Kunder hos Swedbank kan sedan 18-tiden varken ta ut pengar, betala med kort eller använda internet- eller mobilbanken. Inklusiven Swish. Personligen har jag för vana att alltid ha ett par hundralappar i plånboken, något som blir allt mer ovanligt i det moderna och bekväma Sverige.
På Twitter kan vi i skrivande stund läsa om kunder som uttrycker stor frustration eftersom dom saknar möjlighet att tanka, betala i affären och på pizzerian. Några hävdar till och med att dom svälter. Är svenskarna endast tre mål mat från anarki eller ett driftstopp bort?
I mars drabbades Swedbank av ett liknande driftstörningar vilken även då drabbade bankens fyra miljoner kunder.
När jag bläddrade igenom senaste numret av Tidningen Vision, nummer 4 2015, stannade jag på sidan 44, under rubriken Spaning krisberedskap, där Ellen Larsson skrivit artikeln ”Är du redo för katastrofen?” som handlar om krisberedskap och om ditt personliga ansvar och vad du kan tänkas behöva under tre dygn vid exempelvis ett strömavbrott.
Jag blev givetvis glatt överraskad att tidningen valt att ta upp ämnet och poängtera att vi lever i ett sårbart samhälle där infrastrukturen aldrig varit känsligare än idag när allt är digitaliserat. Kenneth Lexell från stadsledningskontoret i Göteborg, som även har en informationskampanj om krisberedskap, nämner i förbifarten även preppers. Ordet prepper kommer kanske snart i en ordbok nära dig.
Det är en kort, rak och enkel artikel där man också valt att visualisera vad ett överlevnadskitt kan tänkas innehålla. Allt från vatten och konserver till viktiga FM-radio och viktiga telefonnummer.
Det delvis statligt ägda teleoperatören Telia Sonera som, vilket genom sitt dotterbolag Skanova äger och driver fiber- och kopparnät i hela Sverige, har dom senaste åren blivit anklagade för diverse oegentligheter i bland annat Azerbajdzjan och Uzbekistan. Det handlar om affärer för flera miljarder svenska kronor, vilket kanske är ett krav i länderna, beroende på hur utbredd korruptionen är.
Samtidig väljer Telia att montera ned den fasta telefonin och har som mål att fasa ut det fasta telefonnätet på landsbygden senast 2020. Dom drabbade har förhoppningsvis möjlighet, genom att starta en lokal förening eller om en operatör satsar, att ge dom boende i närområdet valet att installera en fiberanslutning i bostaden vilket ger möjlighet till snabbt bredband, telefoni, TV och fungerande trygghetslarm.
Om närområdet saknar fiberkablar vid tidpunkten då Telia väljer att klippa koppartråden ersätts dom boende med mobil teknik, 3G eller 4G med varierande mottagning och eventuell riktantenn. Den drabbade får då, beroende på täckning, bättre eller sämre anslutningshastighet men också en begränsning av mängden data som kan skickas och tas emot. Äldre som är i behov av trygghetslarm får tyvärr problem eftersom majoriteten av dom, förhållandevis omoderna, trygghetslarmen idag är inkompatibla med den tekniken.
Fortfarande finns det företag utanför storstäderna som är i behov av den nya tekniken, snabbt bredband, fast telefoni och god mottagning för mobila enheter. Företag som riskerar att begränsas och på sikt tvingas flytta. Det kan handla om ett tillverkande företag eller om den lokala mataffären som inte kan använda sig av kortbetalning och samtidigt inte heller ta emot kontanter eftersom banken vägrar acceptera ett lagligt betalningsmedel.
Är det viktigare för en svensk teleoperatör att satsa pengar, både i att förvärva företag, nyinvesteringar och att betala mutor i ett annat land än i det svenska telefonnätet som dom redan äger och på sikt riskera att förlora marknadsandelar, även om dom idag har ett indirekt monopol?
Telia är ett delvis statligt ägt företag och är en folkaktie. Glöm aldrig det.
Anser du dig ha svårt att klara en extra utgift? I så fall är du inte ensam. Nästan vart femte hushåll, 18,8 procent, saknar kontantmarginal för oförutsedda utgifter. Var fjärde i åldersgruppen 25-34 år klarar inte en utgift extra utgift på 11 000 kronor.
Som väntat är det personer med låg socioekonomisk status, ensamstående föräldrar, samt första och andra generationens invandrare, som har dom sämsta förutsättningarna. Men 28,3 procent av ensamstående utan barn svarade att dom inte klarar av att betala en oförutsedd utgift.
”Skulle du eller ditt hushåll inom en månad klara av att betala en oväntad utgift på 11 000 kronor utan att låna eller be om hjälp?”
Enligt Sydsvenskan är Sverige bäst av alla EU-länder och åtta av tio svenskar har möjlighet att betala en oförutsedd utgift.
Att den som studerar, är arbetslös eller är ensamstående förälder har sämre ekonomiska förutsättningar än andra är givetvis förståeligt. Samtidigt är det viktigt att belysa problemet med att allt fler har mindre ekonomiska marginaler i Sverige 2015 än för bara ett par år sedan. Om det beror på ökad arbetslöshet, hushållens ökade skuldsättning, ökad konsumtion eller en kombination är svårt för mig att utröna. Men det är viktigt att den som är ekonomiskt medveten tar ansvar för sin ekonomi och inte skojar bort allvaret.
Många svenskar kan få bättre ekonomiska förutsättningar genom att vara mer aktivt. Aktivt i form av byte av arbetsplats/arbetsuppgifter, löneförhandling, ränteförhandling med banken och en översyn av alla kostnader, från fakturaavgift till val av mobiltelefon, bredband och TV-abonnemang. Det kan bli allt från en tia till ett par hundralappar. Många bäckar små blir snart en månadslön. Allt handlar om att ta sig ur sin bekvämlighetszon och bli mer aggressiv och insatt.
Har du några tips, har du kanske sparat många tusenlappar genom bolagsbyte, säga upp onödiga tjänster eller ändrade vanor? Skriv en kommentar!
Krisberedskap har blivit ett allt mer populärt ämne dom senaste åren, någon jag som bloggare välkomnar. Idag medverkade Inrikesminister Anders Ygeman i Folk och Försvars korta seminarium Samhällets krisberedskap – en nationell lägesbild.
I veckan publicerades ävenen artikel av Dan Roupe på Vattenfalls nyhetssida. Artikeln handlar även den om krisberedskap, och eftersom Vattenfall är ett energibolag handlar artikeln om Strömavbrott, vad som kan orsaka dom och hur du som medborgare och elkund kan bygga upp en personlig krisberedskap.
Andreas Karlsson som intervjuas i artikeln är en Prepper och han visar upp och berättar om sin beredskap. Både hur han agerar i vardagen, om det blir strömavbrott men även vad han har för planer vid en längre samhällsstörning. Han anser att det är bra om familjen klarar sig i två månader.
Mikael Toll från Energimyndigheten medverkar också i artikeln där han säger att yngre generationer idag lever i tron att ansvaret vilar på någon annan, och att allt fungerar. Kreti och pleti saknar idag kunskap om vilka resurser samhället har i en krissituation, eller snarare bristen på beredskap. Toll säger också i en kommentar att det är svårt att veta vad som händer eftersom vi inte har något facit från ett långt och omfattande elavbrott.
Som alltid är det viktigt att information om det offentliga samhällets resurser och den enskilde individens ansvar kommer till allmänhetens kännedom och att varje hushåll börjar tänka på allt från brandsäkerhet till elavbrott och ett ekonomiskt sparande. Det är bra att ämnet kommer upp till diskussion och att åtminstone några som läser texten börjar tänka i rätt banor. Jag hoppas att du som läser bloggen har börjat bearbeta familj, vänner och kollegor och att alla kontrollerar sina brandvarnare, tankar bilen oftare och ser till att ha möjlighet att ladda telefonen vid ett strömavbrott.
