. Vi utgår från att det dyraste priset är 17 kronor och att det lägsta är 13 kronor. Om vi minskar 17 kronor med 13 kronor får vi kvar mellanskillnaden, 4 kronor.
Den procentuella skillnaden får vi genom att dela mellanskillnaden med det lägsta priset. Vi dividerar alltså 4 kronor med 13 kronor och får fram ~0,3077 eller ~30,77 procent. Varan är drygt 30 procent dyrare än i lågprisbutiken. Fyra kronor är nu rätt mycket.
Tänker jag fel? Skriv en kommentar med många pekpinnar!
Något av det absolut billigaste man som konsument kan göra är att handla efter säsong. Under mellandagarna fram till januari reas julskinka och övrig julmat ut för en spottstyver jämfört med priset under julruschen. Efter påsken är det traditionell påskmat och nu har det precis varit midsommar och sill, färskpotatis och jordgubbar säljs till en billig penning. Det enda som kostar mer efter midsommar är nubben, men det beror på politikerna.
Framåt sensommaren och hösten skördas det för fullt och då är det dags att ta vara på rotfrukter och annat som du kan tänkas komma att behöva. Tyvärr är det få idag som roar sig med egen inläggning, saftning och syltning. Men det kanske är ett intresse du kan tänkas ta upp självmant?
För tre år sedan, Gud vad tiden går fort när man blir äldre, skrev jag inlägget ”Svensk husmanskost är billig mat”. Läs igenom även det och glöm inte berätta hur du brukar ta vara på säsongsbaserad mat. Har du några husmorsknep?
