Gaskök 2,2 kW från Biltema

Eftersom man aldrig kan ha för många friluftskök så har jag införskaffat Biltemas Gaskök 2,2 kW, ett gaskök som även säljs på Jula och bland annat marknadsförs av företaget Coleman. Köket som drivs med en 227 g butangasflaska, det står faktiskt butangas på Biltemas Gasolbehållare. Men jag har även sett att vissa varianter, dock ej denna, säljs tillsammans med en adapter så att man kan använda vanliga gasoltuber.

Förbrukningen på full effekt ligger på ca 160 g per timme, vilket motsvarar nästan 1,5 timmes användning per gasflaska. Fördelen med detta kök är dess enkelhet. Det är bara att öppna locket för gasflaskan, placera den med spåret uppåt och låsa fast den med knappen på framsidan. Sedan är det bara att trycka in spisvredet och vrida det till max för att tända lågan med den inbyggda piezotändaren.

Vid användning av detta friluftskök är det dock viktigt att man inte använder för stora stekpannor eller kastruller eftersom dom av säkerhetsskäl inte får placera över flaskan vid användning. Det skall finnas en funktion som skyddar gasen från att överhettas, men att placera en varm stekpanna över en trycksatt flaska med gas är otroligt dumt.

Mina kunskaper om gaskök är begränsade, jag har tidigare endast använt spritkök, men blev positivt överraskad när jag upptäckte att det är relativt enkelt att använda denna produkten, och framför allt att gasen faktiskt inte sotar ned kastrullerna på samma sätt som t-röd. Det gick relativt fort att koka upp vatten, men något längre test har jag inte utfört.

Den nackdel som finns är förutom att butangasköket är något skrymmande och mer lämpligt för husvagnar och strömavbrott, trots sin medföljande plastväska, är att man tvingas ha ett lite större lager med gasflaskor hemma om man vill klara någon längre tid med utan el.

Har ni testat denna typ av gaskök, vad tycker ni?

 

12 Volt reservkraft med solcellspanel och fritidsbatteri

Eftersom jag har ett begagnat 12 volt fritidsbatteri på 100 Ah tänkte jag lära mig mer om hur man på ett enkelt sätt kan bygga upp ett fungerande elsystem. Att köpa in ett eller flera litiumbatterier känns som överkurs. För ett par år sedan köpte jag även en billig solcellsregulator från Kina som jag använder tillsammans med en klassisk solcellspanel med aluminiumram på 50 W. Som låda har jag använt IKEA Samla, ett dåligt val eftersom lådan sprack när jag försökte att borra i den.

I dag finns det en uppsjö olika typer av solcellspaneler, både dom som sitter i en aluminiumram, platta flexibla och till och med vikbara. Dom traditionella panelerna är polykristallina, vilket har med hur kristallerna är sammansatta. Fördelen är att dom är något billigare för konsumenter, men samtidigt har dom lägre verkningsgrad. Monokristallina paneler är något dyrare men skall samtidigt ha en högre verkningsgrad.

elschema 12 volt

Översikt över 12 volt elsystem

Val av kontakt för snabbanslutning

Då panelen enkelt ska kunna kopplas bort från solcellsregulatorn förstod jag att MC4-standarden inte fungerade så bra, och jag tänkte först använda ett vanligt cigarettändaruttag, övervägde senare Anderson Powerpole men  såg ett par videoklipp på YouTube där man använt sig av Neutrik speakON som används för att koppla in högtalarsystem. Det finns även andra såsom powerCON som är dimensionerad för 230 V 20 A. Jag har sett att en del använder det på sina elverktyg.

speakON-kontakten verkar vid första intrycket fungera bra, men jag kunde snabbt konstatera att honan som hade skruvanslutning fungerade, medan icke original-varianten av hanen hade en dragavlastare som fungerade dåligt för mig med 2 x 2,5 mm2 och man enkelt kunde dra ur anslutningarna. Papperskorgen direkt. Även den chassimonterade hanen från Neutrik hade undermåliga anslutningar då flatstiftshylsorna inte alls passade över stiften, men med eltejp och tång så fick jag kabelskorna att sitta, men jag rekommenderar den som har bättre lödkunskaper att löda anslutningarna. Fördelen med Neutrik speakON är att man vrider kontakten på plats och sedan måste släppa spärren för att kunna dra ut kontakten.

Billig solcellsregulator

Som jag förstår det bör man egentligen välja en regulator som använder MPPT-teknik som skall minska spänningsförlusterna och ge upp till 35 procent mer än en regulator som använder PWM-tekniken. Men eftersom det bara är ett enkelt projekt så fungerar nog min laddningsregulator för knappa hundralappen bra ändå. Om jag hade varit i behov av en off-grid-lösning så hade jag nog satsat lite mer pengar i projektet.

Säkra före det osäkra

Återförsäljaren av solcellspanelen rekommenderade att man monterar en säkring mellan regulatorn och batteriet, så jag införskaffade en säkringshållare och flatstiftssäkring. Från batteriet kommer jag även att installera en säkringbox på plus-polen och tillhörande minusskena.

Utgångar och uttag

Än så länge har jag inte kopplat in säkringsboxen men tillfälligt anslutit ett vanligt 12 volt uttag som jag skall komplettera senare. Utöver detta har jag planerat att montera in en voltmätare och kanske ett par usb-portar, men än så länge använder jag en stickpropp för detta. Sedan tidigare har jag en billig 150W inverter för 220 volt, men eftersom det inte är en ren sinusvåg så brukar jag inte använda den, men den anslut också via cigarettändaruttaget.

Har ni några förslag så tar jag tacksamt emot dom. Har ni några frågor kan ni diskutera i kommentarsfältet eller på Twitter @swedishprepper

Till sist länkar jag följande videoklipp som är en inspiration, men som känns som otroligt överkurs i dagsläget.

Fem sätt att värma bostaden vid strömavbrott

Det är få lägenheter i Sverige där dom boende har tillgång till en fungerande kakelugn eller på annat sätt har möjlighet att värma upp ett eller flera rum genom vedeldning. Även många villor och fritidshus saknar vedkaminer och man förlitar sig i hög utsträckning på direktverkande el, bergvärmepumpar och luftvärmepumpar för att värma upp bostadsfastigheter som saknar fjärrvärme. Alla moderna alternativ för uppvärmning av bostäder kräver att man har elektricitet som antingen pumpar runt vatten i radiatorerna eller för att omvandla den svala luften till värme. Vid ett strömavbrott dröjer det inte många timmar förrän temperaturen börjar att sjunka när utomhustemperaturen är runt nollan eller lägre.

Håll värmen

I dag är många bostäder planerade enligt en så kallad öppen planlösning där man har valt att slå ut flera icke-bärande väggar för att skapa fler sociala ytor. Nackdelen blir att det finns färre väggar som håller kvar värmen och att den sprids ut över den öppna ytan. Många nyrenoverade och nybyggda villor har även stora fönster som bidrar till ljusinsläpp, men som trots en bra isolering, även kan få en avkylande effekt om varmluftspumpen inte fungerar.

Min rekommendation är att man bör avgränsa ett eller ett par närliggande rum, köket är förslagsvis ett av dom, där samtliga i hushållet vistas under strömavbrottet för att hålla värmen. Givetvis skall fönster och dörrar hållas stängda. Om man saknar innerdörr kan man använda sig av något slags draperi av tjockt tyg eller tjockare plast, exempelvis byggplast eller bubbelplast, för att avgränsa ytan.

Installera en kamin!

Du som bor i en villa, ett fritidshus eller en bostadsrätt i form av ett radhus kan ha möjligheten att installera en kamin i vardagsrummet, eller kanske i köket i form av en vedspis eller liknande. Det är absolut det bästa alternativet, men tyvärr inte alltid det som är möjligt. Framför allt inte för oss som bor i en traditionell hyresrätt.

Alternativ uppvärmning för oss utan kamin

För oss som inte har möjligheten att installera en braskamin i lägenheten finns det flera olika alternativ. Observera att det är viktigt att följa tillverkarnas rekommendationer och sörja för god ventilation. Det är fler som har dött av kolmonoxidförgiftning till följd av engångsgrillar än vad man kan tro. Därför rekommenderar jag alla att regelbundet kontrollera brandvarnare, ha tillgång till brandsläckare, brandfilt och överväga att införskaffa ett kolmonoxidlarm. Vidare är värmeljus en basvara i varje svensk medborgares krislåda.

Etanolkamin

För ett antal år sedan var det populärt att köpa en etanolkamin, en öppen skorstensfri spis, som man fyller på med spisbränsle. Detta är ett bra sätt att värma upp ett enskilt rum, men relativt dyrt då man förbrukar ca 0,4 liter spisbränsle per timme.

Origo Heat Pal 5100 är ett annat alternativ som ger ca 1500 W och har en brinntid på 5 timmar vid full effekt. Värmaren som drivs med exempelvis T-röd kan även användas som spritkök och används oftast av båtägare eller vid friluftsliv såsom jakt.

Fotogenkamin

Jag har tidigare skrivit inlägg om Julas fotogenvärmare med en effekt på ca 2,2 kW, och kan konstatera att priset har dubblerats sedan inlägget skrevs 2012. Men samtidigt är produkten bland dom smidigaste vid uppvärmning av ett fåtal rum. Värt att notera är att jag inte har testat produkten. Samtidigt avger lysfotogen en speciell doft och precis som spisbränsle relativt dyrt som uppvärmningsmetod nuförtiden jämfört med för 60-70 år sedan när fotogen användes till såväl stormlyktor som motorer.

Ett annat alternativ är en luftvärmare från finska Wallas. Företagets produkter 1300 och 1800T som fortfarande är bland dom mest vanliga värmarna i svenska fritidsbåtar. I dag ligger det ordinarie priset på 8 700-15 000 kr för själva enheten, sedan tillkommer eventuella rör och skorsten. Utöver fotogen kräver produkten även att man har tillgång till  12 volt för att fungera.

Gasolkamin

Gasolkamin är ytterligare ett alternativ. Jag skall erkänna att jag har extremt dålig koll på gasol i allmänhet på grund av explosionsrisken så jag kommer inte att gå in närmare på denna möjlighet.

Dieselvärmare

Företaget Eberspächer är tillsammans med Webasto världsledande när det kommer till bränslevärmare, både parkeringsvärmare för bilar, men även luft- och vattenburen värme för båtar. Jämför man med den ovan nämnda fotogenvärmaren från Wallas är dessa bränslevärmaren betydligt billigare, men den ordinarie prislappen ligger på ca 16 000 kr.

Som alternativ finns idag motsvarande dieselvärmare som kloner tillverkade i Kina och marknadsförda under diverse varumärken med en effekt på 2-, 5- och 8 kW. Även dessa kräver att man både har tillgång till diesel och 12 volt. Enligt uppgift drar dom ca 0,25 liter per timme och ca 10 A i startström och 1-2 A beroende på effekt.

Om man inte har något emot att lagra och möjlighet att rotera ett antal liter diesel och samtidigt har något slags backup-system med exempelvis ett 12 volts fritidsbatteri och en solcellspanel så kan detta vara ett bra alternativ för uppvärmning av bostaden vid ett strömavbrott. Givetvis förutsätter detta att man exempelvis har ett vädringsfönster eller liknande där man kan montera avgasröret från dieselvärmaren.

Förvaring av avtal, dokument och kontaktuppgifter

Digitaliseringen av Sverige innebär inte bara att vi är färre som faktiskt har kontanter, utan även att viktiga dokument såsom avtal och årsbesked lagras digitalt. Antingen på företagets webbplats eller i någon av dom digitala brevlådorna som erbjuds och som allt fler svenskar idag använder sig av.

För mig har digitaliseringen inneburit att samtliga räkningar med fakturaavgift är digitala, antingen som e-faktura eller som autogiro. Jag har också upptäckt att vissa försäkringsbolag är digitaliserade och försäkringsvillkoren skickas inte hem utan lagras på webbplatsen. Nu är jag förutseende och lagrar samtliga viktiga dokument på datorn och i molnet. Detta gäller även dom räkningar och dokument som skickas hem som fysiska brev. Allt skannas och kategoriseras och såväl kontohistorik som räkningar förs in Excel.

Många säger att man inte alls behöver spara sina fakturor eftersom dom inte är ett bevis på betalning, men samtidigt så är det väldigt många som har pärmar där samtliga räkningar från 5-10 år tillbaka prydligt är insatta. Även jag sätter in räkningar som skickas in fysiskt, men föredrar att gå tillbaka antingen i Excel eller månad för månad och öppna pdf-filen. På detta sätt kan jag enkelt se när och varför priset har höjts och vad jag har för försäkringsvillkor eller elförbrukning. Förra året tog detta upp 20 MB i lagringsutrymme.

Vad händer om jag råkar ut för en olycka?

Men om jag skulle råka ut för en olycka där jag blir kraftigt funktionshindrad, avlider eller av någon annan anledning inte kan komma åt mina digitala kopior så kan det bli svårt för anhöriga att få en överblick över min ekonomi och mina försäkringar. Därför funderar jag på att bygga upp en pärm eller förbereda en skrivbordslåda med viktiga dokument. Troligtvis kommer jag fortsatt att förvara bilens registreringsbevis tillsammans med instruktionsboken och försäkringsvillkoren i sin avsedda pärm.

Det jag tror kan vara en bra lösning är att antingen ha kopior på ovan nämnda dokument, på en tillgänglig plats, eller att endast ha listat dom olika försäkringarna jag har, mina banker, betalkort och övriga avtal och relationer i denna pärm. Kanske bör jag även ha en kopia av livsarkivet och testamente (varför har jag inget testamente?) i pärmen och utskrivna telefonnummer och adresser till viktiga anhöriga och vänner som bör kontaktas.

Eftersom jag bor själv är en annan fråga hur man bör placera denna pärm eller skrivbordslåda så att den blir lättillgänglig. Men samtidigt oroar jag mig för att informationen kan bli en svag punkt och ett problem vid ett eventuellt inbrott.

Hur tänker ni, vad har ni för beredskap för ett scenario där ni inte längre kan informera andra personer om vilka avtal, försäkringar och tillgångar som finns eller vilka anhöriga och vänner som bör underrättas?

Nedsläckt land och grundläggande krisberedskap

Foto: Grimetonmasterna av Gunnar Larsson / CC BY-SA 3.0

Sveriges Television har spelat in och börjat att sända en realityserie vid namn Nedsläckt land som handlar om två grupper som bor i två olika typer av hus. Den ena gruppen bor i ett torp på en mindre gård med tillgång till egen brunn, vedkamin och en normalstor trädgård. Den andra gruppen utgår från ett modernt arkitektritat hus med stora fönster där allt, inklusive golvvärmen styrs av surfplattor.

Grupperna som deltar i experimentet var inte förberedda på att det var ett simulerat elavbrott som skulle pågå under nästan två veckor där även mobiltelefonin hade slagits ut.

Eftersom experimentet utfördes under sommar eller tidig höst så var det visserligen svalt, men inte direkt kallt och man kunde ganska enkelt hålla värmen. Men för oss som bor i lägenhet så är uppvärmning något av det svåraste vid en samhällskris.

För den som är intresserad av grundläggande krisberedskap kommer en lista med vad jag faktiskt har hemma:

  • 10 liter dricksvatten i dunk
  • Tvålågigt spritkök med extra rödsprit
  • Konservburkar med diverse mat
  • Torrvaror såsom ris, pasta havregryn
  • Ett flertal ficklampor utplacerade i lägenheten
  • 2 st Powerbanks för uppladdning av mobil/surfplatta
  • 100 Ah fritidsbatteri med 50 W solpanel
  • Världsradio med batterier samt 2 st Baofeng UV5-R
  • Personbil som tankas vid halv tank, borde köpa reservdunk

Som ni ser är mitt största problem att hålla värmen, och förutom några paket värmeljus och två Feuerhand fotogenlampor är det filtar som jag får förlita mig på eftersom jag inte har lust att förvara en större fotogenvärmare i lägenheten.