Tänk på procenten när du handlar

Jag är den förste att erkänna att mina kunskaper i ämnet matematik inte är dom bästa, vilket beror på en rad olika faktorer däribland dåligt underhållen kunskap och en mindre pedagogisk lärare under gymnasiet. Men trots det försöker jag att använda mig av dom kunskaperna jag har, och ta hjälp av andra för att fräscha upp minnet.

Eftersom jag är förhållandevis ekonomisk jämfört med många andra är jämförelsepriser en av dom faktorer jag använder mig av vid inköp i butiker. Genom att läsa jämförelsepriset kan man enkelt se om det verkligen är billigare, eller om det enbart är lockpriser. Nudlar är en sådan vara. Man kan tro att ett paket nudlar som bara kostar några kronor är billigt, men jämför man med vad ett kilogram makaroner kostar är det väldigt dyrt. Genom att läsa jämförelsepriserna har jag också kunnat konstatera att det inte alltid är billigare att köpa storpack, utan två eller flera små förpackningar kan ge en lägre totalkostnad.

Om man väljer att jämföra två olika produkter finns det givetvis fler faktorer att ta hänsyn till än lågt pris. Det handlar om kvalitet och ursprung. Personligen väljer jag bort vissa produkter som kommer från andra länder och det är viktigt att stödja en inhemsk produktion av exempelvis mjölkprodukter.

Om man nu har läst på och hittat det lägsta priset på den bästa varan i butiken är det inte säkert att butiken har det mest förmånliga priset i ditt närområde. Genom att granska butikernas annonsblad och ha kunskap om säsong och vilka butiker som har lägst pris på vad. Priserna kan till och med variera mellan olika butiker inom samma kedja i närområdet.

Nu tänker du kanske att en krona varken gör till eller från, vilket det kanske inte gör om man adderar ihop totalsumman med tidsåtgång och transportkostnad. Men om man räknar utifrån ett procentuellt perspektiv kan ett par kronor göra toapappret tio, tjugo och trettio procent dyrare än konkurrenten några meter bort. Genom enklare efterforskningar kunde jag konstatera att vissa matbutiker säljer ”Apotekets sortiment” trettio procent billigare än både Apoteket AB och Apoteket Hjärtat.

Istället för att skriva något i stil med ”för att få fram svaret, räkna först ut mellanskillnaden genom att subtrahera det högsta priset med lägsta. Fortsätt genom att dividera den uträknade mellanskillnaden genom lägsta pris …” så försöker jag mig på en mer pedagogisk förklaring nedan.

Räkneformel: (17-13) / 13.

Vi räknar först ut mellanskillnaden, alltså hur många kronor det skiljer mellan det högsta och lägsta priset. Vi utgår från att det dyraste priset är 17 kronor och att det lägsta är 13 kronor. Om vi minskar 17 kronor med 13 kronor får vi kvar mellanskillnaden, 4 kronor.

Den procentuella skillnaden får vi genom att dela mellanskillnaden med det lägsta priset. Vi dividerar alltså 4 kronor med 13 kronor och får fram ~0,3077 eller ~30,77 procent. Varan är drygt 30 procent dyrare än i lågprisbutiken. Fyra kronor är nu rätt mycket.

Tänker jag fel? Skriv en kommentar med många pekpinnar!

Stort gensvar på inlägg om krislåda

Dom senaste dagarnas gensvar i sociala medier och på bloggen med anledning av inlägget ”Krislåda för under 500 kr på Biltema” visar hur viktigt det är med konkreta exempel. Inlägget handlar, precis som rubriken antyder, om en enkel lista med produkter för en Krislåda. Givetvis måste den kompletteras med mat, brädspel och anpassas efter familjens storlek. Men det handlar om en lägstanivå i varje familjs krisberedskap. 500 kronor är inte mycket pengar för saker man kan komma att behöva vid ett strömavbrott.

När en politiker eller någon som är mer insatt i krisberedskap och försvarsfrågor pratar om miljarder kronor är det svårt att som enskild individ kunna relatera till det. Även en lista på saker man behöver för en grundläggande hemberedskap kan vara svår att relatera till, om man saknar en uppfattning om vad saker och ting kostar.

Alla kanske inte har möjlighet att avsätta fem hundrakronorssedlar denna månaden, men du har nu ett mål, spara femhundra kronor och köp det du behöver. Du behöver inte spara hela summan, utan kan inhandla gaskök, vattendunk och ficklampa pö om pö. Istället för en vattendunk kan du använda dig av 5-10 stycken stora PET-flaskor för att lagra vatten. Om några månader kanske du har en beredskap som är två eller tre gånger den ursprungliga summan.

Vad vi alla kan lära, både preppers och krisberedskapsansvariga, av inlägget är att det är viktigt att ge svenskarna konkreta exempel på vad som kan hända, vilka konsekvenser det kan få och ställa det i relation till vad en grundläggande hemberedskap kostar.

Har du en ekonomisk buffert?

Som ekonomiskt intresserad har jag fått uppfattningen att det är många som inte har en ekonomisk buffert, trots att de har en relativt hög lön. I senaste numret av Propensionären, en tidning av Pensionärernas Riksorganisation, läste jag att det är vanligare att pensionärer, i de flesta fall kvinnor, har någon form av ekonomisk buffert, trots att de har en lägre månadsinkomst en den som arbetar.

Tidigare har jag skrivit om hur viktigt ett sparande är, och hur du får råd att spara. Nu undrar jag om du har tagit till dig av informationen, kanske haft ett buffertsparande sedan tidigare, och om du tvingats använda din buffert på grund av någon oförutsedd utgift. Men ett sådant sparande handlar inte bara om att spara för att kunna hindra en ekonomisk katastrof på grund av att kylskåpet eller bilen har gått sönder. Det handlar lika mycket om att ha möjlighet att betala dyra räkningar som kommer halvårsvis, samtidigt som du kan använda en del av pengarna för att ha kul under semestern.

Om du inte har ett sparande i dag vill jag gärna höra dina ursäkter, och om du nu överväger att börja. Berätta också gärna om du är höginkomsttagare, eller har en mycket låg inkomst och hur din ekonomiska planering ser ut. Och glöm inte att det är du själv som ansvarig för att förändra din ekonomiska situation, inte Svenska spel eller postkodlotteriet.

Välj bort camping och spara hundralappar

Om en produkt innehåller ordet camping och är riktat till husvagnsägare eller båtfolk kan butikerna sätta ett högre pris. Det är något som jag har fått höra flera gånger. När jag bläddrade igenom senaste upplagan av Clas Ohlson-katalogen fick jag det bekräftat.

Om man inte har tillgång till rinnande vatten kan man köpa en campingdusch, du fyller på med vatten och pumpar för att få upp trycket. Denna campingdusch av märket Hozelock kostar 499 kr och rymmer fem liter vatten.

I stället för duschen kan du köpa en tryckspruta, en likvärdig produkt från samma tillverkare fast med ett annat munstycke och en större behållare på sju liter. Nu har priset minskat från 499 kr ned till 229 kronor, du sparar alltså 270 kr . Den billigare varianten från Cocraft kostar inte ens en tredjedel av campingduschen. Du sparar 350 kronor, det är rätt mycket pengar om man jämför det med timlönen. Visst kan man argumentera för att trycksprutan saknar ett duschhandtag, men om du nu nödvändigtvis behöver ett sådant går det att köpa för under hundralappen, du går fortfarande med vinst.

Vad har vi lärt oss av denna övning? Jo, jämför alltid priser innan du köper något. Se efter om det finns liknande produkter till en bråkdel av priset och köp inte campingutrustning till ett högre pris om det finns alternativ, om det inte är ett känt märke som står för hög kvalitet och livstids garanti.

Sälj ditt guld till en seriös köpare

GuldpengarDen som följer nyheterna har sett Mikael Petterssons guldgranskning där SVT har testat de guldhandlare som den senaste tiden aktivt annonserat i TV, radio och på internet.

Granskningen visar att många är oseriösa, använder lockpriser och i vissa fall bryter mot ångerrätten. Detta visar än en gång att man själv måste undersöka marknaden och den man tänkt handla med. Viktigt är också att använda etablerade handlare, gärna en aktör som rekommenderas av någon man litar på. Även om det är lockande att göra sig av med smycken och andra guldföremål man inte använder tycker jag att man också måste överväga hur mycket man vågar göra sig av med och hur stor del man skall behålla.

Guld och silver är precis som kontanter och sparkonton ett sätt att spara genom att sprida ut riskerna. Ett hundra kronor i form av en sedel är precis lika mycket värt som samma summa i mynt. Skulle du däremot tappa din sedel förlorar du alla pengar. Om du tappar ett mynt förlorar du kanske tio kronor och har 90 kr kvar. Givetvis är det bra att ha sedlar, men vinsten äts upp i takt med inflationen. Priset på silver har legat relativt konstant de senaste åren och om ingen asteroid gjord av silver träffar jorden tror jag att priset kommer att ligga stabilt det kommande dececenniet också

Foto: Pot of Gold av Jeremy Schultz CC (by)

Sida 2 av 3123