Förälder tvingas jobba övertid – har ingen ekonomisk buffert

Det har blivit allt vanligare att elever får kvittera ut en egen surfplatta eller bärbar dator för skolarbete. Både gymnasie- och grundskoleelver får alltså möjlighet till en egen elektronisk pryl.

SVT Hallandsnytt skriver på sin webbplats att en förälder till en elev på Peder skrivares skola, en gymnasieskola i Varberg, har fått en faktura på 6 500 kr för en repation av en fuktskadad elevdator.

Det finns två infallsvinklar till den historia. Jag tänkte börja med avtal och försäkringar. Den som är under 18 år gammal betraktas i lagens ögon som omyndig och kan därför inte ingå avtal utan vårdnadshavarens samtycke. Troligtvis har därför elevens mamma, Maria, godkänt och skrivit under ett avtal för sitt barns elevdator.

Om man ingår ett avtal, oavasett vad det handlar om, så är det viktigt att man först läser igenom avtalet och eventuellt frågar den som skrivit kontraktet, och/eller någon med juridisk kompetens innan man skriver under det. Läs igenom detta stycke en gång till.

I det avtal som Maria i det här fallet har skrivit under borde det alltså framgå klart och tydligt huruvida skolan har försäkring, om en gäller, eller om man tvingas stå för kostnaden själv och använda eventuell hemförsäkring för att täcka kostnaderna. Står det inte i kontraktet kan man alltid bestrida och gå den amerikanska vägen via domstol.

Huruvida det är rätt att låta den enskilda familjen stå för reparation till följd av slitage, en olyckshändelse eller stöld av en skoldator, som faktiskt är ett arbetsredskap, är en annan fråga som är upp till kommunens tjänstemän och politiker att besluta om, även om man som enkel medborgare kan ha ett och annat att säga om det.

”Jag blev ju väldigt orolig för jag har inte den typen av pengar, jag har inte en buffert för sånt här och eftersom att man inte får lov att förvara datorn i skolan under natten så har jag inget annat val än att ha den här hemma”

Nu tänker jag inte spekulera i kvinnans privatekonomi, men om man tvingas jobba övertid för att finansiera en reparationskostnad på 6 500 kr, vilket framgår i artikeln, så borde man se över sitt sparande. Nu säger jag inte att alla svenskar har möjlighet att bygga upp ett sparkapital som Anne Wibble, även om det är att rekommendera, men man måste försöka att ha en hygglig buffert för att täcka oförutsedda utgifter.

Det finns flera sätt att öka sitt sparande. Antingen så ökar man sina inkomster, vilket man kan göra genom löneökning, övertid, dra ekonomisk nytta av sin hobby, eller sälja av saker, förslagsvis sådant man inte längre använder. Eller så kan man minska sina utgifter. Helst ska man försöka att kombinera bådadera.