Hur hämtar man vatten med stukad fot?

Krisberedskapsveckan äger rum mellan 8-14 maj, en kampanj där Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap i samarbete med kommunerna informerar medborgarna om vad vi själva har för ansvar och vad vi bör göra vid samhällsstörningar. Mycket information tvingas man söka upp själv, även om både medier och kommuner går ut med information, exempelvis i P1 Morgon i Sveriges Radio.

Personligen bör jag ha foten i högläge eftersom jag i helgen lyckades trampa snett och således har stukat foten. Tidvis har jag haft svårt att stödja på foten och jag har också lyckats få kramp i foten på grund av att jag spänt musklerna när jag försökt att gå. Handikapp, om än tillfälliga, är sällan något man tar upp som ett problem vid en krissituation. Att kommunen ställt ut vattentankar på gatan hjälper inte den som är rörelsehindrad och har svårt att ta sig ned för trapporna när hissen är ur funktion till följd av ett strömavbrott. Att försöka bära upp litervis med vatten är bara att glömma.

Mitt bostadshus saknar hiss, att ta sig upp och ned för trapporna med en stukad fot var jobbigt nog utan matkassar i händerna. I mitt fall måste jag alltså förlita mig på en god relation med mina grannar, eller en aktiv kontakt med hjälpsamma släktingar och vänner. Visserligen är det kanske ett mindre problem, men jag är ett lätt byte vid zombieapokalypsen.

Dricksvatten för 750 000 påverkas av grundstötning

TV4-nyheterna rapporterar idag om hur boende i göteborgsregionen kan drabbas om något av dom två fartyg som gått på grund i Göta Älv börjar läcka olja ut i älven som förser 750 000 hushåll i området med dricksvatten.

I intervjun sägs att det är ett scenario som man inte ens kunnat gissa sig till, det tycker jag är väldigt märkligt eftersom det är en trafikerad älv där trafik från Göteborg till Vänern, och omvänt, passerar. Både fritidsbåtar, kanalfartyg och lastfartyg trafikerar älven på sin väg genom slussarna i Lilla Edet och Trollhättan.

Att dricksvattenförsörjningen är sårbar, det vet vi, åtminstone den som är intresserad av krisberedskap och förstår att vi dels har ett föråldrat ledningsnät, men också stora utmaningar framöver på många platser i Sverige. Frågan är varför den som har ansvar för kommunens dricksvatten inte har tillräckligt god riskmedvetenhet.

Knyta knopar med paracord 550

Paracord 550

Paracord

Parachute cord, engelska för fallskärmslina och benämns oftast som paracord, är populärt framför allt bland blåljuspersonal, ordningsvakter, anställda inom försvarsmakten och bland preppers, främst av estetiska skäl men även för att man anser att det, tack vare sin brottgräns, kan användas vid överlevnadssituationer.

Det är viktigt att förstå att det finns flera olika typer av paracord med olika egenskaper och att det är viktigt, om man vill använda det vid en överlevnadssituation, att säkerställa att man har inhandlat rätt sorts paracord, med rätt brottgräns och inte någon kopia.

Vad man ofta benämner som paracord är Paracord 550, mil spec type III med en kärna av sju inre trådar som omsluts av ett vävt yttre skal. Paracord 550 sägs ha en brottgräns på 500 lbs, eller 249 kg, tack vare sin inre kärna. Men om ni vill testa att klättra ned från taket på Stockholms stadshus sker det på egen risk.

Personligen upplever jag att mitt armband som obekvämt eftersom det består av ett par meter fallskärmslina. Därför har jag valt att inte bära det runt handleden. Dessutom tar det ett par minuter att knyta upp om man skulle behöva göra det. Men om man tycker det är snyggt så får man givetvis använda ett sådant armband.

Vidare är det många som använder paracord för att exempelvis fästa campingutrustning, som skosnören och med hjälp av olika knyttekniker framställer dom allt från oxpiskor till knivhandtag, vapenremmar, hundhalsband och koppel.

Men frågan är, hur praktisk är egentligen paracord och bör man istället ta med sig en rulle nylonlina på 3-4 mm och en tvättlina? Och ska man klättra bör man i första hand välja tågvirke, rep, som är anpassat för ändamålet.

Jag har i alla fall valt att köpa orange paracord, just på grund av färgen, och har beställt lite mer paracord i andra färger som förhoppningsvis kommer i början av nästa år, gärna tidigare.

Nu måste jag lära mig mer om knopar. Pålstek, dubbelt halvslag, skotstek och råbandsknop är givna. Men jag lärde mig igår hur man knyter prusikknopen, måste dock öva mer på dubbel fiskarknop. Däremot tycker jag taut line hitch är användbar. Någon socut som vet vad den heter på svenska?

Skavsår och blåsor på fötterna

Fem kilometer på löpband, så långt tog jag mig en eftermiddag på löpbandet. Konsekvensen nästa dag var att jag upptäckte en ca 2 cm stor blåsa på insidan foten i höjd med hälbenet.

Frågan är nu vad man bör göra. Vissa menar att man bör sticka hål på den med en desinficerad nål från frisk hud eftersom man annars riskerar infektion. Andra menar att man bör skydda den med skavsårsplåster. Jag har valt att inte förstöra blåsan och skyddat den med större plåster från vår första hjälpen-tavla på jobbet. Men skavsårsplåster och tejp som leukoplast är något man uppenbarligen bör investera i.

Att gå långa sträckor har aldrig varit något jag eftersträvat, men många tror sig kunna ta sin bug-out bag och på fot ta sig till ett mer lämpligt ställe om dom tvingas evakuera. Frågan är hur många som planerar inför det scenariot faktiskt övat, och vet hur det är att gå längre sträckor, har man över huvud taget testat sin utrustning på Sveriges vandringsleder?

Ni som är vana vandrare, eller idrottare, som har erfarenhet av skavsår och hur man förebygger dessa, skriv gärna hur man bäst förebygger blåsor och skavsår samt hur ni brukar ta hand om dom ni fått.

Jag har börjat träna, hur gör jag?

När jag hösten 2012 påbörjade min viktresa nedåt och efter nyår såg resultatet trodde jag att det skulle vara enkelt att hålla den vikten, även om jag fortfarande var överviktig. Då hade jag ett fysiskt krävande arbete där jag åtta timmar per dag stod upprätt och rörde mig många steg varje dag. Men sedan hände något.

Drygt ett år senare förändrades min arbetssituation, jag hade nu fått ett mer stillasittande arbete och lördagsgodiset hade åter hittat en daglig plats i köksskåpet samtidigt som jag tröttnade på att äta kokta ägg och mikrad panbiff, vilket bokstavligt talat varit min diet, givetvis åt jag några andra saker, men i huvudsak kött utan pasta, ris eller potatis. Nu sitter jag här igen några kilogram tyngre än vad jag borde vara och en sjukvård som uppmanar mig till en mer aktiv fritid.

Trots att jag kan definieras som prepper betyder inte det att jag är en vildmarksintresserad friluftsmänniska som spenderar helgerna i vindskydd och semestrarna med att bestiga Kebnekaise. Jag har däremot gjort tappra försök att ta tag i mitt liv och ta raska promenader på kvällarna, men efter någon månad kommer ursäkter som regn, hög luftfuktighet och kyla. Därför har jag nu för första gången på många år skaffat ett gymkort.

Det var många år sedan jag sist satte min fot på ett gym och tog mina första stapplande steg på löpbandet och satte rumpan på motionscykeln. Men nu är det dags och den senaste veckan har jag nästan dagligen nyttjat mitt medlemskap, trots att jag inte har någon aning om vad man faktiskt bör göra.

Mitt mål är att, framför allt när det nu är kallt, gå minst 30 min varje dag, åtminstone till en början. Gradvis bör jag troligtvis öka både tempo och distans, men mina korta och stela muskler behöver vänja sig, och jag får inte köra för hårt och ledsna. Frågan är hur man lägger upp styrketräning, var man bör börja och hur jag dels värmer upp och i början tar myrsteg för att inte skada mig och börja bygga muskler.

Förutom kondition och viktminskning vet jag att både rygg, skuldror, axlar och armbågar är något jag behöver stärka upp, där har jag på grund av monotont arbete, och dålig ergonomi, någon form av musarm där det tidvis gör väldigt ont. Frågan är vilka övningar man bör använda sig av.

Givetvis vet jag, av egen erfarenhet, att det viktigaste av allt är att förändra kosten, äta mindre godis och färre kolhydrater. Och det är något jag måste ta tag i, men frågan är hur man ökar självdisciplinen och säger nej till fika. Det har fungerat förut, men frågan är hur jag gjorde. Men jag minns när jag testade att äta mat med tillsatt socker efter att ha varit utan det i ett par månader. Helvete vad sött det är.

Har ni tips på några träningsprogram som är bra och hur man stretchar stela muskler är ni varmt välkomna med förslag. Att man är i dålig fysisk form är svårt att erkänna, framför allt när man bara märker det när man ser någon annans foton på en själv. Hur ser ni på er egen fysiska form och har ni börjat träna eller förändrat kosten?

Sida 1 av 4212345...102030...Sista »