Fem sätt att värma bostaden vid strömavbrott

Det är få lägenheter i Sverige där dom boende har tillgång till en fungerande kakelugn eller på annat sätt har möjlighet att värma upp ett eller flera rum genom vedeldning. Även många villor och fritidshus saknar vedkaminer och man förlitar sig i hög utsträckning på direktverkande el, bergvärmepumpar och luftvärmepumpar för att värma upp bostadsfastigheter som saknar fjärrvärme. Alla moderna alternativ för uppvärmning av bostäder kräver att man har elektricitet som antingen pumpar runt vatten i radiatorerna eller för att omvandla den svala luften till värme. Vid ett strömavbrott dröjer det inte många timmar förrän temperaturen börjar att sjunka när utomhustemperaturen är runt nollan eller lägre.

Håll värmen

I dag är många bostäder planerade enligt en så kallad öppen planlösning där man har valt att slå ut flera icke-bärande väggar för att skapa fler sociala ytor. Nackdelen blir att det finns färre väggar som håller kvar värmen och att den sprids ut över den öppna ytan. Många nyrenoverade och nybyggda villor har även stora fönster som bidrar till ljusinsläpp, men som trots en bra isolering, även kan få en avkylande effekt om varmluftspumpen inte fungerar.

Min rekommendation är att man bör avgränsa ett eller ett par närliggande rum, köket är förslagsvis ett av dom, där samtliga i hushållet vistas under strömavbrottet för att hålla värmen. Givetvis skall fönster och dörrar hållas stängda. Om man saknar innerdörr kan man använda sig av något slags draperi av tjockt tyg eller tjockare plast, exempelvis byggplast eller bubbelplast, för att avgränsa ytan.

Installera en kamin!

Du som bor i en villa, ett fritidshus eller en bostadsrätt i form av ett radhus kan ha möjligheten att installera en kamin i vardagsrummet, eller kanske i köket i form av en vedspis eller liknande. Det är absolut det bästa alternativet, men tyvärr inte alltid det som är möjligt. Framför allt inte för oss som bor i en traditionell hyresrätt.

Alternativ uppvärmning för oss utan kamin

För oss som inte har möjligheten att installera en braskamin i lägenheten finns det flera olika alternativ. Observera att det är viktigt att följa tillverkarnas rekommendationer och sörja för god ventilation. Det är fler som har dött av kolmonoxidförgiftning till följd av engångsgrillar än vad man kan tro. Därför rekommenderar jag alla att regelbundet kontrollera brandvarnare, ha tillgång till brandsläckare, brandfilt och överväga att införskaffa ett kolmonoxidlarm. Vidare är värmeljus en basvara i varje svensk medborgares krislåda.

Etanolkamin

För ett antal år sedan var det populärt att köpa en etanolkamin, en öppen skorstensfri spis, som man fyller på med spisbränsle. Detta är ett bra sätt att värma upp ett enskilt rum, men relativt dyrt då man förbrukar ca 0,4 liter spisbränsle per timme.

Origo Heat Pal 5100 är ett annat alternativ som ger ca 1500 W och har en brinntid på 5 timmar vid full effekt. Värmaren som drivs med exempelvis T-röd kan även användas som spritkök och används oftast av båtägare eller vid friluftsliv såsom jakt.

Fotogenkamin

Jag har tidigare skrivit inlägg om Julas fotogenvärmare med en effekt på ca 2,2 kW, och kan konstatera att priset har dubblerats sedan inlägget skrevs 2012. Men samtidigt är produkten bland dom smidigaste vid uppvärmning av ett fåtal rum. Värt att notera är att jag inte har testat produkten. Samtidigt avger lysfotogen en speciell doft och precis som spisbränsle relativt dyrt som uppvärmningsmetod nuförtiden jämfört med för 60-70 år sedan när fotogen användes till såväl stormlyktor som motorer.

Ett annat alternativ är en luftvärmare från finska Wallas. Företagets produkter 1300 och 1800T som fortfarande är bland dom mest vanliga värmarna i svenska fritidsbåtar. I dag ligger det ordinarie priset på 8 700-15 000 kr för själva enheten, sedan tillkommer eventuella rör och skorsten. Utöver fotogen kräver produkten även att man har tillgång till  12 volt för att fungera.

Gasolkamin

Gasolkamin är ytterligare ett alternativ. Jag skall erkänna att jag har extremt dålig koll på gasol i allmänhet på grund av explosionsrisken så jag kommer inte att gå in närmare på denna möjlighet.

Dieselvärmare

Företaget Eberspächer är tillsammans med Webasto världsledande när det kommer till bränslevärmare, både parkeringsvärmare för bilar, men även luft- och vattenburen värme för båtar. Jämför man med den ovan nämnda fotogenvärmaren från Wallas är dessa bränslevärmaren betydligt billigare, men den ordinarie prislappen ligger på ca 16 000 kr.

Som alternativ finns idag motsvarande dieselvärmare som kloner tillverkade i Kina och marknadsförda under diverse varumärken med en effekt på 2-, 5- och 8 kW. Även dessa kräver att man både har tillgång till diesel och 12 volt. Enligt uppgift drar dom ca 0,25 liter per timme och ca 10 A i startström och 1-2 A beroende på effekt.

Om man inte har något emot att lagra och möjlighet att rotera ett antal liter diesel och samtidigt har något slags backup-system med exempelvis ett 12 volts fritidsbatteri och en solcellspanel så kan detta vara ett bra alternativ för uppvärmning av bostaden vid ett strömavbrott. Givetvis förutsätter detta att man exempelvis har ett vädringsfönster eller liknande där man kan montera avgasröret från dieselvärmaren.

Omfattande strömavbrott i Dalarna

Ett omfattande strömavbrott i stora delar av Dalarna drabbade upp till 100 000 abonnenter under tisdagsförmiddagen. Avbrottet orsakades av en brand i ett ställverk i Borlänge. Enligt Borlänge Energi kan branden bero på transformatorns ålder som enligt uppgift skall vara 30 år gammal.

Under strömavbrottet kontaktade många abonnenter SOS Alarm 112, något man absolut inte skall göra om det inte rör sig om en nödsituation. Om du drabbas av ett strömavbrott skall du i första hand kontakta din elleverantör, kommunen eller 113 13 vilket är numret för information vid olyckor och kriser. Att belasta 112 med onödiga betyder att det kan ta längre tid för sjukvårdspersonal, polis och räddningstjänst att ta sig fram.

Man rapporterar att reservkraften på samhällsviktiga institutioner fungerade och räddningstjänsten, lasarettet i Mora och Falun samt polisen kunde arbeta som vanligt. Bortsett från vissa problem med it- och telefoni-system.

I Borlänge begränsades framkomligheten på E16 till följd av att en fjärrvärmeledning börjat läcka och en tio meter hög pelare med grönt vatten sprutade över körfältet. Vattnet är avstängt, men det fanns fortfarande vatten kvar på marken längs vägen.

En ledarskribent på Dala-Demokraten skriver efter händelsen att samhället behöver en bättre beredskap och att stat, kommun och företag måste ha huvudansvaret för att lösa problem, vilket också kan innebära höjda skatter. Skribenten menar också att trenden där människor uppmanas klara sig själva är olycklig och att stat och kommun lägger för mycket ansvar på den enskilda individen.

”En trend finns nu där folk uppmanas klara sig själva med ficklampor, filtar, konservburkar, flaskvatten och annat för att klara problem som strömavbrott. Till en mindre del kan det vara bra. Men trenden är delvis olycklig. Den lägger för mycket ansvar på individen och fråntar stat, kommun och företag ansvar.”

Vilket jävla skitsnack. Jag har det yttersta ansvaret för mig och min familj. Det är mitt ansvar att se till att det finns mat på bordet, värme i spisen och kunna klara mig utifrån dom förutsättningar som finns. Om förutsättningarna betyder att det är strömavbrott, ja då måste jag kunna hantera det fram tills skadan reparerats eller krisberedskapsplanerna aktiverats.

Angående skattehöjningar. Sverige har ett av världens högsta skattetryck och om man istället för att Miljökontoret i Mora och Orsa utreder kaféägare med inspiration från Hassan, alltså fokusera på riktiga problem, borde man lägga skattebetalarnas pengar på just beredskapshöjande åtgärder. Nu verkade dom samhällsviktiga funktionerna i Dalarna fungera hyggligt ändå, men det kan alltid bli bättre.

Tack för visat intresse.

Läs mer: 1 2 3 4 5 6 7

Är två dygn utan wifi orimligt?

På Twitter hittade jag en diskussion mellan en kvinna och Com Hem där kvinnan uppenbarligen har varit utan fungerande fast telefoni, bredband och TV i två dagar. Kundservice antydde att avbrottet är orsakat till följd av strömavbrott. Att teknisk utrustning går sönder vid åskoväder är inte ovanligt.

Vad jag reagerade på var att kvinnan menade att ett strömavbrott inte pågår i två dygn, att det är orimligt lång tid. Som ni vet rekommenderas vi att ha en beredskap för minst 72 timmar, även om det är en relativt kort tidshorisont. Två dygn är 48 timmar, och ligger alltså inom den, förvisso ej lagstadgade, rekommenderade tiden.

Nu är det sommar vilket betyder att den som inte arbetar, utan har semester, ofta befinner sig i sommarstugan, på stranden, i båten eller läser en skönlitterär bok. Andelen personer som därför direkt drabbas är förhållandevis liten. Vid ett strömavbrott som drabbar bostaden sommartid är den främsta negativa effekten att fläktarna inte fungerar och att luftkonditioneringen är avstängd. Förvisso riskerar innehållet i kylskåpet och frysen att tina, men mat kan ändå tillredas i närmsta grill.

Vintertid är däremot ett större problem eftersom man då riskerar att bli nedkyld eftersom många hem i dag värms upp direkt eller indirekt med el. Fördelen vintertid är att man kan ställa ut kylvarorna i snön utomhus.

Att ett strömavbrott, eller driftstörningar i annan utrustning, pågår under två dygn kan man tycka är orimligt. Men för den som bor utanför stadskärnan och har luftburna ledningar är det vardag. Åtminstone under hösten, vintern och våren då stormar och snöoväder kan slå ut strömmen. Då kan man inte sitta och gnälla för att internet inte fungerar, eller att elspisen inte startar. Då är det viktigt att ha beredskap och en plan för att kunna lyssna på lokalradion och laga maten på grillen eller stormköket.

Frågan är vad som händer med människor som klagar vid minsta lilla strömavbrott när avbrottet pågått i tre dygn och såväl den lokala matbutiken som det stora varuhuset inte längre kan kyla ned färskvaror och hyllorna gapar tomma. Vem vill då lyssna på deras gnällande? Jag tar ansvar för mig, vem tar ansvar för dig?

Almedalsveckan och svensk krisberedskap

Almedalsveckan börjar lida mot sitt slut, och jag har valt att väldigt sparsamt följa dom uttalanden som politiker har gjort, även om jag i sociala medier kommenterat många av partiledartalen i realtid. Antingen har jag i år varit mer upptagen med att arbeta eller så har mängden videomaterial från olika seminarier blivit allt lägre prioriterad.

Jag kan konstatera att dom borgerliga oppositionsledarna fokuserar mer än någonsin på Nato och ett svenskt medlemskap i den militära alliansen. Min inställning till svenskt medlemskap är neutralt eftersom jag är för dåligt insatt i vilka rättigheter och skyldigheter ett medlemskap skulle innebära. Däremot förstår jag inte detta sena uppvaknande. Vi har dessutom trots allt en försvarsbudget där en alldeles för liten del av den totala budgeten går till Försvarsmakten.

Svensk livsmedelsförsörjning har åter förts upp på dagordningen, om än enbart för dom som arbetar med frågan och i dom berörda verksamheterna. Det är förvånande att folk fortfarande inte förstår konsekvenserna av att omkring hälften av det vi idag tar för givet i matväg är importerat och att lageromsättningen i svenska butiker är hög och idag är helt beroende av lastbilstransporter. Varför arbetar man inte mer från branschens sida för att belysa denna problematik?

Riksdagsledamoten och vänsterpartisten Håkan Svenneling berättade på ett seminarium om vår sårbara livsmedelsförsörjning att ”Jag är inte redo att klara mig själv i 72 timmar, det tror jag inte många andra är heller”. Att Svenneling, precis som många andra, saknar förmåga att klara sig vid ett strömavbrott, eller kanske en influensa, under en helg där affärerna inte är tillgängliga är ganska talande för den tid vi lever i nu. Som jag förstår det uppfattar riksdagsledamoten sig påhoppad, och jag tänker säga som det är. Så länge du inte kräver att jag skall försörja dig, fast det gör jag redan idag som skattebetalare, vid en krissituation utan tvingas möta konsekvenserna av det samhälle vi lever i, så får du göra som du vill. Men jag råder dig, och alla andra att tänka över vad ni behöver göra för att kunna klara en vinternatt i minusgrader när centralvärmen har slagits ut och strömavbrottet är ett faktum.

Idag har vi, tyvärr, inte det civila försvar som vi skulle önska, även om man från politiskt håll nu vill bygga upp det som på kort tid jämnats med marken. Varför Fortifikationsverket fortfarande säljer ut ledningscentralen är däremot en gåta. Men att åter bygga upp ett civilt försvar kommer inte att kunna göras i en handvändning, och några livsmedelslager kommer vi nog aldrig se igen.

Man kan ironisera över mycket, men den krassa verkligheten är att många fortfarande tror att samhället, vilket i deras ögon är staten, har det övergripande ansvaret för dom vid en krissituation. Faktum är att samhället har ett ansvar, men det är i första hand individerna själva; du, jag och våra grannar som är samhället i såväl vardagen som vid en krissituation. Sjukvårdspersonal, poliser, kommunala tjänstemän och myndighetspersoner kommer att ha fullt upp med att hantera situationer som inte innefattar dig på individnivå. Säg mig, hur är din relation till dina grannar? Om du skulle behöva hjälp kan du då få det av dina anhöriga eller dina grannar?

Blackout – New York City blackout 1977

Den 13 juli 1977 slog ett åskväder ut elnätet för sju miljoner människor i New York. Under 70-talet var staden hårt ansatt till följd av ekonomiska problem och tiotusentals invånare hade mist sina arbeten, och offentliga verksamheter hade stängts. Dokumentären Blackout skildrar vad som hände den natten, hur folk plundrade och brände ned över 2000 affärer vilket ledde till ett av historiens största massgripanden i stadens historia. Många företagare valde, efter att ha blivit plundrade, att lämna sina lokaler och flytta.

Även om det fanns flera orsaker till att både elavbrottet och plundringen så är detta ett historiskt exempel på vad som kan hända. Givetvis var inte hela staden drabbad, utan främst dom delar med många låginkomsttagare som kände sig missgynnade och negligerade av stadens politiker. Men konsekvenserna av ett sådant agerande kan bli förödande. Både för enskilda individer och staden, delstaten och landet som helhet.

Dokumentären Blackout finns att se på SVT Play fram till den 29 mars 2016.