MSB lägger ner utbildning men spenderar miljoner på PR

En kulspetspenna av märket Ballograf
Foto: Fastson / CC BY-SA

Tidningen Aftonbladet har börjat granska svenska myndigheters användning av skattemedel där skattemiljoner läggs på att anlita PR- och lobbybyråer. Det kan handla om allt från skrivna pressmeddelanden till kurser i sociala medier.

Myndigheten för Samhällsskydd och beredskap (MSB) har fått minskade anslag och ska spara 35 miljoner kronor fram till 2016 vilket gjort att de valt att snabbutreda en nedläggning av delar av utbildningsverksamheten, antingen Sandsjö eller Revinge, för att i framtiden endast klara sig med en utbildningsort.

Myndigheten har de senaste 20 månaderna gjort av med nästan 10 miljoner kronor, 500 000 kr per månad, även på rapporter, debattartiklar och enkäter som antingen inte publicerats eller saknar värde.

När myndigheten i mars uppdaterade sin informationssida, Krisinformation.se, hade de en utvecklingsbudget för 2014-2015 som med förstudie, utveckling och ny driftmiljö kostade 4 miljoner kr. Förhoppningsvis en bra investering, även om jag kan tycka att sidan idag är mer svåröverskådlig och anpassad till mobila plattformar där besökaren vet vad den letar efter.

Samtidigt är vi många som efterfrågar en nyutgåva av skriften Om kriget kommer som delades ut till alla hushåll under andra världskriget och kalla kriget, från 1943 fram till 1987, men den sista upplagan delades inte ut till allmänheten. Myndigheten sägs planera för en nyutgåva av informationen, men säger också att det är en ekonomisk fråga. Jag vet var vi kan hämta pengarna. `

Till sist vill jag fråga om det är häftigt att betala skatt… eller om du är född fri men skattad till döds. Svenska myndigheter, organisationer och kommuner spenderar otroligt mycket pengar på marknadsföring istället för kärnverksamheten. Samtidigt kritiserar man från politikens håll vinstdrivande företag inom offentlig sektor. Kasta inte sten i glashus…

Ska Finland sluta bygga skyddsrum?

SkyddsrumSamtidigt som de svenska politikerna tävlar i vem som först kan avveckla försvarsmakten diskuterar man i Finland huruvida det också i fortsättningen är viktigt att det byggs skyddsrum i nya bostadshus.

Finlands bostadsminister, Pia Viitanen (Socialdemokraterna, SDP) påstår, precis som sin företrädare, att skyddsrumskravet är dyrt och att det är en onödig tilläggsutgift. Samtidigt säger Pekka Rajajärvi, Byråingenjör på Inrikesministeriet att politikerna har fel och att skyddsrummen handlar om säkerhetspolitik. HBL.fi

Man kan ju fundera lite på om Finland är på väg åt helt fel håll. Sedan tidigare har man också valt att sälja ut delar av sitt beredskapslager. Ett matförråd som vi inte alls har idag i Sverige.

”Det byggs inte några nya. Man kan säga att vi vårdar de som finns kvar, säger Magnus Dyberg-Ek, men lägger till att det görs ingen tillsyn av skyddsrummen längre.”

Västerviks-Tidningen har skrivit en artikel om kommunens beredskap. Först framkommer det att Räddningstjänstens två personer som arbetar med frågan har semester. Sedan intervjuar man Magnus Dyberg-Ek från MSB som säger att man idag inte bygger några nya skyddsrum och samtidigt inte gör någon tillsyn av de som finns kvar. Men enligt MSB själva sker det kontroller.

40 procent av all RAKEL-kommunikation dör inom 24 timmar

RAKEL MSB
Foto: MSB Bildbank

Igår kom jag över en länk från Västerbottens-Kuriren som handlar om att ett långvarigt strömavbrott kommer att få stora konsekvenser för polis, räddningstjänst och ambulans då de kan förlora all kommunikation.

Sedan ett par år tillbaka använder säkerhetsorganisationerna och Räddningstjänsten i Sverige sig av RAKEL för att kommunicera. Det ska vara ett bättre och säkrare system än de 200 analoga som RAKEL ersatte fram till 2010. Men 2013 slogs stora delar av mobilkommunikationen och delar av RAKEL ut i Västerbotten.

Enligt VK är det bara 60 procent av utrustningen som har dieseldriven reservkraft, medan resten är försedd med batterier som från början har kapacitet att klara av ett 24 timmar långt strömavbrott. Men hösten 2013 tog det bara några få timmar innan batterierna hade laddat ur.

Mats Hammarstam, enhetschef för drift och förvaltning av Rakel säger att det kommer ta ytterligare ett par år innan tre fjärdedelar har reservkraft som ska fungera i en vecka. Men det har inte tagits några beslut huruvida resterande master kommer förses med generatorer.

En kommun överväger att köpa in satellittelefoner som backup. Något som alla kommuner och länsstyrelser borde ha som en del av sin krisberedskap. Det är inte sällan som kommunens telefonväxel slutar fungera till följd av något telefonistrul. Och vid en kris då delar av infrastrukturen slutat fungera är det extra viktigt att kunna kommunicera för att samordna arbetet.

För övrigt är det värt att upprepa att det endast är amatörradioentusiaster som kommer att kunna kommunicera vid en långvarig kris. Glöm inte detta!

Beredskapssamordnare tror inte på svensk krisberedskap

Skogsbrand
Foto: Tatiana Bulyonkova / CC BY-SA

Nationellt centrum för krishanteringsstudier, Crismart, vid Försvarshögskolan har på uppdrag av MSB genomfört en undersökning där samtliga beredskapsdirektörer, samordrare eller motsvarande i landets länsstyrelser, kommuner och landsting fått svara på ett antal frågor. Resultatet är, inte helt oväntat från min sida, väldigt negativt.

En övervägande majoritet är överens om att varje hushåll ska ha förmågan att själva klara sig 1-2 dygn vid en kris. Det handlar alltså om grundläggande saker som vatten, mat, värme och information. Men Stefan Anering, enhetschef vid MSB, säger till TT att beredskapen hos allmänheten är dålig när det gäller förberedelser inför en kris.

Efter att ha läst enkäten och svaren funderar jag lite på hur en del har röstat. De allra flesta har bra åsikter, men en del är naiva och andra verkar vara helt inkompetenta. Vad tror ni till exempel om nedanstående citat som är hämtat ur texten?

”En beredskapssamordnare skriver att kommunen har diskuterat frågan men att det kan uppfattas som provocerande att informera om enskildas ansvar via kommunens informationskanaler.” Sid. 29.

Enligt texten anser 70 procent att hushållet, förutom att kunna täcka de grundläggande behov som finns, också ska ha en evakueringsplan och en packad väska. Jag håller med. Framför allt det förstnämnda om man förstår att en kris, som exempelvis skogsbranden i Västmanland, kan hota hem och liv.

Över 90 procent säger också att man ska dela med sig av sina resurser till familj, vänner och grannar. Jag förstår fortfarande inte hur det ska gå till om man själv inte har förmågan att klara sig själv. Det är dessutom väldigt få av mina grannar som jag över huvud taget har någon kontakt med idag. Bor man på landet så har man givetvis bättre kunskap till följd av tidigare strömavbrott på grund av att landsbygden är mer störningskänslig vid naturkatastrofer som stormar.

”Vid storskaliga kriser kommer offentliga aktörer inte ha möjlighet att ge brett stöd ens efter tre dygn. Då blir det ännu viktigare att enskilda stödjer varandra i grannskapet.” Sid 39.

Många som svarat menar att information är viktigt, likaså utbildning, eftersom det finns stora kunskapsskillnader mellan olika generationer. Man menar att den som genomgått värnplikt har mer kunskaper som bedöms som värdefulla vid civila kriser som elavbrott. Något som yngre idag saknar.

Jag har flera gånger lyft fram att man måste börja med utbildning i grundskolan. Vilket en utredning av Stefan Ryding Berg också föreslår med ämnet totalförsvarskunskap, med begrepp som säkerhetspolitik och militärt- och civilt försvar ska ingå.

Få tror dock att den som tidigare varit med om en kris har bättre förutsättningar för att hantera framtida kriser. Jag kan hålla med om att vi tenderar glömma en del som hänt, men samtidigt tror jag att den som har erfarenhet från balkankriget eller växte upp under 30- och 40-talet har mer kunskap än varje 80- och 90-talist.

Ladda ner: Enskildas ansvar och agerande vid kriser (PDF)

MSB måste spara miljoner

Myndigheten för samhällsskydd och beredskapAtt Sveriges nationella försvarsförmåga är en ekonomisk fråga förstår de flesta som har lite hum om verkligheten. Därför har politikerna det senaste året pratat om vikten av att stärka vår försvarsförmåga. Mycket på grund av valåret 2014, men också till följd av en mer orolig omvärld och att främmande makt vid upprepade tillfällen kränkt rikets gränser.

Många vet att den satsning som alliansen presenterade för framtiden inte skyddar oss i närtid. Försvarsberedningens förslag är inte heller det tillräckligt på grund av utvecklingen i östersjöområdet.
Samtidigt kan vi läsa att Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har fått minskade anslag under 2015 och 2016 vilket får konsekvensen att de nu valt att sjösätta en snabbutredning om myndigheten kan klara sig med endast en utbildningsort, istället för nuvarande två.

Enligt allehanda.se har pengarna omfördelats till bland andra Kustbevakningen och Försvarsmakten. Det är jättebra om de får ökade anslag. Men det ska inte vara på bekostnad av MSB. Sverige behöver en god beredskap på alla plan. Också för de områden som MSB ska hantera. Frågan är vad beslutet blir och vad för konsekvenser det på sikt får för vår beredskap och kompetens inom området.

Genom att fortsätta använda denna webbplats tillåter du lagring och användning av cookies. mer information

Den här webbplatsen använder cookies för att tillhandahålla tjänster, anpassa annonser och analysera trafik. Genom att använda webbplatsen godkänner du användningen av cookies.

Stäng