Onödig administration och möten en del av vår vardag

Byråkrati och administration
Foto: Christian Schnettelker / CC BY

Igår publicerades en debattartikel på DN Debatt som beskriver en verklighet där administrativt arbete riskerar att tränga ut kärnverksamheten. Lärare, läkare, poliser och militärer, för att bara nämna några, ägnar idag mycket tid åt administrativa arbeten itället för att fokusera på elever, patienter, ”jaga buset” eller övning och ubåtsjakt.

Författarna för boken Administrationssamhället, och doktorsavhandlingen Papperspolisen, menar att man måste återgå till att professionella administratörer tar över administrationen, istället för att som idag låta administrativt arbete amatöriseras – alltså flyttas över till yrkesgrupper som inte är utbildade för uppgiften.

Jag kan hålla med om att det är bra om man fokuserar mer på sitt huvudsakliga arbetsområde istället för administration. Givetvis kan fler administratörer vara en lösning, men det är i sig inte en lösning problem, fler möten och en ökad administration i undermåliga system, utan tacklar snarare symptomet att yrkesgrupper tvingas välja mellan pappersarbete och vårdande uppgifter.

Om vi tar läkare som exempel tvingas de först leta efter en dator och sedan navigera runt i olika IT-system, som inte kan kommunicera med varandra, i flera timmar per dag för att sköta det administrativa arbetet för varje patientbesök. När jag såg programet ansåg jag, och mina arbetskamrater, att det vore bättre att ge varje läkare en surfplatta med ett enkelt och mer användarvänligt gränssnitt.

Tar vi administrationshelvetet ett steg längre kan ni se klippet med Peter Mähler som arbetar på en akutmottagning i Västerbotten. Han tvingas använda bortåt 20 datorprogram för varje patient, som inte kommunicerar med varandra och där ett moment är att först skriva ut ett dokument från ett program för att sedan skanna in det i nästa program. Nej, det är inte en Monty Python-sketch, det är en Sjuksköterskas vardag.

Att anställa administrativ personal kommer inte att åtgärda det systemfel som beskrivs i ovan nämnda scenarion. Visst, det kommer att underlätta för vårdpersonalen, men kostnaderna kommer att öka och både ekonomer och skattebetalare kommer att gråta.

Försvarsmaktens administrativa vardag är ett annat skämt som orsakat både materialbrist och felaktiga löneutbetalningar för våra försvarsanställda. Men introduktionsfilmen till PRIO, som i grund och botten är SAP, låter väldigt bra.

Förhoppningsvis har du som läser detta blogginlägg genomgått en nioårig grundskola, och därefter en gymnasieutbildning på två, tre eller till och med fyra år. Ett scenario där din lärare skrivit ut och givit dig, och dina klasskamrater, en stencil med inlämningsuppgifter eller liknande. Vid nästkommande lektionstillfälle saknar ungefär hälften av klassen dokumentet, varpå läraren under lektionstid går iväg och kopierar en ny uppsättning papper, som kommer att arkiveras i närmsta sopkorg. Vilket enormt tidsslöseri. Om varje lärare eller klass istället har en webbplats kan eleven hämta och själv skriva ut en kopia informationen vid behov.

Möteskulturen i svenska företag är oftast inte heller så produktiv. Det är många tjänstemän som spenderar en stor del av sin arbetstid på möten som avlöser varandra, men som oftast ger väldigt lite i slutändan.

Lyssna också på Vetenskapsradion ForumVälkommen till administrationssamhället” med programledare Urban Björstadius.

Nu kanske du frågar hur ämnet i inläggen är förknippat med bloggens mål. Som skattebetalare vill jag gärna att pengarna ska gå till rätt saker. Jag tror också att den som har ett arbete med mycket administration och flera möten, även om bullarna säkert är goda, gärna skulle arbeta mer produktivt och slippa övertid. Det handlar om ledningsproblem och felaktiga arbetssätt.

Skriv gärna en kommentar om den byråkrati och administration som du tvingas till i din arbetsvardag.

Dela

1 svar på ”Onödig administration och möten en del av vår vardag”

  1. Redan på den tiden (80-90–talen) som jag arbetade för Försvarsmakten, häpnade jag över det faktum att arbetssituationen kändes ungefär lika ansträngande även om de vpl saknades.
    Under längre soldatledigheter eller efter utryckning ersattes det dagliga utbildningsarbetet med en massa ”hitte-på”-administration. Saker som många gånger uppfattades som allt annat än relevant för kärnverksamheten…
    Svårigheterna att bedriva det dagliga arbetet var också i början på 2000-talet betydande. Exempelvis krävdes över 20 olika åtgärder för att komma åt vapen och ammunition inför övningspasset, en process som tog över en timme i anspråk inför övning och en timme efter övning… SUCK!
    Tror inte det blivit bättre idag även om jag hoppas det.

    Må fi aldrig anfalla på Sverige på icke tjänstgöringstid, bäva månde folket!

    Svara

Lämna en kommentar