Birgitta Piper och Claes Hemberg leder tillsammans programmet Låna för livet! en produktion för Utbildningsradion som sänds på SVT 2 klockan 20:00 på onsdagar.
Jag har tidigare efterfrågat ett privatekonomiskt program och välkomnar programmet, och hoppas att vi under de kommande åren får fler program som syftar till en ekonomisk utbildning för alla åldersgrupper och familjesammansättningar med olika socioekonomisk bakgrund.
Svenskarna är ett av världens mest skuldsatta folk. För de flesta går det bra i dag, men vad händer om det blir tuffare tider? I ett ekonomiskt experiment får fyra hushåll under tre månader leva med ökade kostnader som kan drabba oss alla, som stigande räntor, skärpta amorteringskrav och högre skatter. Till hjälp har familjerna de ekonomiska coacherna Claes Hemberg och Birgitta Piper som ska stödja familjerna genom experimentets utmaningar och hjälpa dem få en långsiktigt hållbar ekonomi. Programmen innehåller konkreta råd och tips man kan hantera sina pengar för att få en mer stabil och hållbar privatekonomi, och ger kunskap om hur politiska beslut och händelser i omvärlden påverkar vår vardagsekonomi.
Att handla på kredit betyder ofta att man lever utöver sina tillgångar. Nu pratar jag alltså inte om personer som använder kreditkort för att samla alla sina inköp på en gemensam räkning och betar av hela summan varje månad, utan om rena konsumtionskrediter.
Läser man på exempelvis Twitter, eller pratar med vänner och kollegor, så kan man träffa på folk som accepterar konsumtionskredit för såväl hemelektronik och möbler, ja till och med säsongskort för fotboll.
Kreditföretag är inga välgörenhetsorganisationer, utan utnyttjar människor med utsatt ekonomi, eller bristande begåvning, för att tjäna pengar. Man kan läsa om räntefria lån, men oftast ingår det dolda administrativa avgifter så som fakturaavgift och uppläggningsavgift.
Jag läste tidigare om studenter som väljer att köpa en dator på kredit till sina studier, men tycker att det är sjukt att betala en ränta på 600 kr, 35 kr i fakturaavgift och en amortering på 80 kr per månad. Givetvis är det mycket pengar, men ingår man ett avtal om avbetalning så vet man, förhoppningsvis, vad det kommer att kosta.
Väljer man istället att spara totalsumman, 715 kr per månad, under 12 månader får man ett sparkapital på 8 580 kr, plus eventuell ränta. Självklart förstår jag att en student behöver datorn för studierna, och inte ett år efter, men då rekommenderar jag i första hand att man har framförhållning och försöker tjäna så mycket pengar som möjligt på förhand. Saknar man fortfarande pengar kan man försöka göra upp någon form av personlån med avbetalning till föräldrar eller syskon. Räntekostnaderna blir oftast lägre då de väljer att inte ta ut någon ränta alls.
Den som redan har tagit kredit måste försöka att amortera bort skulden så fort som möjligt, precis som med alla andra lån, för att minska räntekostnaderna och på sikt bli skuldfri. Har man haft skulden länge kan man, som de gör på Lyxfällan, också kontakta lånegivarna för att försöka nå en uppgörelse.
Om du överväger att ta en kredit för hemelektronik som datorer, surfplattor och andra ”nöjesprylar” rekommenderar jag dig att avstå.
Är du i behov av att köpa andra saker på avbetalning , eller egentligen vilket lån som helst, så måste du först förstå vilka avgifter som tillkommer, inklusive aviavgift, samt räkna på både räntekostnader och amortering för att se den totala summan du kommer att betala. Saknar du matematikkunskaper så ta hjälp av någon med mer kunskap, begär en förklaring av långivaren och läs igenom det finstilta.
Innan du väljer att ta ett lån. Skriv en kommentar där du förklarar varför det är viktigt att amortera och hur räntekostnaderna kommer förändras.
Under morgonen drabbades Swedbanks kunder av omfattande driftstörningar. Banken hade problem med både hemsidan, internetbanken, telefonbanken och korttransaktioner, både i uttagsmaskiner och vid kortköp. Det är inte första gången banken har haft driftstörningar, och gissningsvis ej heller den sista. Störningarna avhjälptes under morgonen.
Min ståndpunkt är att effekterna av ett alltmer kontantlöst samhälle kommer att medföra till ökad sårbarhet till följd av att vi är mer beroende av digitala system. Även om dagens avbrott avhjälptes förhållandevis snabbt kan man vid ett mer omfattande IT-haveri, avgrävda kablar eller strömavbrott helt förlora möjligheten att betala för sina varor.
På torsdag, den 19 mars, kommer Finansutskottet att hålla en öppen utfrågning kring kontanthantering i samhället där Finansmarknads- och konsumentminister Per Bolund (MP) är inbjuden, tillsammans med talare från bland andra PTS, SKL, Svensk Handel och Riksbanken.
Samtidigt ser vi också att föreningar och andra med småskalig kontanthantering har fått stora problem med att deponera pengar på föreningens bankkonto eftersom det i stort sett bara är Forex som tillhandahåller kontanthantering i kassa, dock mot en avgift.
Just nu har Swedbank väldigt stora problem med sina kort vid betalning och Uttagsautomater. Hoppas att de löser det snabbt.
Finansinspektionen meddelade under dagen att alla nya bolån ska amorteras ned till 50 procent av bostadens värde. Lån med belåningsgrad på över 70 procent ska amorteras med minst två procent av lånebeloppet årligen, därefter är det tänkt att amorteringstakten sänks till minst 1 procent av lånebeloppet. Förslaget är tänkt att gälla från den 1 augusti i år, men det ska först ut på remiss.
I några artiklar kan man läsa att det blir en ökad kostnad för hushållen. Min personliga erfarenhet av lån, oavsett både konsumtions- och bostadslån, är obefintlig. Men vad jag förstår är amortering synonymt med avbetalning, alltså visserligen en utgift men som på sikt ger låntagaren en lägre räntekostnad och ett större ägande i sin fastighet, allt eftersom belåningsgraden minskar. Syftet är alltså att minska hushållens skuldsättning.
Privatekonomen Ylva Yngvesson säger till SVT att hon är kritiskt till att man samtidigt inte skapar ett bosparande för unga. När jag läste det uppkom frågan vem man är. Vad jag förstår är bosparande en form av traditionellt sparande, oavsett om det är räntekonton, fonder eller avkastning från aktiekapital. Det har vi redan möjlighet till idag, även om gemene mans sparande varierar beroende på kunskap, ansvarstagande och socioekonomisk status.
Eftersom jag inte är insatt huruvida ränteavdrag, amorteringskrav eller andra åtgärder drabbar nya låntagare, bopriser och i förlängningen hushållens konsumtion så tänker jag inte ta ställning i frågan. Däremot välkomnar jag att fler väljer att betala av sina lån, även om det inte finns något formellt krav.
Idag lanserade RiksbankenSveriges nya kontanter som framöver kommer att ersätta de sedlar och mynt som idag finns i omsättning runt om i landet. Samtidigt kan man som invånare fundera över hur viktigt det är med nya kontanter när inte ens bankerna vill hantera pengarna.
Hans Lööf som är kassör i föreningen Ingaryds vänner säger till Smålandsnytt att det har blivit mycket svårare för hans förening att hantera de kontanter som de får in vid olika aktiviteter. Idag tvingas de använda Forex växlingskontor som tar ut en avgift på 90 kronor vid varje insättning.
Jag tillhör kategorin av personer som idag är lite udda och gärna betalar med kontanter, förutsatt att summan inte överstiger några hundralappar. Men vänner förutsätter idag att man har Swish eller vad det nu heter. Deras plånbok är mobilfodralet med ett kontokort och körkort.
Personligen funderar jag varför man som bank med bankkontor tillåts att inte ha kontanthantering, sedlar och mynt som ges ut av Riksbanken är lagliga betalningsmedel också ska, enligt min uppfattning, också kunna lösas in på banken. som det alltid har varit. Fast egentligen är det onödigt att sätta in pengarna på ett bankkonto, man får ju betala för att ha pengarna där nuförtiden.
