Affiliate

DigitalOcean

Vem betalar pensionerna om 40 år?

På väg till jobbet, mellan två bussar, började jag fundera på framtiden. Jag har nyligen fått upp ett intresse för långsiktigt sparande och har öppnat mitt första investeringssparkonto och tagit mina första stapplande steg som aktieägare.

Samtidigt är det många som diskuterar pensioner, och det jag kom att tänka på är att allt fler svenskar blir föräldrar senare i livet, när deras barn om 20 år tagit studenten har många högst 15 år kvar till den nuvarande pensionsåldern vid 65 år. Samtidigt har många svårt att idag ta sig in på arbetsmarknaden, många ungdomar väljer att studera på högskola och får sin första anställning när dom närmar sig 30 år, och antalet korta visstidsanställningar har ökat dom senaste åren.

Vad jag förstår bygger pensionssystemet idag på att dagens och framför allt morgondagens pensionärer är färre än andelen förvärvsarbetande skattebetalare, pensionerna betalas till viss del av framtida utdelningar.

Frågan är alltså vad som kommer att hända med pensionerna om 10, 20 och 40 år när 80-talisterna börjar växla ned och lämna arbetsmarknaden. Jag förstår att samhället kommer att se annorlunda ut om 40 år, att pensionsåldern har höjts, men frågan kvarstår. Hur kommer samhället att finansieras, vem betalar min pension?

Många uppmanas att redan i unga år se över sitt pensionssparande, men i ärlighetens namn, hur många pensionssparar direkt efter gymnasiet och var placerar arbetare och tjänstemän sitt privata pensionskapital? Ett sparkonto ger låg avkastning, och bankens aktivt förvaltade fonder har höga avgifter och hur mycket blir ett par hundralappar i månaden om 20-40 år beroende på sparhorisont?

Jag har inget privat pensionssparande och jag har inte heller gjort ett aktivt val. Vad jag förstår går soffliggarfonden AP7 Såfa relativt bra, men jag bör troligtvis engagera mig mer i placeringen och förvaltningen av min tjänstepension. Pengarna har placerats i en kollektivavtalad pensionsförsäkring av SAF-LO vilket idag är en traditionell försäkring då jag inte gjort ett aktivt val.

Personligen är jag negativt inställd till ett rent privat pensionssparande då jag inte vill låsa mitt sparkapital och riskera att jag aldrig kan använda det. Samtidigt vet jag att min ekonomiska ådra kommer att förhindra att jag spenderar pengarna på andra saker, om det inte är så att jag verkligen måste ha pengarna eller inte kommer att leva fram till pensionsåldern.

Min fråga är alltså om vi i framtiden kommer att få se fler fattiga pensionärer dom kommande åren och vad som kommer att hända med alla dom som inte har haft möjligheten att träda in på arbetsmarknaden tillräckligt tidigt. Många personer med utomeuropeisk bakgrund som befinner sig i Sverige kommer definitivt att få det svårt att överleva på sin pension, men jag tror även att många timanställda svenskar kommer att få en chock när pensionsåldern närmar sig.

Hur ser du på pension? Har du ett jobb som ger dig förutsättningar att arbeta efter pensionsåldern, eller kanske tvingas du rentav att gå i förtidspension? Väljer du att spara privat, utöver den allmänna pensionen och framför allt, betalar din arbetsgivare in tjänstepension?

Fattig i Januari? Tips på hur Du sparar pengar!

Många säger att januari är en av årets fattigaste månader och att många i slutet av månaden tvingas låna från sparkontot, eller till och med ta ett lån, en del väljer att ta ett lån till en mycket hög ränta. Är man medveten om att det finns månader där man har högre utgifter än inkomster bör man givetvis budgetera för detta med hjälp av ett buffertsparande.

Nu kanske du som läsare säger att alla inte har så pass stora inkomster att dom kan buffertspara tusentals kronor varje månad, men det kan faktiskt räcka med några hundralappar, pengar som man kan få genom att se över sina avtal och ringa ett par telefonsamtal.

Först och främst måste man, som jag tidigare skrivit, se över sina utgifter, en energidryck för 20 kr per arbetsdag blir drygt 400 kr per månad eller 5 000 kr årligen om den kostar 20 kr.

Den som fortfarande får pappersfakturor bör även kontrollera om företaget debiterar fakturaavgift. Om så är fallet ska man omgående se över möjligheten att antingen använda sig av e-faktura, eller upprätta ett autogiro. Bredbandsbolaget debiterar 40 kr per faktura, alltså 480 kr årligen.

För en tid sedan jämförde jag försäkringar mellan olika försäkringsbolag och kunde konstatera att det kunde skilja tusentals kronor årligen i avgifter om man valde rätt bolag. Givetvis måste man också jämföra försäkringens omfattning, det kan vara värt att betala 20 kr mer per månad om det ger ett avsevärt bättre skydd, men när det handlar om 300 kr per månad är det inte småpotatis.

Var också försiktig med att teckna fristående försäkringar, om du har en hemförsäkring med allriskförsäkring, i dagligt tal kallat ”drulle”, är det kanske inte nödvändigt att betala ytterligare för att försäkra din mobiltelefon.

Vidare bör du också ha koll på avtalstiden och eventuell uppsägningstid, vissa abonnemang, försäkringar och andra avtal kan enbart sägas upp eller omförhandlas vid slutet av avtalstiden och kan per automatik förnyas.

Elavtal är ett avtal man också bör se över, vi kan använda min mammas elhandelsavtal som exempel. Avtalet är från 2013 och vad jag förstår är kostnaden efter alla skatter är inräknade ca 100 öre/kWh, vilket är relativt högt i dagens läge.

Man behöver inte använda sig av en prisjämförelsesajt, du kan besöka din nuvarande leverantörs webbplats och mata in alla uppgifterna där. Vad jag kan utläsa bör priset vara ca 82,84 öre/kWh istället, och då har man det som prisbild när man per telefon kontaktar sin leverantör. Med lite tur kan man inte bara få ned sin kostnad, utan också ta del av någon kampanj eller på annat sätt förhandla med säljaren för att få ned priset ytterligare. Väljer man dessutom att ringa andra leverantörer kan man givetvis få ned kostnaden ytterligare.

Det kan faktiskt vara en fördel att kontakta andra tjänsteleverantörer först, och säga till sin nuvarande att man gärna vill fortsätta vara kund hos dom men har fått ett bättre pris hos en konkurrent och undrar om dom kan matcha budet. Jag räknade ut att prisskillnaden är ca 600 kr per år med nuvarande pris per kilowattimme.

Något många drar sig för, inklusive undertecknad, är att byta bank. Nu har jag tagit små steg, inte att byta bank utan att komplettera med andra kreditinstitut som tillhandahåller bättre villkor för sparande. Är man bolånekund kan man däremot spara många hundralappar genom att omförhandla sina lån, och då är det viktigt att faktiskt kontakta andra banker, och förhandla med dom, för då handlar det inte längre om hundralappar utan om tiotusentals kronor i bästa fall. Och gör inte som några jag känner och enbart kolla listräntorna på webbplatsen, det går att förhandla.

Har man ett dyrare topplån på sin bostad måste man också försöka få bort det för 5 procent ränta på 100 000 kr är mer än 1 procent ränta. Jag känner personer som inte orkat omvärdera sin bostad för att ”baka in” topplånet. Men om man kan spara 4 000 kr per år som man istället kan lägga på amortering är det, enligt mig, mycket bättre för sin privatekonomi.

Har du lyckats spara pengar genom att förhandla med banker, försäkringsbolag eller tjänsteleverantörer? Vad är dina råd till den som kan spara tusentals kronor genom ett par olika telefonsamtal.

 

Banken tar dina pengar – när krisen kommer!

Under G20-mötet i november förra året klubbades ett beslut igenom om en ny internationell standard för världens storbanker. Bankerna kommer vid en kris få använda sina kunders kapital, alltså dina fonder och sparpengar, för att rädda sig själva.

I första hand är systemet tänkt för banker med stor betydelse för den globala ekonomin, en så kallad Global Systemically Important Bank. I dagsläget är det bara Danske bank och Nordea, men också SEB och Swedbank kan beröras av direktiven.

Sverige är medlem i den Europeiska Unionen, men inte i G20, men har därför skyldighet att följa direktiven.

Läs hela artikeln ”Bankerna får ta dina pengar för att klara krisen” på ETC. Nej, detta är inte ett sponsrat inlägg. Jag tänker bara inte kopiera en artikel rakt av.

Som tur är har SEB en sparränta på 0,0 % på enkla sparkontot i dagsläget. Så det jämnar ut sig.