Kunskapsklyftor hotar Sveriges framtid

KunskapAtt klassamhället ur ett ekonomiskt perspektiv är på väg att helt raderas ut i Sverige är ett kontroversiellt argument. Visst finns det ensamstående mödrar och sjukskrivna med mycket små ekonomiska marginaler, och börsmäklare, koncernchefer och generaldirektörer med mycket pengar på banken och fallskärmar högre än Svenssons totala arbetsinkomst fram till pensionen. Men det är ytterst få som inte kan överleva på sin inkomst, även om många själva väljer att leva över sina tillgångar.

Men klyftorna i Sverige lever kvar. Kanske inte ur samma ekonomiska perspektiv, men ur ett kunskapsmässigt. Även om fler individer idag väljer att gå vidare till högre studier så gäller det fortfarande inte alla. Fortfarande är det fler ungdomar med föräldrar som har en akademikerbakgrund som väljer att läsa på universitet, vi kan också se att det idag är fler kvinnor än unga män som väljer att läsa en högre utbildning.

Den stora frågan är dock hur svenska lärosäten som Chalmers, Göteborgs Universitet, Kungliga Tekniska Högskolan med flera, mäter sig med andra universitet och högskolor runt om i världen, inte minst från Asien. Frågan är också om kvaliteten i den svenska skolan, från grundskolan och uppåt, faktiskt är sämre idag, vilket många påstår, och vad det i så fall får för konsekvenser för Sverige i framtiden.

Många skulle nog kategorisera mig som en språkpolis. Jag hatar särskrivningar, felstavade ord och syftningsfel. Samtidigt kan vi idag se en språkutveckling där ordförråden töms ut och mängden stavfel blir allt fler. Om det är en effekt av att alla idag har tillgång till sociala medier och att en samhällsgrupp som tidigare sällan uttryckt sig i text nu fått en plattform är svårt att sia om. Samtidigt bör det inte ha en lika stor påverkan då dom webbläsare och mobiltelefoner idag har en rättstavningsfunktion.

Faktum är att jag faktiskt aldrig öppnade läroboken i ämnet, men jag har trots det högsta betyg och var bäst i min skolklass. Min egen skolgång skall dock inte alls användas som referens eftersom den var väldigt brokig, men jag är åtminstone godkänd i alla ämnen enligt slutbetyget. Hade jag däremot haft fler engagerade lärare, en bättre skolgång och mer traditionell katederundervisning skulle mina kunskaper idag vara högre och motsvara mina betyg.

När IF Metall i veckan slöt ett nytt ettårigt kollektivavtal menade Marie Söderqvist, vd Livsmedelsföretagen, att den överenskomna lönenivån hotade branschens konkurrenskraft. Om Sverige nu inte har lägst lönekostnader, låg utbildningskvalitet och minskad innovationsförmåga, vad skall vi då konkurrera med? Företagens kostnader går att minimera, det finns mycket man kan effektivisera för att öka det produktiva arbetet men om man inte har en tillräckligt kompetent arbetskraft måste man kunna locka utländska ingenjörer och forskare, men vad skall då vi svenskar arbeta med?

Samtidigt är inte alla ämnade för akademiska studier, det finns många som trivs med att arbeta med yrken som enbart kräver gymnasieexamen eller en kortare vidareutbildning. Sverige lider redan av en viss utbildningsinflation vilket för vissa är en tröskel att komma över medan det för andra är en berlinmur. Idag är det arbetsgivarens marknad, inte sällan väljer man någon med rätt utbildning, tidigare erfarenhet och bra referenser.

Vänsterpartiet är ett parti som länge argumenterat för en arbetstidsförkortning till sex timmars arbetsdag med bibehållen lön. Jag hävdar att många arbetsgrupper idag faktiskt kan sänka normalarbetstiden till sex timmar, men det beror mer på att dom faktiskt saknar arbetsuppgifter för att fylla en arbetsdag under åtta timmar. Även detta är ett kontroversiellt argument, och givetvis gäller det inte alla. Faktum är att arbetsbelastningen på många arbetsplatser idag är snedfördelad, det finns personer som faktiskt tvingas arbeta ständig övertid och vars arbetsdag är planerad ned till varje sekund, och andra inom samma organisation som kan ta obegränsat med kaffepauser under arbetsdagen och flexa ut tidigare varje fredag. En organisation där anställda är sysselsatta men inte utför arbete är varken produktiv, konkurrenskraftig eller ekonomiskt försvarbar.

En av dom stora frågorna inför framtiden är vad som händer med Sverige om företagen inte kan konkurrera på en allt mer global marknad, skatteintäkterna minskar samtidigt som dom statliga utgifterna ökar i takt med en äldre befolkning.

Elever vill välja bort normförstärkande läroböcker

Elever på Globala gymnasiet i Stockholm ställer krav på ”trigger warnings” i undervisningen. Det handlar om att undervisningsmaterial som filmer och läroböcker ska förses med en varning om dom innehåller våldtäktsscener, rasism, självmord, droger. Men Pernilla Ericols, rektor på skolan, säger i en intervju med tidningen Gymnasiet att det finns krav på skildringar som upplevs som normförstärkande, som heterosexuell kärlek mellan vita personer.

I viss mån ska givetvis elever kunna påverka sin utbildning, förutsatt att det leder till ökad kunskap och bildning. Men vi har under dom senaste åren kunnat se konsekvenserna av skolreformer. Även om det fortfarande delas ut höga betyg i svensk skola är det tyvärr ofta dom inte motsvarar en elevs egentliga kunskap i ämnet. Om det nu även ställs krav på censur i den svenska skolan är det helt åt helvete.

Även om du inte tror på Gud eller att Jesus dog på korset för våra synder kan det vara en stor fördel att ändå ha en viss kunskap om ämnet. Precis som det är viktigt att lära sig om Darwins evolutionsteori. Skygglappar hjälper inte Sverige framåt.

Grattis Sverige. Ännu ett steg i fel riktning. Men Jan Björklund avskaffade möjligheten att hemskola sina barn så du får helt enkelt göra det på dina barns fritid i stället. Förhoppningsvis lär dom sig något, till skillnad från i den svenska skolan.

Har du blivit kränkt av detta inlägg? Skriv en kommentar och förklara varför och vad jag kan göra för att inte kränka dig i fortsättningen. Ha en fortsatt trevlig dag!

Läs mer om ämnet: Tidningen Gymnasiet, NT

Fördummade unge? Kunskapstappet i skolan

KunskapAtt OECD åter presenterade en dyster läsning för svenska lärare, rektorer och politiker som är engagerade i skolfrågor kom inte som en överraskning för mig. Den svenska skolan har under många år blivit allt sämre, ämneskunskaper har försvunnit medan glädjebetygen har tagit över.

Folkpartiet pratar gärna om att kommunaliseringen av den svenska skolan och att det blivit en socialdemokratisk flumskola. Socialdemokraterna, tillsammans med Miljöpartiet och Vänsterpartiet, pratar om Björklunds skola, men även om vinster i välfärden och att vinsterna för privata utbildningsföretag har urholkat den svenska skolan.

Min väg till slutbetyget har varit väldigt brokig med en blandning av både friskolor och kommunala skolor. En av friskolorna jag gick på var en ekonomisk förening, vilket jag anser är en bra modell för att bedriva utbildningsverksamhet. Den kommunala gymnasieutbildningen var dessvärre ett fiasko, både för mig och mina klasskamrater. Avsaknad av såväl struktur som lärarvikarier och en omsättning på klassföreståndare, mentor som det heter i gymnasieskolan, som gjorde det ännu värre. Nu drabbade det tack och lov inte mina betyg negativt, tvärt om lyckades jag få betyg i ämnen vi hade missat att läsa.

Vidare har jag uppmärksammat att titeln lärare inte är synonymt förträfflig pedagog, vilket några klasskamrater fick erfara när de hade svårt med matematiken, vilket i huvudsak bestod av självstudier. När läraren ersatts av en lärarvikarie, tillika ledes blivande civilingenjör, märktes en markant förbättring av studieresultaten och eleverna klarade grundskolans matematik. Det är skillnad på lärare och pedagog.

Lärare gnäller ofta på att de har för mycket administrativt arbete vilket har en negativ inverkan på deras lektionsundervisning. En administrativ uppgift jag tror många inte tänker på är andelen tid varje lärare lägger i kopieringsrummet. Vem har inte fått en hemuppgift och arkiverat den i närmsta papperskorg efter lektionens slut, eller glömt kvar den på något bord?

Datorer och surfplattor har letat sig in i undervisningen, vilket kan vara positivt på många sätt. Framför allt för personer med läs- och skrivsvårigheter. Tyvärr kan det även vara ett distraktionsmoment där man istället för att fokusera på vad läraren säger. Vidare gör datorerna det även lättare för den som vill kopiera inlämningsuppgifter istället för att anstränga sig för att få ett bra betyg.

Den moderna tekniken kan också uppmuntra till bildning i ämnen man själv tycker är intressanta, eller för att komma ikapp om man missat en lektion, eller av någon anledning missade någon viktig punkt. YouTube är ett bra medium där lärare och andra har möjlighet att lägga ut lektioner helt fritt för alla, eller göra det privat och dela i klassens digitala anslagstavla. Läraren, och klassen, bör även ha en hemsida där allt material, förutsatt att man inte gör intrång på upphovsrätten, så som hemuppgifter och stenciler görs tillgänglig genom exempelvis Google dokument eller en traditionell Word/pdf-fil.

Om du är elev i den svenska grund- eller gymnasieskolan hoppas jag att du förstår innebörden av detta blogginlägg, det kommer nämligen inget blogginlägg på lätt svenska. Även om du har IG, eller F, i läsförståelse.

Sammanfattningsvis behöver vi se över följande för att få en fungerande skola

  • En mer standardiserad och uppstyrd skola, utred för/nackdelar vid förstatligande.
  • Se över lärarutbildningen. Betyder lärarlegitimation automatiskt bra pedagog?
  • Använd verkligheten som förlaga för lektionsplanering. Amorteringslektion?
  • Anställ administrativ personal och försök automatisera/digitalisera bort slöserier.
  • Genomför en undersökning där man utreder elevdatorers inverkan på lektionerna.
  • Digitala kopior på lektioner och material, som hemuppgifter, tillgängligt för eleverna.
  • Öka kraven på eleverna och höj deras ambitionsnivå. Varför nöja sig med godkänt?

Förälder tvingas jobba övertid – har ingen ekonomisk buffert

Det har blivit allt vanligare att elever får kvittera ut en egen surfplatta eller bärbar dator för skolarbete. Både gymnasie- och grundskoleelver får alltså möjlighet till en egen elektronisk pryl.

SVT Hallandsnytt skriver på sin webbplats att en förälder till en elev på Peder skrivares skola, en gymnasieskola i Varberg, har fått en faktura på 6 500 kr för en repation av en fuktskadad elevdator.

Det finns två infallsvinklar till den historia. Jag tänkte börja med avtal och försäkringar. Den som är under 18 år gammal betraktas i lagens ögon som omyndig och kan därför inte ingå avtal utan vårdnadshavarens samtycke. Troligtvis har därför elevens mamma, Maria, godkänt och skrivit under ett avtal för sitt barns elevdator.

Om man ingår ett avtal, oavasett vad det handlar om, så är det viktigt att man först läser igenom avtalet och eventuellt frågar den som skrivit kontraktet, och/eller någon med juridisk kompetens innan man skriver under det. Läs igenom detta stycke en gång till.

I det avtal som Maria i det här fallet har skrivit under borde det alltså framgå klart och tydligt huruvida skolan har försäkring, om en gäller, eller om man tvingas stå för kostnaden själv och använda eventuell hemförsäkring för att täcka kostnaderna. Står det inte i kontraktet kan man alltid bestrida och gå den amerikanska vägen via domstol.

Huruvida det är rätt att låta den enskilda familjen stå för reparation till följd av slitage, en olyckshändelse eller stöld av en skoldator, som faktiskt är ett arbetsredskap, är en annan fråga som är upp till kommunens tjänstemän och politiker att besluta om, även om man som enkel medborgare kan ha ett och annat att säga om det.

”Jag blev ju väldigt orolig för jag har inte den typen av pengar, jag har inte en buffert för sånt här och eftersom att man inte får lov att förvara datorn i skolan under natten så har jag inget annat val än att ha den här hemma”

Nu tänker jag inte spekulera i kvinnans privatekonomi, men om man tvingas jobba övertid för att finansiera en reparationskostnad på 6 500 kr, vilket framgår i artikeln, så borde man se över sitt sparande. Nu säger jag inte att alla svenskar har möjlighet att bygga upp ett sparkapital som Anne Wibble, även om det är att rekommendera, men man måste försöka att ha en hygglig buffert för att täcka oförutsedda utgifter.

Det finns flera sätt att öka sitt sparande. Antingen så ökar man sina inkomster, vilket man kan göra genom löneökning, övertid, dra ekonomisk nytta av sin hobby, eller sälja av saker, förslagsvis sådant man inte längre använder. Eller så kan man minska sina utgifter. Helst ska man försöka att kombinera bådadera.

Förbjud företag att gå med vinst

I går såg jag ett klipp från demokraternas partievent i september där Peter Schiff intervjuar personer och frågar dem om man bör begränsa, eller till och med förbjuda, företag från att gå med vinst. Nu är videon klippt, men de som svarar menar att det är fel av företagen att gå med vinst och att de ska dela med sig mer till folket.

Vinsten begränsas redan i dag, både i Sverige och i USA, genom skatter. Vi har bolagsskatt, inkomstskatt, arbetsgivaravgifter och jag har säkert förbisett några extra avgifter. I Sverige pratas det om att förbjuda vinst för privata företag, än så länge bara de som hanterar välfärden, vård, skola och äldreomsorg. Men de som arbetar inom bygg-, ekonomi-, juridik, reklam och design- och renhållningssektorn gör också vinst på våra skattepengar. Frågan är bara när man ska dra gränsen. Men å andra sidan är en grundskoleutbildning inte lika lätt att ersätta som en byggarbetare, fast det gäller i så fall även de 90-talister som gått i en kommunal skola och fortfarande inte kan division.