Affiliate

DigitalOcean

Fondsparande en garanti för framtida pension?

Sparande

Sparande

Pensionssystemet är nu hårt kritiserat och vi ser kvällstidningar såväl som public service skriva spaltmeter om ämnet där snyfthistorierna avlöser varandra. Under de kommande åren kommer många, framför allt de blivande pensionärerna, att förstå vikten av att engagera sig i sin privatekonomi.

Är du född 1953 eller tidigare har du fortfarande en pension som baseras helt eller delvis på det gamla ATP-systemet, i år är det den som är född 1952 som får förmånen att gå i ålderspension vid 65 års ålder. Nästa år är den sista årskullen som får tilläggspension från det gamla systemet.

Personligen anser jag att det är viktigt att förstå vad man kan förvänta sig i pension, oavsett om det är 5-, 10-, 20-, eller 40 år fram i tiden. Det orange kuvert som Pensionsmyndigheten skickar ut varje år består endast av den allmänna pensionen med premiepension, men det är mycket troligt att din arbetsgivare betalar in till din tjänstepension. Är din arbetsplats ansluten till ett kollektivavtal får du automatiskt tjänstepension, från den dag du fyller 25 år, exempelvis Avtalspension SAF-LO för kollektivanställda inom LO.

Även 90-talisterna förväntas få en låg inkomst vid sin pension, om ca 40 år. Frågan är om pensionssystemet ser ut som idag på 2050-talet. Ingen kunde under 1970-talet ens föreställa sig hur Sverige ser ut idag år 2017.

För dig som är intresserad rekommenderar jag dig dels att gå in på minpension.se där du kan få en överblick över hela din pension.

Sedan en tid tillbaka har jag valt att avsätta drygt 10 procent av min nettolön, ett så kallat sparande, till ett Investeringssparkonto, ett konto som till skillnad från ett traditionellt Aktie- och fondkonto är ett skatteskal där hela kapitalet beskattas som en schablonintäkt, istället för krångliga K4-blanketter och hög kapitalskatt på vinster vid försäljning och utdelning.

I framtiden tror jag att det är viktigt att investera pengar, både i fysiska ädelmetaller som silver och guld, men fortsätt även i aktier, aktiefonder och övriga värdepapper. Många svenskar har redan idag ett fondsparande, frågan är hur lönsamt det faktiskt är. Kanske äts vinsten upp av höga avgifter både till bankens rådgivare (läs säljare) och deras egna fonder.

I dag är det många som rekommenderar nya investerare att sätta in pengar i indexfonder med låga avgifter eftersom avkastningen de senaste åren har varit större än aktiva, eller falska aktiva, fonder med höga avgifter. Nätbanker som Avanza och Nordnet har båda fri courtage, kostnad för att köpa och sälja aktier, upp till 50- respektive 80 000 kronor och därefter förmånligt courtage från 1 krona. De har dessutom en avgiftsfri kapitalförsäkring, något som fortfarande kostar extra på många storbanker.

En aktieindexfond som automatiskt följer ett index, exempelvis Stockholmsbörsens 30 mest omsatta företag, OMXS30, handlas utan köp- och säljkostnader, men till en fondavgift på insatt kapital. Fördelen med fonder är att man själv slipper välja ut en aktieportfölj och automatiskt får riskspridning. Man bör dessutom välja flera fonder för ytterligare diversifiering.

Historisk avkastning är inte en garanti för framtida avkastning, jag tar inget ansvar för er privatekonomi.

Hur ser ni på er privatekonomi och framför allt pensionen? Är ett privat sparande en nödvändighet både nu och i framtiden?

Vem betalar pensionerna om 40 år?

På väg till jobbet, mellan två bussar, började jag fundera på framtiden. Jag har nyligen fått upp ett intresse för långsiktigt sparande och har öppnat mitt första investeringssparkonto och tagit mina första stapplande steg som aktieägare.

Samtidigt är det många som diskuterar pensioner, och det jag kom att tänka på är att allt fler svenskar blir föräldrar senare i livet, när deras barn om 20 år tagit studenten har många högst 15 år kvar till den nuvarande pensionsåldern vid 65 år. Samtidigt har många svårt att idag ta sig in på arbetsmarknaden, många ungdomar väljer att studera på högskola och får sin första anställning när dom närmar sig 30 år, och antalet korta visstidsanställningar har ökat dom senaste åren.

Vad jag förstår bygger pensionssystemet idag på att dagens och framför allt morgondagens pensionärer är färre än andelen förvärvsarbetande skattebetalare, pensionerna betalas till viss del av framtida utdelningar.

Frågan är alltså vad som kommer att hända med pensionerna om 10, 20 och 40 år när 80-talisterna börjar växla ned och lämna arbetsmarknaden. Jag förstår att samhället kommer att se annorlunda ut om 40 år, att pensionsåldern har höjts, men frågan kvarstår. Hur kommer samhället att finansieras, vem betalar min pension?

Många uppmanas att redan i unga år se över sitt pensionssparande, men i ärlighetens namn, hur många pensionssparar direkt efter gymnasiet och var placerar arbetare och tjänstemän sitt privata pensionskapital? Ett sparkonto ger låg avkastning, och bankens aktivt förvaltade fonder har höga avgifter och hur mycket blir ett par hundralappar i månaden om 20-40 år beroende på sparhorisont?

Jag har inget privat pensionssparande och jag har inte heller gjort ett aktivt val. Vad jag förstår går soffliggarfonden AP7 Såfa relativt bra, men jag bör troligtvis engagera mig mer i placeringen och förvaltningen av min tjänstepension. Pengarna har placerats i en kollektivavtalad pensionsförsäkring av SAF-LO vilket idag är en traditionell försäkring då jag inte gjort ett aktivt val.

Personligen är jag negativt inställd till ett rent privat pensionssparande då jag inte vill låsa mitt sparkapital och riskera att jag aldrig kan använda det. Samtidigt vet jag att min ekonomiska ådra kommer att förhindra att jag spenderar pengarna på andra saker, om det inte är så att jag verkligen måste ha pengarna eller inte kommer att leva fram till pensionsåldern.

Min fråga är alltså om vi i framtiden kommer att få se fler fattiga pensionärer dom kommande åren och vad som kommer att hända med alla dom som inte har haft möjligheten att träda in på arbetsmarknaden tillräckligt tidigt. Många personer med utomeuropeisk bakgrund som befinner sig i Sverige kommer definitivt att få det svårt att överleva på sin pension, men jag tror även att många timanställda svenskar kommer att få en chock när pensionsåldern närmar sig.

Hur ser du på pension? Har du ett jobb som ger dig förutsättningar att arbeta efter pensionsåldern, eller kanske tvingas du rentav att gå i förtidspension? Väljer du att spara privat, utöver den allmänna pensionen och framför allt, betalar din arbetsgivare in tjänstepension?

Fattig i Januari? Tips på hur Du sparar pengar!

Många säger att januari är en av årets fattigaste månader och att många i slutet av månaden tvingas låna från sparkontot, eller till och med ta ett lån, en del väljer att ta ett lån till en mycket hög ränta. Är man medveten om att det finns månader där man har högre utgifter än inkomster bör man givetvis budgetera för detta med hjälp av ett buffertsparande.

Nu kanske du som läsare säger att alla inte har så pass stora inkomster att dom kan buffertspara tusentals kronor varje månad, men det kan faktiskt räcka med några hundralappar, pengar som man kan få genom att se över sina avtal och ringa ett par telefonsamtal.

Först och främst måste man, som jag tidigare skrivit, se över sina utgifter, en energidryck för 20 kr per arbetsdag blir drygt 400 kr per månad eller 5 000 kr årligen om den kostar 20 kr.

Den som fortfarande får pappersfakturor bör även kontrollera om företaget debiterar fakturaavgift. Om så är fallet ska man omgående se över möjligheten att antingen använda sig av e-faktura, eller upprätta ett autogiro. Bredbandsbolaget debiterar 40 kr per faktura, alltså 480 kr årligen.

För en tid sedan jämförde jag försäkringar mellan olika försäkringsbolag och kunde konstatera att det kunde skilja tusentals kronor årligen i avgifter om man valde rätt bolag. Givetvis måste man också jämföra försäkringens omfattning, det kan vara värt att betala 20 kr mer per månad om det ger ett avsevärt bättre skydd, men när det handlar om 300 kr per månad är det inte småpotatis.

Var också försiktig med att teckna fristående försäkringar, om du har en hemförsäkring med allriskförsäkring, i dagligt tal kallat ”drulle”, är det kanske inte nödvändigt att betala ytterligare för att försäkra din mobiltelefon.

Vidare bör du också ha koll på avtalstiden och eventuell uppsägningstid, vissa abonnemang, försäkringar och andra avtal kan enbart sägas upp eller omförhandlas vid slutet av avtalstiden och kan per automatik förnyas.

Elavtal är ett avtal man också bör se över, vi kan använda min mammas elhandelsavtal som exempel. Avtalet är från 2013 och vad jag förstår är kostnaden efter alla skatter är inräknade ca 100 öre/kWh, vilket är relativt högt i dagens läge.

Man behöver inte använda sig av en prisjämförelsesajt, du kan besöka din nuvarande leverantörs webbplats och mata in alla uppgifterna där. Vad jag kan utläsa bör priset vara ca 82,84 öre/kWh istället, och då har man det som prisbild när man per telefon kontaktar sin leverantör. Med lite tur kan man inte bara få ned sin kostnad, utan också ta del av någon kampanj eller på annat sätt förhandla med säljaren för att få ned priset ytterligare. Väljer man dessutom att ringa andra leverantörer kan man givetvis få ned kostnaden ytterligare.

Det kan faktiskt vara en fördel att kontakta andra tjänsteleverantörer först, och säga till sin nuvarande att man gärna vill fortsätta vara kund hos dom men har fått ett bättre pris hos en konkurrent och undrar om dom kan matcha budet. Jag räknade ut att prisskillnaden är ca 600 kr per år med nuvarande pris per kilowattimme.

Något många drar sig för, inklusive undertecknad, är att byta bank. Nu har jag tagit små steg, inte att byta bank utan att komplettera med andra kreditinstitut som tillhandahåller bättre villkor för sparande. Är man bolånekund kan man däremot spara många hundralappar genom att omförhandla sina lån, och då är det viktigt att faktiskt kontakta andra banker, och förhandla med dom, för då handlar det inte längre om hundralappar utan om tiotusentals kronor i bästa fall. Och gör inte som några jag känner och enbart kolla listräntorna på webbplatsen, det går att förhandla.

Har man ett dyrare topplån på sin bostad måste man också försöka få bort det för 5 procent ränta på 100 000 kr är mer än 1 procent ränta. Jag känner personer som inte orkat omvärdera sin bostad för att ”baka in” topplånet. Men om man kan spara 4 000 kr per år som man istället kan lägga på amortering är det, enligt mig, mycket bättre för sin privatekonomi.

Har du lyckats spara pengar genom att förhandla med banker, försäkringsbolag eller tjänsteleverantörer? Vad är dina råd till den som kan spara tusentals kronor genom ett par olika telefonsamtal.

 

Att ironisera över Anne Wibble

Många personer jag möter ironiserar över den tidigare Finansministern Anne Wibbles uttalande om att alla svenskar borde ha en årslön på banken. Dom menar att det är en utopi, ett mål som inte går att uppnå för en vanlig Svensson.

Alla kanske inte behöver en årslön på banken, även om det inte skadar. Däremot är det viktigt att ha marginaler, tillräckligt mycket pengar på banken, eller i madrassen, för att kunna klara sig ett par månader utan annan inkomst.

Att a-kassa, sjukersättning och lönegaranti kommer att fungera felfritt vid arbetslöshet, sjukdom eller att företaget går i konkurs. Det är utopi. Vi vet alla vad som hände med dom som arbetade på SAAB. Många hade möjlighet att ta tillfälliga lån för att klara sin vardagsekonomi. Det är ingenting någon människa vill göra.

Givetvis går det inte att spara ihop en årslön under ett år. Det handlar om ett långsiktigt sparande och investeringar för att både täcka eventuell värdeminskning, samt bygga på sparandet.

Hur mycket sparar du egentligen? Har du en privat pensionsförsäkring? Har du ett buffertsparande och en kontantbuffert?

Att det är svårt att spara pengar gäller givetvis för många. Men när man kartlägger utgifterna så syns alla, som du trodde var, små kostnader. Snus, cigaretter, krogrundor och lakritssnören. Över en period på 12 månader blir det ett par hundralappar.

Hur har du tänkt dra ned på dina utgifter för att öka ditt sparande?

Semestern kostar pengar. Har Du några kvar?

Bild på en landsväg på sommaren

Foto: Karin Jonsson | CC BY

Semestern lider mot sitt slut, för många är det sista veckan och det är dags att återgå till vardagen. Det har inte varit något direkt semestervärder, åtminstone inte i min del av landet, antalet stranddagar har reducerats och inomhusaktiviteterna blivit fler. Sedan tidigare kanske du planerat en semesterresa, eller tog en restresa med familjen till något varmare resemål. Det kostar pengar.

Att hålla sin semesterbudget kan vara svårt, för dom allra flesta går det åt mer än vad man räknat med och augusti kan bli en knaper månad. Förhoppningsvis är det ingen av er som läser bloggen som valt att semstra på kredit, utan har haft möjlighet att betala alla utgifterna kontant. Ändå kan det bli tight den kommande månaden. Om ni valt att semestra på kredit är det viktigt att så fort som möjligt betala av skulden för att minska totalkostnaden.

Nu är det dags att se över vilka faktiska utgifter ni hade detta året och börja planera inför nästa semesterperiod. När ni fått fram en ungefärlig summa, förutsatt att ni inte ska göra något extra nästa sommar, ser ni till att sätta upp ett sparmål där ni definierar hur mycket ni måste spara dom kommande månaderna för att få en semesterbudget. En budget som håller tills vardagen börjar igen.

Höll ni budgeten i år eller spräckte ni den på grund av oväntat många utgifter?

Sida 1 av 3123