Civilförsvarsförbundet sprider desinformation om preppers

Trangiakök
Foto: Argus Fin / CC BY-SA

En prepper är en överlevnadsentusiast som bygger egna bunkrar. Det skriver Norrköpings Tidningar som intervjuat Jan Alsander, utbildningschef vid Civilförsvarsförbundet, och en av initiativtagarna till kampanjen 72 timmar.

Civilförsvarsförbundet är precis som Frivilliga Radioorganisationen och Frivilliga Resursgruppen i starkt behov av föryngring. Kommuner som vill lägga mer ansvar inom krisberedskap på frivilliga organisationer bör tänka både en och två gånger innan, eftersom antalet aktiva till stor del är boulespelande pensionärer som började jobba när Gustaf V fortfarande var statschef.

Han vänder sig samtidigt emot så kallad ”prepping” där vissa överlevnadsentusiaster går så långt att de bygger egna bunkrar.

– Meningen är ju inte att man ska behöva ha så mycket grejer hemma att man klarar sig i flera månader. ”Prepping” är lite kontraproduktivt och skrämmer bort människor istället. Har man förnödenheter för tre dygn så klarar man sig i allmänhet också mycket längre, kanske uppemot en vecka, säger Jan Alsander, som särskilt trycker på behovet av information.

Det Jan Alsander säger om prepping i intervjun med tidningen visar hur lite han faktiskt vet om ämnet. Att vara prepper handlar inte om att bygga upp ett matförråd för flera år framöver, även om det finns personer som också gör det. Att vara prepper handlar om att man vill trygga sin egen, och sin familjs, matförsörjning också när havregrynen börjar ta slut i den lokala mataffären. Det handlar om att man vet att dricksvattenförsörjningen i Sverige är lite osäker, att vi både har ett föråldrat ledningssystem och bokstavligt talat skit i dricksvattnet. När strömavbrottet är ett faktum och det tar tre dagar, kanske två veckor, kan du sitta med filtar, men vore det inte bättre med en fotogenkamin eller en kakelugn? Man vet att även om strömavbrottet endast varar i 30 minuter går det alldeles utmärkt att koka spaghetti till dom hungriga barnen. Och när lönen inte kommer den 25:e för att banken och datastrul, ja då roterar jag mina konserver.

En prepper är en person som tar hand om sin familj, som knyter viktiga kontakter och delar med sig sina kunskaper, men som ändå väljer att hålla en viss nivå av operationssekretess utifall någon i grannskapet eller vänkretsen skulle prata bredvid mun. Ingen vill ha en Ove Sundberg i tamburen när skiten träffat fläkten. Vad bunker beträffar har vi ett skyddsrum i källaren på min arbetsplats, men jag välkomnar alla initiativ att återinföra lagkrav på skyddsrum vid nybyggnationer.

Min fråga till dig är, vad händer efter 72 timmar? Står det svenska civilförsvaret och knackar på min ytterdörr som räddaren i nöden? Nej. Sverige har inte något totalförsvar, vi har inte ens hemvärnssoldater så det räcker. Så prata du om 72 timmar och hur din matranson för tre dagar magiskt räcker en hel vecka. Men säg inte att prepping är kontraproduktivt och att min blogg skrämmer bort människor. För det är inte sanningen.

 

Nyanställd tågvärd tjänar mer än polisen

Vet du vad en tågvärd på Västtågen tjänar? I dag sökte jag information, mest på grund av att jag ville veta om det var någon skillnad mellan en tågvärd och en konduktör rent lönemässigt. Vad jag kan konstatera är att lönerna skiljer sig lokalt mellan det centrala avtalet och SEKO Klubb Västtågs lokala avtal.

Som jag förstår det så har en biljettgranskare, BGR, enligt det lokala avtalet en ingångslön på 25 660 kr från första egna turen, och en slutlön på 27 271 kr efter 12 månader. En avgångssignalerare, AGS, har som slutlön, efter 24 månader, en lön på 28 990 kr. Därutöver, som jag förstår det, tillkommer eventuellt OB-tillägg, övertidsersättning, samt instruktörs- och utbildningstillägg för att handleda och utbilda nyanställda.

Nu säger jag inte att tågvärdar har en för hög lön. Vem vill egentligen arbeta som tågvärd en lönehelg på ett tåg fullsatt med alkoholpåverkade personer, en del kanske till och med är hotfulla. Vad jag säger är att SEKO, som är ett LO-förbund, faktiskt verkar vara det fackförbund som har bäst avtal för sina medlemmar. Jämfört med grundlönen för fast anställda soldater, hemvärnssoldater, eller poliser, är det en markant skillnad.

Undrar hur det känns för en polisman i yttre tjänst att en tågvärd på Västtågen har en högre ingångslön än polismannens slutlön. Denne kan i alla fall glädja sig åt att komfortoperatörerna, vilket är SJ:s benämning på vagnstädare, åtminstone har lägre lön.

Läs mer om SJ:s centrala avtal här, och det lokala avtalet för Västtågen här.

 

Om rädslan att gå ut på kvällen

Vi är många som nu tänker efter före vi går ut om kvällarna. Skottlossningar är nu de facto en del av vardagen och bara i Göteborg med omnejd har det skett ett flertal skottlossningar, och mord, den senaste veckan. Mölndal, på Frölunda torg och Angered, bara för att nämna några. I Helsingborg skrev en skottskadad person ut sig själv från sjukhuset.

Frågan är vad man bör tänka på när man är ute under dom sena timmarna. Än så länge är det ingen som skjuter folk på Avenyn i Göteborg, även om det förekommer såväl fylla, bråk och knivslagsmål. Man kan kalla gängskjutningarna för självsanerande, men likväl är det fortfarande attacker på det fria och öppna samhället. Ska man behöva vara orolig för sitt liv och tvingas bära skyddsväst efter mörkrets inbrott?

Kvinnor är också utsatta, många känner sig otrygga och en del ser varje man som en potentiell våldtäktsman. Rekommendationen är att gå många tillsammans på upplysta gångstråk. Men att bör ta en taxi från dörr till dörr. I dag handlar det inte enbart om en stulen plånbok och en polisanmälan. Våldtäkter, grov misshandel och men för livet är något vi har fått läsa om. Skottlossningar och mord har trängts undan och omnämns idag i notiser i stället för på löpsedlarna.

Rättssamhället blir mer undanträngt och man har fått igenom ett skyddsstopp på Kalmar tingsrätt eftersom man inte längre vill hålla häktningsförhandlingar i Polishuset. Jag har tidigare skrivit om medborgargarden, och i Lindsdal har envarsgripanden blivit en del av vardagen för ortens grannsamverkan. Polismyndigheten, var god dröj.

Vi vet också att vapendirektivet inte kommer att minska antalet kriminella vapenägare utan licens. Det är ett ämne som diskuteras flitigt på Twitter och i vapenkretsar, men som sällan når ut i nyhetsrapporteringen i radio, tv och tidningar. När en misstänkt gärningsman släpps ur häktet och i förbifarten nästan får en handgranat i näven på väg ut ur polishuset funderar man på lagstiftarnas kompetens.

Frågan är, hur kommer vi till rätta med den eskalerande våldsutövningen i samhället, och vad kan jag som privatperson göra för att skydda mig?

Johanne Hildebrandt och Sakine Madon har i på sin kanal Hildebrandt & Madon på Youtube intervjuat Erik Laakoma och Pia Clerté om just sportskyttet och direktivets inverkan på sporten, samt inverkan på legala vapen vs illegalt anskaffade vapen. Nu handlar det alltså om skjutvapen och inte handgranater som i lagens mening är fyrverkerier. Men jag tycker alla bör titta på videoklippet.

 

Datorspel, våld och bilbränder

Spelkontroll
Foto Pixabay.com

Trenden att antalet grövre våldsbrott blir allt fler är en konsekvens av våldsamma datorspel som barn i unga åldrar, som nu är unga vuxna, spelat under både fritid och i klassrummen under lektionstid. Det finns ett samband mellan spel som Grand Theft Auto och den senaste tidens bilbränder i delar av Sverige. Spelen har satt spår i ungdomarnas psyke och man får nu så kallade kickar av att tända eld på andra människors bilar i den verkliga världen, precis som man under flera år gjort virtuellt. Spelet uppmuntrar också till att slå ned personer och ta deras pengar, något som många idag råkar ut för, även äldre och handikappade.

Andra spel som Counter-Strike, Call of Duty och Battlefield är exempel där man ur ett förstapersonsperspektiv skall skjuta motståndarlagets spelare med maskingevär och handgranater, något vi dom senaste åren har sett mycket av, och vi kan dagligen läsa om skottlossningar och granatexplosioner. I Counter-Strike apterar det ena laget en bomb på en av två bombplatser och skall skydda den mot motståndarlaget och alla medel är tillåtna.

Så kunde debatten låta för några år sedan, men för tillfället är det ingen som har nämnt tv-spelsvåldet. Det jag ser som negativt med spelkulturen kan vara det språkbruk som används, en blandning av könsord och svordomar. Attityden mot kvinnor är en annan. Det handlar dock i första hand om en uppfostringsfråga, att föräldrarna inte tar sitt ansvar på tillräckligt stort allvar och sätter ned foten.

Vad jag däremot ser är ett flertal positiva saker som kommer från spelandet, och då talar jag i första hand om datorspel och konsolspel.

Förstapersonsskjutare är en populär spelgenre där man ser spelet ur spelfigurens synfält. Eftersom spelen inte sällan spelas i högt tempo, minskar man successivt sin reaktionstid och bygger upp ett muskelminne.

Man kan också se skillnad mellan den som spelar ensam på publika servrar, och dom som spelar i en grupp och använder programvaror som Skype, Mumble, Ventrilo eller Teamspeak för att prata med varandra och lägga upp taktiken under spelomgången. Kommunikation är precis lika viktigt i alla flerspelarspel.

Fördelarna med att spela tillsammans är att man ökar sin egen samarbetsförmåga, kommunikationsförmåga och får en gemenskap med dom man spelar med. I synnerhet om man spelar i en klan med en tydlig struktur där alla vet sin position, varandras styrkor och svagheter och kan dra nytta av dom.

Ett spel som är fascinerande är Arma III, en förstapersonsskjutare som gavs ut i september för tre år sedan. Spelet utspelar sig i mitten av 2030-talet och handlingen är militäroperationen Operation Magnitude. Men det är inte enspelarläget som är det intressanta, utan att spelet har ett flertal moddar, tillägg, där man kan förändra spelet.

Swedish Army Mod och Swedish Forces Pack är två olika tillägg som ger tillgång till Försvarsmaktens utrusning och vapen i spelet. Allt från uniformer till vapen och fordon. Det finns ett flertal klaner, communities kan vara ett bättre ord, som utövar MilSim, militärsimulering, i Arma 3.

I Sverige är Swedish Strategic Group (SSG) och Anrop.se två stycken, där den förstnämnda, åtminstone i mina ögon, verkar mer hardcore med sina två plutoner som i sin tur har flera grupper med stridspar. Man övar grupperna varje onsdag och har militäroperationer på söndagar. All kommunikation över simulerat kompani- och plutonsnät sker enligt gällande sambandsreglemente med svenska signaleringsföreskrifter. Av videoklipp på YouTube att döma har man väldigt bra samarbete under dom flera timmar långa militäroperationerna

Till sist vill jag säga att oavsett vad du företar dig är det bättre att ha en strategi och att väl inövade rutiner och kommunikation samt att flera personer ofta löser en uppgift bättre än endast en. För att återknyta till datorspel är det bättre att springa tillsammans med sina lagkamrater, eller enligt en väl upparbetad strategi, än att planlöst irra omkring som Rambo och tro att man är gruppens frälsare.

Så stå inte där när skiten träffar fläkten med defekta produkter och en årsförbrukning surströmming. Använd din utrustning, arbeta tillsammans och rotera ditt matförråd löpande.

Mer krisberedskap i sociala medier

iPhone Android stulen
Foto: Jhaymesisviphotography / CC BY

Sedan Erik Lagersten år 2015 tillträdde som Kommunikationsdirektör för Västra Götalandsregionen och lämnade posten som Informationsdirektör på Försvarsmakten är jag osäker på om man faktiskt har rekryterat en ersättare till posten. Försvarsmakten är idag mer öppen och transparent än för några år sedan, och tydligen har Marcela Sylvander efterträtt Lagersten, men har inte en lika personlig, om än professionell, relation till allmänheten genom sociala medier som företrädaren.

Sociala medier tror jag är en förutsättning idag när företag och organisationer vill öka förståelsen för arbetsuppgifterna, och bredda rekryteringsgrunden. Många organisationer saknar fortfarande en närvaro på sociala medier, troligtvis på grund av ett bristande intresse från medlemmarna. Men jämför man Sjöräddningssällskapets sida på Facebook, en plattform som för övrigt allt färre unga använder aktivt, är den betydligt mer uppdaterad med intressant innehåll än exempelvis Frivilliga Resursgruppen (FRG) och Frivilliga Radioorganisationen (FRO). Den sistnämnda har en publik grupp för organisationens medlemmar, och används mer för intern kommunikation än samhällsinformation.

Just FRO marknadsför sig själva med slogan ”Radio, tele och data i samhällets tjänst”, och har dels sambandsservice där man arbetar tillsammans med föreningar och organisationer vid idrottstävlingar och stora arrangemang. Men man utbildar också sambandspersonal till hemvärnet och arbetar med att utbilda och förstärka sambandsresurser vid större olyckor, skogsbränder och övriga kriser. Men utöver en intern grupp på Facebook och en informationsvideo på sin webbplats är det svårt att veta vad dom faktiskt gör.

Jag förstår att många organisationer som arbetar med samhällets krisberedskap behöver hålla en viss nivå av operationssekretess. Men precis som för Försvarsmakten så kan andra organisationer välja vissa bitar att dela med allmänheten.

Frivilliga Resursgruppen (FRG), vilket är en del av Civilförsvarsförbundet, är en annan organisation som man ofta ser vid större arrangemang, exempelvis med sin samlingsplats för bortsprungna barn, Hitta-Vilse tältet. Man var också med vid skogsbranden i Västmanland 2014. FRG gör alltså väldigt mycket, men vad exakt dom gör måste man fråga, även om dom tidigare varit mer aktiva i sociala medier än vad dom är idag.

Närvaron i sociala medier behöver inte vara komplicerad. Man behöver inte hyra utrustning för tiotusentals kronor, det räcker men en modern mobiltelefon och konton på YouTube, Instagram, Twitter och Facebook. Medlemmarna i dom olika lokala organisationerna kan turas om att ansvara för Instagram, vilket många företag och andra organisationer arbetar med idag, där man utifrån schemalagda aktiviteter kan dela med sig.

Att posta videoklipp på YouTube kräver inte avancerad utrustning, det går precis lika bra med en mobiltelefon eller en surfplatta. Man kan till och med redigera videoklippen direkt i mobilen med exempelvis iMovie. Även om jag själv föredrar ett program på datorn. Att skapa en enkel vlogg behöver inte vara svårt. Tittar vi på Sveriges mest kända vloggare och jämför man deras första videoklipp mot dom dagsfärska förstår vem som helst att alla är barn i början.

Om du som läser detta inlägg är aktiv medlem i Sjöräddningssällskapet, Frivilliga Radioorganisationen, Frivilliga Resursgruppen eller någon annan organisation vill jag uppmana dig att lyfta frågan i din lokala organisation. Sverige behöver fler människor som arbetar för krisberedskapen, och jag tillsammans med andra svenskar vill veta mer om vad ni har för uppgifter. Så när kommer första vloggen från orienteringstävlingen, och när postar du första bilden på det officiella Instagramkontot?