40 procent av all RAKEL-kommunikation dör inom 24 timmar

Igår kom jag över en länk från Västerbottens-Kuriren som handlar om att ett långvarigt strömavbrott kommer att få stora konsekvenser för polis, räddningstjänst och ambulans då de kan förlora all kommunikation.

Sedan ett par år tillbaka använder säkerhetsorganisationerna och Räddningstjänsten i Sverige sig av RAKEL för att kommunicera. Det ska vara ett bättre och säkrare system än de 200 analoga som RAKEL ersatte fram till 2010. Men 2013 slogs stora delar av mobilkommunikationen och delar av RAKEL ut i Västerbotten.

Enligt VK är det bara 60 procent av utrustningen som har dieseldriven reservkraft, medan resten är försedd med batterier som från början har kapacitet att klara av ett 24 timmar långt strömavbrott. Men hösten 2013 tog det bara några få timmar innan batterierna hade laddat ur.

Mats Hammarstam, enhetschef för drift och förvaltning av Rakel säger att det kommer ta ytterligare ett par år innan tre fjärdedelar har reservkraft som ska fungera i en vecka. Men det har inte tagits några beslut huruvida resterande master kommer förses med generatorer.

En kommun överväger att köpa in satellittelefoner som backup. Något som alla kommuner och länsstyrelser borde ha som en del av sin krisberedskap. Det är inte sällan som kommunens telefonväxel slutar fungera till följd av något telefonistrul. Och vid en kris då delar av infrastrukturen slutat fungera är det extra viktigt att kunna kommunicera för att samordna arbetet.

För övrigt är det värt att upprepa att det endast är amatörradioentusiaster som kommer att kunna kommunicera vid en långvarig kris. Glöm inte detta!

Beredskapssamordnare tror inte på svensk krisberedskap

Nationellt centrum för krishanteringsstudier, Crismart, vid Försvarshögskolan har på uppdrag av MSB genomfört en undersökning där samtliga beredskapsdirektörer, samordrare eller motsvarande i landets länsstyrelser, kommuner och landsting fått svara på ett antal frågor. Resultatet är, inte helt oväntat från min sida, väldigt negativt.

En övervägande majoritet är överens om att varje hushåll ska ha förmågan att själva klara sig 1-2 dygn vid en kris. Det handlar alltså om grundläggande saker som vatten, mat, värme och information. Men Stefan Anering, enhetschef vid MSB, säger till TT att beredskapen hos allmänheten är dålig när det gäller förberedelser inför en kris.

Efter att ha läst enkäten och svaren funderar jag lite på hur en del har röstat. De allra flesta har bra åsikter, men en del är naiva och andra verkar vara helt inkompetenta. Vad tror ni till exempel om nedanstående citat som är hämtat ur texten?

”En beredskapssamordnare skriver att kommunen har diskuterat frågan men att det kan uppfattas som provocerande att informera om enskildas ansvar via kommunens informationskanaler.” Sid. 29.

Enligt texten anser 70 procent att hushållet, förutom att kunna täcka de grundläggande behov som finns, också ska ha en evakueringsplan och en packad väska. Jag håller med. Framför allt det förstnämnda om man förstår att en kris, som exempelvis skogsbranden i Västmanland, kan hota hem och liv.

Över 90 procent säger också att man ska dela med sig av sina resurser till familj, vänner och grannar. Jag förstår fortfarande inte hur det ska gå till om man själv inte har förmågan att klara sig själv. Det är dessutom väldigt få av mina grannar som jag över huvud taget har någon kontakt med idag. Bor man på landet så har man givetvis bättre kunskap till följd av tidigare strömavbrott på grund av att landsbygden är mer störningskänslig vid naturkatastrofer som stormar.

”Vid storskaliga kriser kommer offentliga aktörer inte ha möjlighet att ge brett stöd ens efter tre dygn. Då blir det ännu viktigare att enskilda stödjer varandra i grannskapet.” Sid 39.

Många som svarat menar att information är viktigt, likaså utbildning, eftersom det finns stora kunskapsskillnader mellan olika generationer. Man menar att den som genomgått värnplikt har mer kunskaper som bedöms som värdefulla vid civila kriser som elavbrott. Något som yngre idag saknar.

Jag har flera gånger lyft fram att man måste börja med utbildning i grundskolan. Vilket en utredning av Stefan Ryding Berg också föreslår med ämnet totalförsvarskunskap, med begrepp som säkerhetspolitik och militärt- och civilt försvar ska ingå.

Få tror dock att den som tidigare varit med om en kris har bättre förutsättningar för att hantera framtida kriser. Jag kan hålla med om att vi tenderar glömma en del som hänt, men samtidigt tror jag att den som har erfarenhet från balkankriget eller växte upp under 30- och 40-talet har mer kunskap än varje 80- och 90-talist.

Ladda ner: Enskildas ansvar och agerande vid kriser (PDF)

MSB måste spara miljoner

Myndigheten för samhällsskydd och beredskapAtt Sveriges nationella försvarsförmåga är en ekonomisk fråga förstår de flesta som har lite hum om verkligheten. Därför har politikerna det senaste året pratat om vikten av att stärka vår försvarsförmåga. Mycket på grund av valåret 2014, men också till följd av en mer orolig omvärld och att främmande makt vid upprepade tillfällen kränkt rikets gränser.

Många vet att den satsning som alliansen presenterade för framtiden inte skyddar oss i närtid. Försvarsberedningens förslag är inte heller det tillräckligt på grund av utvecklingen i östersjöområdet.
Samtidigt kan vi läsa att Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har fått minskade anslag under 2015 och 2016 vilket får konsekvensen att de nu valt att sjösätta en snabbutredning om myndigheten kan klara sig med endast en utbildningsort, istället för nuvarande två.

Enligt allehanda.se har pengarna omfördelats till bland andra Kustbevakningen och Försvarsmakten. Det är jättebra om de får ökade anslag. Men det ska inte vara på bekostnad av MSB. Sverige behöver en god beredskap på alla plan. Också för de områden som MSB ska hantera. Frågan är vad beslutet blir och vad för konsekvenser det på sikt får för vår beredskap och kompetens inom området.

MSB:s e-posttrafik avlyssnad hos Folk och Försvar

Myndigheten för samhällsskydd och beredskapFolk och Försvar genomförde 11-13 januari i år Rikskonferensen – Sveriges viktigaste forum för diskussioner om säkerhetspolitik, försvar och krisberedskap. Den texten kan vi läsa på deras hemsida.

På Rikskonferensen samlades alltså Sveriges främsta inom försvar och säkerhet. Man kan därför tycka att deras medvetenhet om informationssäkerhet är på elitnivå. Tyvärr verkar det inte vara så.

Gustav Nipe, ordförande för Ung Pirat, Piratpartiets ungdomsorganisation, kom tidigare under veckan ut med en debattartikel där han förklarade att Ung Pirat valt att sätta upp ett eget trådlöst nätverk som var öppet för allmänheten. Nätverket, kallad Öppen Gäst, var avlyssnad och all trafik loggades. Till Dagens Nyheter säger Nipe att de lyckats samla på sig flera gigabyte av loggfiler med trafikinformation.

I debattartikeln på Nyheter 24 avlöjas det att det gjorts anslutningar till mejl-servern hos Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Nu vill jag ogärna vara negativ, men att anställda på myndigheten som har som uppgift att samordna arbetet med samhällets informationssäkerhet väljer att använda en öppen anslutning är ett allvarligt hot mot Sveriges säkerhet.

Antagligen är detta enbart toppen av ett isberg. Det är säkert inte bara anställda på MSB som fullständigt skiter i rikets säkerhet och frångår regler som finns inom myndigheten, organisationen eller företaget.

Sedan kan man i och för sig diskutera hur lämpligt det är att man kan ansluta till myndigheters e-postservrar utan att först logga in på det interna nätverket via en krypterad VPN. Men trafiken är troligtvis krypterad på något sätt.

Nu var det antagligen inte bara personer från MSB som anslöt till Ung Pirats trådlösa nät. De som gjorde det, oavsett anställning, måste få kunskap om grundläggande IT-säkerhet.

Anslut aldrig till öppna nät. Logga aldrig in på sidor via öppna nät. Använd alltid VPN om du ansluter till öppna nät.

Informationfilm om värmeavbrott från Energimyndigheten

Energimyndigheten har i samarbete med Civilförsvarsförbundet tagit fram en informationsvideo med information om hur man skall agera vid ett el- eller värmeavbrott. Ungefär samtidigt publicerade Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap en liknande video, men enligt mig inte lika rik på information, även om den också är bra.

Det är bra att man från myndigheternas sida har börjat ta ansvar och göra mer lättillgänglig information för medborgarna. Som bekant har information om krisberedskap dolts väl på kommunernas hemsidor, och kunskapen om såväl MSB och vår krisberedskap är mycket varierande.

Länkar till båda informationsfilmerna.