Kunskapsklyftor hotar Sveriges framtid

KunskapAtt klassamhället ur ett ekonomiskt perspektiv är på väg att helt raderas ut i Sverige är ett kontroversiellt argument. Visst finns det ensamstående mödrar och sjukskrivna med mycket små ekonomiska marginaler, och börsmäklare, koncernchefer och generaldirektörer med mycket pengar på banken och fallskärmar högre än Svenssons totala arbetsinkomst fram till pensionen. Men det är ytterst få som inte kan överleva på sin inkomst, även om många själva väljer att leva över sina tillgångar.

Men klyftorna i Sverige lever kvar. Kanske inte ur samma ekonomiska perspektiv, men ur ett kunskapsmässigt. Även om fler individer idag väljer att gå vidare till högre studier så gäller det fortfarande inte alla. Fortfarande är det fler ungdomar med föräldrar som har en akademikerbakgrund som väljer att läsa på universitet, vi kan också se att det idag är fler kvinnor än unga män som väljer att läsa en högre utbildning.

Den stora frågan är dock hur svenska lärosäten som Chalmers, Göteborgs Universitet, Kungliga Tekniska Högskolan med flera, mäter sig med andra universitet och högskolor runt om i världen, inte minst från Asien. Frågan är också om kvaliteten i den svenska skolan, från grundskolan och uppåt, faktiskt är sämre idag, vilket många påstår, och vad det i så fall får för konsekvenser för Sverige i framtiden.

Många skulle nog kategorisera mig som en språkpolis. Jag hatar särskrivningar, felstavade ord och syftningsfel. Samtidigt kan vi idag se en språkutveckling där ordförråden töms ut och mängden stavfel blir allt fler. Om det är en effekt av att alla idag har tillgång till sociala medier och att en samhällsgrupp som tidigare sällan uttryckt sig i text nu fått en plattform är svårt att sia om. Samtidigt bör det inte ha en lika stor påverkan då dom webbläsare och mobiltelefoner idag har en rättstavningsfunktion.

Faktum är att jag faktiskt aldrig öppnade läroboken i ämnet, men jag har trots det högsta betyg och var bäst i min skolklass. Min egen skolgång skall dock inte alls användas som referens eftersom den var väldigt brokig, men jag är åtminstone godkänd i alla ämnen enligt slutbetyget. Hade jag däremot haft fler engagerade lärare, en bättre skolgång och mer traditionell katederundervisning skulle mina kunskaper idag vara högre och motsvara mina betyg.

När IF Metall i veckan slöt ett nytt ettårigt kollektivavtal menade Marie Söderqvist, vd Livsmedelsföretagen, att den överenskomna lönenivån hotade branschens konkurrenskraft. Om Sverige nu inte har lägst lönekostnader, låg utbildningskvalitet och minskad innovationsförmåga, vad skall vi då konkurrera med? Företagens kostnader går att minimera, det finns mycket man kan effektivisera för att öka det produktiva arbetet men om man inte har en tillräckligt kompetent arbetskraft måste man kunna locka utländska ingenjörer och forskare, men vad skall då vi svenskar arbeta med?

Samtidigt är inte alla ämnade för akademiska studier, det finns många som trivs med att arbeta med yrken som enbart kräver gymnasieexamen eller en kortare vidareutbildning. Sverige lider redan av en viss utbildningsinflation vilket för vissa är en tröskel att komma över medan det för andra är en berlinmur. Idag är det arbetsgivarens marknad, inte sällan väljer man någon med rätt utbildning, tidigare erfarenhet och bra referenser.

Vänsterpartiet är ett parti som länge argumenterat för en arbetstidsförkortning till sex timmars arbetsdag med bibehållen lön. Jag hävdar att många arbetsgrupper idag faktiskt kan sänka normalarbetstiden till sex timmar, men det beror mer på att dom faktiskt saknar arbetsuppgifter för att fylla en arbetsdag under åtta timmar. Även detta är ett kontroversiellt argument, och givetvis gäller det inte alla. Faktum är att arbetsbelastningen på många arbetsplatser idag är snedfördelad, det finns personer som faktiskt tvingas arbeta ständig övertid och vars arbetsdag är planerad ned till varje sekund, och andra inom samma organisation som kan ta obegränsat med kaffepauser under arbetsdagen och flexa ut tidigare varje fredag. En organisation där anställda är sysselsatta men inte utför arbete är varken produktiv, konkurrenskraftig eller ekonomiskt försvarbar.

En av dom stora frågorna inför framtiden är vad som händer med Sverige om företagen inte kan konkurrera på en allt mer global marknad, skatteintäkterna minskar samtidigt som dom statliga utgifterna ökar i takt med en äldre befolkning.

Camping – ett alternativt studentboende!

Vägmärke campingplats

Public Domain

Bostadsbristen för studerande är ett ämne som alltid kommer upp i augusti och september när högskolorna börjar igen efter sommaren. Argument som att det är svårt att få en lägenhet, att de tvingas leva i tält och att man söker lägenhet när man fått antagningsbeskedet är vanliga.

Nu är jag ingen expert på byggregler, men en enkel lösning är att sätta upp tillfälliga boenden, om markägare antingen arrenderar ut marken eller själva köper baracker och sätter upp och sedan hyr ut till studenter, alternativt skapa någon form av studentcamping. Det är inte lika vanligt att bo i husvagnar i Sverige som i USA, men det finns svenskar som bott och fortfarande bor i villavagnar.

I Mölndal utanför Göteborg har kommunen valt att stänga campingen och de hundra permanentboende har tvingats söka annat boende, eller tvingats flytta sina husvagnar. Skulle campingen funnits kvar idag kunde studenterna köpt varsin husvagn och flytta in i dag, svårare än så är det inte om man prioriterar bort lyxen.

Som Cornucopia? skriver kan man hyra ut sin friggebod till studenter för upp till 40 000 kr skattefritt. Alla alternativ är bra utom de dåliga som man brukar säga. Det finns ett behov av bostäder och då gäller det att hitta en bra lösning på problemet som man kan tjäna på ekonomiskt.

Många frågar sig kanske vad detta ämne har med prepping och göra, det kan tyckas vara långt ifrån. Sanningen är att ju mer pengar man får in desto mer kan man investera, lägga undan och spendera på intressen.