Varför gör ni på detta viset?

FrågeteckenSom barn var jag, precis som alla andra, en nyfiken, vetgirig och ifrågasättande person som ofta ställde frågan varför? Men nio år av korvstoppning i grundskolan och tre år på gymnasiet har satt sina spår. I dag är jag, precis som många andra, sällan den som ifrågasätter och på klassiskt svenskt manér knyter jag näven i fickan.

Jag tror att vi skulle kunna utvecklas, både på det individuella planet men också de organisationer vi arbetar i, om vi valde att ifrågasätta ett och annat. Om vi frågar oss varför vi idag arbetar på ett visst sätt, varför ett eventuellt nytt sätt är bättre och varför något gick snett så kan förbättring och förståelse för processen, vårat arbete och de problem vi ofta stöter på, tyvärr är det också samma problem flera gånger, göra att vi får mer tid för annat men också slipper grubbla.

Även om man inte behöver använda sig av en rotorsaksanalys, som 5 varför, kan det vara sunt att också själv svara på sina egna frågor, och dokumentera svaren för framtiden, till exempel i sin krispärm där man bör ha samlat alla instruktioner och standardrutiner man kommer arbeta utifrån vid en eventuell kris.

Här kommer några exempel.

Varför har jag en individuell krisberedskap för att kunna klara mig själv under 72 timmar?

För att säkerställa att jag och min familj kan klara oss själva under värme- och strömavbrott, samt vid kriser då det kan vara svårt att nå delar av samhället, som matvarubutiker och apotek, t.ex. på grund av nedblåsta träd, snöstorm eller sjukdom. Etc etc etc…

Varför är butikshyllorna tomma före och efter en naturkatastrof?

Idag använder sig de flesta butiker av ett s.k. just-in-time-lager av kostnadsskäl. Just-in-time betyder att varor levereras i den mängd och takt som de förbrukas och kommer ursprungligen från Japan och är en del i Toyotas produktionssystem. Problemet med tomma hyllor uppstår när om kunderna konsumerar fortare än vad leverantören levererar eller om leveranserna uteblir.

Och viktigaste frågan av alla är. Varför får inte jag hugga ved när Agneta Fältskog?

Jag har läst 299 Days: The Preparation av Glen Tate

299 days: the preparation av Glen Tate
Foto: 299days.com

299 days är en bokserie skriven under pseudonymen Glen Tate. Författaren är också aktiv medlem och moderator på The Survival Podcast Forum, och inför releasen av de första böckerna i serien har han intervjuats av Jack Spirko i avsnitt 957, och därefter medverkat ytterligare ett par gånger.

Boken 299 Days: The Preparation handlar om, som titeln beskriver, om förberedelse. Huvudkaraktären Grant Matson, som delvis är baserad på författaren, är från den lilla staden Forks i Washington och man får under de första kapitlen följa hans väg från skogshuggarna i det lilla samhället till College och vidare till ett klassiskt amerikanskt medelklassliv i Olympia, Washington. Grant Matsons fru, Lisa, är inte intresserad och förkastar idén att man måste förbereda sig, hon vill inte lyssna och maken börjar i hemlighet förbereda sig, ett steg i taget. Han vet, genom sitt arbete och sina kontakter i den offentliga sektorn, att ekonomin börjar gå utför…

Boken är intressant, främst för amerikaner som är intresserade av ämnet, och är inte skriven som att en total kollaps kommer att inträffa, som i Patriots av James Wesley Rawles, och andra liknande böcker. Bokserien innehåller totalt tio titlar och det sista kapitlet i den sista boken är också det första, prologen (lyssna gratis på kapitlet), i The Preparation.

Nu har jag inte tid att skriva mer. Det är dags att lyssna på nästa bok i serien, The collapse. Ha en trevlig dag och glöm inte skriva en kommentar med förslag på bra böcker här nedanför.

Skärpt dansk beredskap ignoreras av Sveriges Television

Att vara intresserad av krisberedskap och försvarsfrågor gör också att man noterar saker som går förbi andra. Idag noterade jag att Sveriges största nyhetsprogram Rapport, som sänds på SVT klockan 18:00 och 19:30, först hade ett inslag om valet i östra delarna av Ukraina och att oroligheterna och Rysslands närvaro inte minskar, tvärt om.

I förbigående, några minuter efter, rapporterar de att Danmark skärper beredskapen efter att man har sett en ökad aktivitet från främmande makt i danskt luftrum. Hur kan det vara en notis när vi sett en ökad militär närvaro i Östersjön? Stockholm är närmare Moskva än Köpenhamn, och Danmark är vår granne vilket betyder att vi också kommer att få se fler stridsflygplan från främmande makt nära, eller innanför, våran territorialgräns.

Medias intresse av vår försvarspolitik sträcker sig inte längre än att störa Försvarsmakten och deras anställda när de undersöker främmande undervattensverksamhet. Tragiskt.

Se dokumentären Kongoveteranerna

Kongoveteranerna dokumentär
Skärmdump från Kongoveteranerna

Idag sändes dokumentären Kongoveteranerna av Marika Griehsel. Den handlar om FN-insatsen i Kongo 1960-1964 där 6000 man tjänstgjorde, varav 19 stupade.

Dokumentären visar också hur viktigt det är att Sverige får en riktig veteranpolitik där vi tar hand om och respekterar dem som kommer hem från utlandstjänst. Givetvis är det också viktigt att ta hand om anhöriga till den som gör och har gjort utlandstjänst.

Dokumentären finns att se på SVT Play fram till 21 januari 2015.

Är du anhörig eller veteran? Läs mer på följande länkar. Skänk gärna en slant, t.ex. genom att köpa det gula bandet. Sveriges Veteranförbund, Fredsbaskrarna och Individzonen

Tack!

Hörbarhet nolla! – P4 Göteborg tystnade under 30 minuter

Bild på en TV-apparat med myrornas krigNär man behöver gå ut med information vid en kris är lokalradion den främsta kanalen, även om kommuner och myndigheter, inklusive Försvarsmakten, föredrar Facebook. Därför kan man tycka att det borde finnas redundans så att man inte enkelt kan slå ut radiosändningar inom ett visst område, eller till och med en större stad.

Omkring 13:20 idag inträffade ett kraftavbrott vid sändarstationen i Brudaremossen i Göteborg. Under drygt 25 minuter möttes TV-tittare och radiolyssnare i Göteborgsområdet av ”myrornas krig”, respektive radiobrus. Den reservkraft som Teracom har för Brudaremossen fungerade inte. Vilket är ”extremt ovanligt”, enligt företagets Informationschef, Lotta Darlin.

Den som är uppmärksam vet att de senaste åren har vi sett återkommande rubriker om just reservkraftssystem som inte fungerat inom samhällsviktiga områden, till exempel sjukhus, kärnkraftverk och i kommunhus.