Affiliate

DigitalOcean

Hur hämtar man vatten med stukad fot?

Krisberedskapsveckan äger rum mellan 8-14 maj, en kampanj där Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap i samarbete med kommunerna informerar medborgarna om vad vi själva har för ansvar och vad vi bör göra vid samhällsstörningar. Mycket information tvingas man söka upp själv, även om både medier och kommuner går ut med information, exempelvis i P1 Morgon i Sveriges Radio.

Personligen bör jag ha foten i högläge eftersom jag i helgen lyckades trampa snett och således har stukat foten. Tidvis har jag haft svårt att stödja på foten och jag har också lyckats få kramp i foten på grund av att jag spänt musklerna när jag försökt att gå. Handikapp, om än tillfälliga, är sällan något man tar upp som ett problem vid en krissituation. Att kommunen ställt ut vattentankar på gatan hjälper inte den som är rörelsehindrad och har svårt att ta sig ned för trapporna när hissen är ur funktion till följd av ett strömavbrott. Att försöka bära upp litervis med vatten är bara att glömma.

Mitt bostadshus saknar hiss, att ta sig upp och ned för trapporna med en stukad fot var jobbigt nog utan matkassar i händerna. I mitt fall måste jag alltså förlita mig på en god relation med mina grannar, eller en aktiv kontakt med hjälpsamma släktingar och vänner. Visserligen är det kanske ett mindre problem, men jag är ett lätt byte vid zombieapokalypsen.

Personlig krisberedskap i Södertälje

Stockholm har dom senaste dagarna drabbats om omfattande strömavbrott och bland andra Älvsjömässan där eFörvaltningsdagarna, en konferens om e-förvaltning och digital transformation, blev nedsläckt, precis som tunnelbanan i centrala Stockholm.

Samtidigt skriver Länstidningen Södertälje om att kommunen, till skillnad från många andra kommuner, exempelvis Gnesta, Nyköping, Oxelösund och Trosa, inte skickar ut en folder till invånarna med information om hur man klarar sig i 72 timmar vid exempelvis ett strömavbrott.

– Att skicka ut information till medborgarna kan vara förenat med problem. Vi vet aldrig vilka språk som foldern behövs på och materialet kan snabbt bli föråldrat. Vi jobbar med webben i stället. Det finns inget krav på att folk själva ska kunna hantera en krissituation. Men det finns rekommendationer, berättar Åke Martinsson, säkerhetssamordnare på Södertälje kommun.

Jag kan förstå att språkfrågan är en utmaning, men i Sverige pratar, skriver och läser vi svenska. Vi har dessutom ett antal officiella minoritetsspråk, finska, meänkieli, samiska, romani chib och jiddisch. Förutom ovan nämnda förstår även dom flesta engelska. Jag förstår inte vad problemen är. Vi kanske skall utbilda om personlig krisberedskap i samband med SFI-utbildningen? Någon information är bättre än ingen information.

Att säga att materialet snabbt blir föråldrat är konstigt. Jag kan trycka upp kopior av Om kriget kommer från 1961, och tidigare, och över 50 år senare är informationen fortfarande aktuell. Vad vi behöver veta går att få plats med på en A4-sida utan problem (pdf). Hur nåbar är kommunens webbplats när hela mobilnätet är utslaget?

Även ett felande fjärrvärmesystem får konsekvenser.

– De flesta bostäder skulle vara utkylda efter ett par dygn om det är kallt ute.

Åke Martinsson litar ändå på kommunens krisplaner.

– Försörjningssystemen är robust konstruerade och risken för totalhaverier är näst intill obefintliga. Kriser i mindre skala har vi god förmåga att hantera, säger Åke Martinsson.

Åke Martinsson, säkerhetssamordnare på Södertälje kommun, säger exempelvis att de flesta bostäder skulle vara utkylda efter ett par dygn om det är kallt ute. Ett par dygn är högst två. Alla som bor i hyresrätt vet hur kallt det är innan fastighetsvärden slår igång centralvärmen. Tänk er att den inte fungerar alls och det är isstorm utanför fönstret.

Om du bor i Södertälje kommun, bortsett från Järna, är du varmt välkommen att rekommendera dina vänner och kollegor att läsa detta blogginlägg.

Tyskland uppmuntrar till egen krisberedskap

Som ni säkert redan har läst har den tyska tidningen Frankfurter Allgemeine Sonntagszeitung kommit över ett strategidokument där man kan läsa att medborgarna i Tyskland uppmanas att ha mat och vatten, minst två liter per person och dag, hemma för att kunna klara sig tio dagar.

Den enda tidning i Sverige som relaterat till svensk krisberedskap är Dagens Nyheter, om ingen journalist väljer att utveckla frågeställningarna, exempelvis i en ledarkrönika, eller om någon väljer att skriva en debattartikel i ämnet. DN har intervjuat Svante Werger, kommunikationsdirektör vid Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap som säger att även i Sverige har man nu börjat väcka liv i den civila beredskapen, men att det kommer att ta tid.

I artikeln tar man också upp att det enligt uppgifter från MSB finns skyddsrum för omkring sju miljoner svenskar. Men som vi kunnat läsa tidigare, åtminstone i sociala medier och dom personer jag följer, så har fastigheter i myndighetens register rivits och ersatts, eller håller på att ersättas, med bostads- och kontorsfastigheter utan skyddsrum. Även om dom faktiskt måste ersätta skyddsrum. Dessutom tar det 48 timmar, enligt lag, att iordningställa ett skyddsrum som idag används som exempelvis lägenhetsförråd.

I Sverige rekommenderas vi sedan en tid tillbaka att ha en egen beredskap på omkring 72 timmar, men det är få svenskar som vet om detta och om man har kunskapen och torrvaror är det inte säkert att man kan tillaga maten eller värma upp lägenheten under vinterhalvåret. Och 72 timmar är en förhållandevis kort tid och man bör givetvis ha en beredskap för minst 10 dagar, gärna en månad eller två. Nu är det svårt att lagra 60 liter dricksvatten per person i en tvåa, även om man kan använda källarförrådet som lagringsplats. Förhoppningsvis bistår Räddningstjänsten, kommunen, Hemvärnet eller någon av dom frivilliga försvarsorganisationerna med tankbilar om det skulle vara ett längre avbrott i dricksvattensystemet. Annars kan det vara bra att ha grundläggande kunskaper i vattenrening.

Det är oroligt i Europa, och oavsett hur mycket skattehöjningar Socialdemokraterna tillsammans med Miljöpartiet lovar kommer troligtvis endast en bråkdel gå till samhällets krisberedskap. Att fler länder uppmanar sina medborgare att ta ansvar för sin krisberedskap, samtidigt som dom övar ett civilt försvar visar att det inte handlar om Fia med knuff, för att använda ett citat av Göran Frisk. Men att Sverige inte har insett detta, eller yrvaket och långsamt börjat planera för att återupprätta ett civilt försvar är ett faktum och därför måste Du och din familj kunna ansvara för er själva. Som man säger på flygplanet. Sätt på dig syrgasmasken först – innan du hjälper andra.

Nu är det dags att inventera matförrådet och inhandla fler vattendunkar. Skriv gärna en kommentar och länka till artiklar i ämnet som skrivits den senaste veckan.

Mer krisberedskap i sociala medier

Sedan Erik Lagersten år 2015 tillträdde som Kommunikationsdirektör för Västra Götalandsregionen och lämnade posten som Informationsdirektör på Försvarsmakten är jag osäker på om man faktiskt har rekryterat en ersättare till posten. Försvarsmakten är idag mer öppen och transparent än för några år sedan, och tydligen har Marcela Sylvander efterträtt Lagersten, men har inte en lika personlig, om än professionell, relation till allmänheten genom sociala medier som företrädaren.

Sociala medier tror jag är en förutsättning idag när företag och organisationer vill öka förståelsen för arbetsuppgifterna, och bredda rekryteringsgrunden. Många organisationer saknar fortfarande en närvaro på sociala medier, troligtvis på grund av ett bristande intresse från medlemmarna. Men jämför man Sjöräddningssällskapets sida på Facebook, en plattform som för övrigt allt färre unga använder aktivt, är den betydligt mer uppdaterad med intressant innehåll än exempelvis Frivilliga Resursgruppen (FRG) och Frivilliga Radioorganisationen (FRO). Den sistnämnda har en publik grupp för organisationens medlemmar, och används mer för intern kommunikation än samhällsinformation.

Just FRO marknadsför sig själva med slogan ”Radio, tele och data i samhällets tjänst”, och har dels sambandsservice där man arbetar tillsammans med föreningar och organisationer vid idrottstävlingar och stora arrangemang. Men man utbildar också sambandspersonal till hemvärnet och arbetar med att utbilda och förstärka sambandsresurser vid större olyckor, skogsbränder och övriga kriser. Men utöver en intern grupp på Facebook och en informationsvideo på sin webbplats är det svårt att veta vad dom faktiskt gör.

Jag förstår att många organisationer som arbetar med samhällets krisberedskap behöver hålla en viss nivå av operationssekretess. Men precis som för Försvarsmakten så kan andra organisationer välja vissa bitar att dela med allmänheten.

Frivilliga Resursgruppen (FRG), vilket är en del av Civilförsvarsförbundet, är en annan organisation som man ofta ser vid större arrangemang, exempelvis med sin samlingsplats för bortsprungna barn, Hitta-Vilse tältet. Man var också med vid skogsbranden i Västmanland 2014. FRG gör alltså väldigt mycket, men vad exakt dom gör måste man fråga, även om dom tidigare varit mer aktiva i sociala medier än vad dom är idag.

Närvaron i sociala medier behöver inte vara komplicerad. Man behöver inte hyra utrustning för tiotusentals kronor, det räcker men en modern mobiltelefon och konton på YouTube, Instagram, Twitter och Facebook. Medlemmarna i dom olika lokala organisationerna kan turas om att ansvara för Instagram, vilket många företag och andra organisationer arbetar med idag, där man utifrån schemalagda aktiviteter kan dela med sig.

Att posta videoklipp på YouTube kräver inte avancerad utrustning, det går precis lika bra med en mobiltelefon eller en surfplatta. Man kan till och med redigera videoklippen direkt i mobilen med exempelvis iMovie. Även om jag själv föredrar ett program på datorn. Att skapa en enkel vlogg behöver inte vara svårt. Tittar vi på Sveriges mest kända vloggare och jämför man deras första videoklipp mot dom dagsfärska förstår vem som helst att alla är barn i början.

Om du som läser detta inlägg är aktiv medlem i Sjöräddningssällskapet, Frivilliga Radioorganisationen, Frivilliga Resursgruppen eller någon annan organisation vill jag uppmana dig att lyfta frågan i din lokala organisation. Sverige behöver fler människor som arbetar för krisberedskapen, och jag tillsammans med andra svenskar vill veta mer om vad ni har för uppgifter. Så när kommer första vloggen från orienteringstävlingen, och när postar du första bilden på det officiella Instagramkontot?

Omfattande strömavbrott i Dalarna

Ett omfattande strömavbrott i stora delar av Dalarna drabbade upp till 100 000 abonnenter under tisdagsförmiddagen. Avbrottet orsakades av en brand i ett ställverk i Borlänge. Enligt Borlänge Energi kan branden bero på transformatorns ålder som enligt uppgift skall vara 30 år gammal.

Under strömavbrottet kontaktade många abonnenter SOS Alarm 112, något man absolut inte skall göra om det inte rör sig om en nödsituation. Om du drabbas av ett strömavbrott skall du i första hand kontakta din elleverantör, kommunen eller 113 13 vilket är numret för information vid olyckor och kriser. Att belasta 112 med onödiga betyder att det kan ta längre tid för sjukvårdspersonal, polis och räddningstjänst att ta sig fram.

Man rapporterar att reservkraften på samhällsviktiga institutioner fungerade och räddningstjänsten, lasarettet i Mora och Falun samt polisen kunde arbeta som vanligt. Bortsett från vissa problem med it- och telefoni-system.

I Borlänge begränsades framkomligheten på E16 till följd av att en fjärrvärmeledning börjat läcka och en tio meter hög pelare med grönt vatten sprutade över körfältet. Vattnet är avstängt, men det fanns fortfarande vatten kvar på marken längs vägen.

En ledarskribent på Dala-Demokraten skriver efter händelsen att samhället behöver en bättre beredskap och att stat, kommun och företag måste ha huvudansvaret för att lösa problem, vilket också kan innebära höjda skatter. Skribenten menar också att trenden där människor uppmanas klara sig själva är olycklig och att stat och kommun lägger för mycket ansvar på den enskilda individen.

”En trend finns nu där folk uppmanas klara sig själva med ficklampor, filtar, konservburkar, flaskvatten och annat för att klara problem som strömavbrott. Till en mindre del kan det vara bra. Men trenden är delvis olycklig. Den lägger för mycket ansvar på individen och fråntar stat, kommun och företag ansvar.”

Vilket jävla skitsnack. Jag har det yttersta ansvaret för mig och min familj. Det är mitt ansvar att se till att det finns mat på bordet, värme i spisen och kunna klara mig utifrån dom förutsättningar som finns. Om förutsättningarna betyder att det är strömavbrott, ja då måste jag kunna hantera det fram tills skadan reparerats eller krisberedskapsplanerna aktiverats.

Angående skattehöjningar. Sverige har ett av världens högsta skattetryck och om man istället för att Miljökontoret i Mora och Orsa utreder kaféägare med inspiration från Hassan, alltså fokusera på riktiga problem, borde man lägga skattebetalarnas pengar på just beredskapshöjande åtgärder. Nu verkade dom samhällsviktiga funktionerna i Dalarna fungera hyggligt ändå, men det kan alltid bli bättre.

Tack för visat intresse.

Läs mer: 1 2 3 4 5 6 7

Sida 1 av 712345...Sista »