Nepotism på myndighetsnivå

Tidigare i veckan tvingades Islands statsminister lämna sin post, men han sitter fortfarande kvar som partiledare, än så länge. Idag sändes Uppdrag Gransknings program om Panamadokumenten som är ett samarbete tillsammans med ICIJ (International Consortium of Investigative Journalists). Utöver intervjun med Islands statsminister kunde vi se ett annat reportage som också handlade om och tidigare kabinettssekreteraren Frank Belfrage som gjort en så kallad självrättelse av oredovisade tillgångar i sin deklaration.

Enligt Uppdrag Granskning har Skatteverkets Överdirektör Helena Dyrssen, som tillsammans med myndighetens generaldirektör Ingemar Hansson varit statssekreterarkollegor med Belfrage, informerat honom om att Sveriges Television begärt ut handlingar om honom.

Att det förekommer nepotism, på svenska även kallat svågerpolitik, inom myndighetssektorn vet vi sedan tidigare. Men ibland undrar man hur omdömeslöst riket faktiskt styrs. Om man nu kräver att personer i Skatteverkets ledning avgår kommer dom dels få en fallskärm och sedan omplaceras till en liknande befattning inom en annan myndighet eller på regeringskansliet.

Om vi återgår till granskningen är det fascinerande att se att folk aldrig lär sig. Vi kan till exempel se att journalisten på Uppdrag Granskning använder sig av webbläsaren Internet Explorer, vilket också Myndigheten för Samhällsskydd och beredskap tydligen gör, ett program som sedan en tid tillbaka ersatts i Microsoft Windows av webbläsaren Edge och inte kommer att fortsätta att utvecklas, även om den en tid framöver möjligtvis får säkerhetsuppdateringar. En grävande journalist bör ha kunskaper om viss IT-säkerhet, källskydd och kryptering. Om man inte har det bör man läsa bland andra Glenn Greenwalds bok om Edward Snowden.

Och till er som alltid använder argumentet ”jag har ingenting att dölja” när kryptering och integritet kommer upp på tapeten säger jag Sigmundur Gunnlaugsson.

En kontantbuffert blir allt viktigare i krisens Europa

Bild på femhundra och hundra kronor
Foto: Riksbanken

Händelseutvecklingen i Cypern visar hur viktigt det är att själv ha en buffert med kontanter om det inte går att ta ut pengar på banken, varken via bankomat eller bankkontor. Men det är inte bara ett krisdrabbat Europa som är sårbart, den tekniska utvecklingen har gjort det möjligt att begränsa åtkomsten till datasystem och bankomater. Det hände nyligen i Sydkorea och slogs upp stort på nyheterna.

Om man väljer att förvara en stor summa kontanter i hemmet är det viktigt att komma ihåg att de kan försvinna, antingen vid ett inbrott, på grund av bostadsbrand eller att de äts upp av inflationen. De kommande åren kommer vi också att få nya sedlar, vilket gör att om man glömmer bort kontanterna man förvarar hemma kan de bli värdelösa. Sen bör man också överväga om man bör dela upp sin buffert i olika valutor, eller bara svenska kronor.

Vi går mot ett allt mer digitaliserat, och övervakat, samhälle där pengar har blivit ettor och nollor i stället för kronor och ören. Men en sak är säker, och det är att de kontanter och andra värdeföremål som inte finns på banken inte är lika lätta för skatteverket att beslagta om Sverige, eller den Europeiska Unionen, också väljer att beslagta en del av våra pensioner och sparade pengar.

Anser du som läsare att det är viktigt med kontanter, eller du kanske helt har slutat att använda dig av dem och förlitar dig på att plastkortet fungerar? Skriv en kommentar med dina tankar, erfarenheter och synpunkter.

Ingå skriftligt avtal och begär kopia

Bild på handslag symbol för avtalTidigare under veckan lyssnade jag på information från Skatteverket. Bland annat lärde jag mig hur viktigt det faktiskt behålla sitt lönebesked som ett kvitto på att man har betalat skatt. Jag förstår nu också varför man måste kräva en kopia av alla avtal man skriver på, även om man litar på sin arbetsgivare, säljare eller varför man nu ingår ett avtal.

Det pratas ofta om hur viktigt det är att skriva på ett anställningsavtal, varför man inte ska jobba svart. Om du fått ditt första sommarjobb, skrivit på ett anställningsavtal men inte fått något kopia är det inte säkert att din arbetsgivare betalar ut någon lön, trots att denne har sagt det. Kan du inte bevisa att du har ingått ett avtal om anställning kan arbetsgivaren säga ”du jobbar inte här” och på så sätt undgå att betala ut lön för den tid du har arbetat.

Ett muntligt avtal är lika bindande som ett skriftligt, men svårare att bevisa om man inte har spelat in samtalet. Själv ingår jag inga avtal per telefon med okända företag, men det finns många som antingen medvetet gjort det eller fått en räkning hem efter ett samtal med en telefonförsäljare.

Överväg också att digitalisera viktiga avtal med hjälp av en bildskanner. På det viset riskerar de inte att försvinna vid en eventuell brand, stöld eller liknande. Som jag tidigare skrivit är det också viktigt att ha flera kopior på sitt digitalt sparade liv.

Foto: Handshake av buddawiggi CC (by)