Amortering är avbetalning av lån

Privatekonomi är ett mycket intressant ämne att diskutera, även om kunskaperna brister både hos mig, mina vänner och mina kollegor. Med anledning av amorteringskravet som nu har röstats igenom, och det är relativt många som antingen bor i en bostadsrätt, eller i ett hus, och dessutom har köpt, och sålt, sin bostad nyligen.

Idag råkade jag lyssna på en diskussion kring detta ämne där en som inte har bostadslån hade vissa frågor kring vad amortering faktisk innebär. I diskussionen framfördes ett räkneexempel, och frågan som ställdes var om det man betalar utöver räntan var amortering. Nu vill jag inte verka negativ, men man bör ha lärt sig vad ränta är om man har gått igenom både grund- och gymnasieskola, och sedan arbetat ett par år.

Utan att själv ha djupare kunskap i ämnet kan jag säga att ränta är det banken, eller annan långivare, kräver som betalning för att du har lån hos denne. Att amortera betyder att man betalar tillbaka lånet, alltså den summan du har lånat. Den faktiska kostnaden blir alltså amortering, ränta och eventuella ytterligare kostnader.

Av ren nyfikenhet läste jag den finstilta texten i dom två fakturor jag fått hem efter köp från två olika butiker, som dessutom använder två olika betalningslösningar. Fakturorna ger mig möjlighet att delbetala köpet, det ena räntefritt i 12 månader, medan det andra har en hög årsränta. På fakturorna står olika räkneexempel som jag citerar nedan.

Vid ett kreditbelopp om 10 000,00 kr med en årsränta om 0,00 % och en delbetalningstid om 12 månader uppgår den effektiva räntan till 11,59 %. I exemplet ingår en administrationsavgift om 29,0 kr per månad och en uppläggningsavgift om 295,00 kr. Det ordinarie månadsbeloppet att betala är 863,00 kr och det sammanlagda beloppet 10 643 kr.

Samt följande citat.

Den rörliga årsräntan är 19,90% och månadsavgiften är 29 kr. För köp på 10 000 kr som betalas över 12 månader blir totalbeloppet 11 460 kr. Månadsbeloppet blir i detta exempel 995 kr och den effektiva räntan 29,22%.

Nu har jag inga planer på att delbetala någon av fakturorna eftersom jag har ett stabilt sparkonto för mina utgifter, men det är ändå tänkvärt eftersom jag läst citat som ”Budgeten spelar ingen roll eftersom jag tänkt att delbetala.” Själv är jag ekonomisk, enligt många för snål för mitt eget bästa, och ser inga problem med att vänta en eller två dagar extra för att spara in ett par hundralappar, men skjuter också upp vissa köp trots att jag har pengarna.

Hur tänker du kring delbetalning, är det ett vanligt sätt för dig att konsumera teknik och övriga inköp, eller sparar du och finansierar dina köp krona för krona? Som exempel kan vi ta min kollega som i dagarna betalat av sin bil efter fem år och nu vill och behöver köpa en ny. Är det okej att köpa bil på kredit, eller är det enbart bostad?

Research innan köp av bostadsrätt?

Några av landets största mäklarfirmor använder sig delvis av sociala medier för sin marknadsföring. Det är rätt intressant att läsa dom kommentarer som folk ibland väljer att lämna. Eftersom bostadsrätter ofta marknadsförs med argument som ”bra läge” och ”låg avgift” så kommer givetvis priset också att vara högt, eftersom jag främst ser Göteborg med omnejd.

Den roligaste annonsen var när folk lämnade kommentarer där dom undrade om det var en hyresrätt som hade låg avgift mitt i centrala Göteborg. Nej, det var en bostadsrätt fick dom förklara. Vi har inte fullt ut marknadsanpassade hyror, varken privata fastighetsägare eller allmännyttiga bostadsbolag i Sverige, men det är ytterst få hyresrätter med modern standard i Sveriges tredje största stad som ligger på låga hyror. Även om prisbilden givetvis varierar beroende på ålder och standard.

Vad jag förstår är det viktigt för den som funderar på att skaffa en insatslägenhet att kontrollera bostadsrättsföreningens ekonomi och aktivitet innan man väljer att lägga bud. En dåligt skött förening är ett dåligt tecken och ställer många frågor eftersom det kan orsaka stora problem för föreningens medlemmar, alltså för alla er som bor i en bostadsrätt.

Frågan är hur vanligt det är för den som är oinsatt att titta över föreningens ekonomi, mötesprotokoll och ställa frågor om tidigare och kommande renoveringar. Vi vet att det är svårt att få en hyresrätt idag. Om det beror på att man står passiv i en stor bostadskö istället för att kontakta mindre privata fastighetsbolag låter jag vara osagt. Men många behöver en bostad och som alternativ till osäkra korttidskontrakt i andra hand väljer den som har möjlighet att skaffa sig en bostadsrätt.

Bor du i en hyresrätt, ett fritidshus, i en villa eller i en bostadsrättsförening? Skriv gärna om dina erfarenheter kring bostäder och bostadsrättsföreningar. Hur tänker du kring bostadsrätter?

Semestern kostar pengar. Har Du några kvar?

Bild på en landsväg på sommaren

Foto: Karin Jonsson | CC BY

Semestern lider mot sitt slut, för många är det sista veckan och det är dags att återgå till vardagen. Det har inte varit något direkt semestervärder, åtminstone inte i min del av landet, antalet stranddagar har reducerats och inomhusaktiviteterna blivit fler. Sedan tidigare kanske du planerat en semesterresa, eller tog en restresa med familjen till något varmare resemål. Det kostar pengar.

Att hålla sin semesterbudget kan vara svårt, för dom allra flesta går det åt mer än vad man räknat med och augusti kan bli en knaper månad. Förhoppningsvis är det ingen av er som läser bloggen som valt att semstra på kredit, utan har haft möjlighet att betala alla utgifterna kontant. Ändå kan det bli tight den kommande månaden. Om ni valt att semestra på kredit är det viktigt att så fort som möjligt betala av skulden för att minska totalkostnaden.

Nu är det dags att se över vilka faktiska utgifter ni hade detta året och börja planera inför nästa semesterperiod. När ni fått fram en ungefärlig summa, förutsatt att ni inte ska göra något extra nästa sommar, ser ni till att sätta upp ett sparmål där ni definierar hur mycket ni måste spara dom kommande månaderna för att få en semesterbudget. En budget som håller tills vardagen börjar igen.

Höll ni budgeten i år eller spräckte ni den på grund av oväntat många utgifter?

Kan du betala en oförutsedd utgift utan SMS-lån?

Anser du dig ha svårt att klara en extra utgift? I så fall är du inte ensam. Nästan vart femte hushåll, 18,8 procent, saknar kontantmarginal för oförutsedda utgifter. Var fjärde i åldersgruppen 25-34 år klarar inte en utgift extra utgift på 11 000 kronor.

Källa: SCB undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF/SILC)

Som väntat är det personer med låg socioekonomisk status, ensamstående föräldrar, samt första och andra generationens invandrare, som har dom sämsta förutsättningarna. Men 28,3 procent av ensamstående utan barn svarade att dom inte klarar av att betala en oförutsedd utgift.

”Skulle du eller ditt hushåll inom en månad klara av att betala en oväntad utgift på 11 000 kronor utan att låna eller be om hjälp?”

Enligt Sydsvenskan är Sverige bäst av alla EU-länder och åtta av tio svenskar har möjlighet att betala en oförutsedd utgift.

Att den som studerar, är arbetslös eller är ensamstående förälder har sämre ekonomiska förutsättningar än andra är givetvis förståeligt. Samtidigt är det viktigt att belysa problemet med att allt fler har mindre ekonomiska marginaler i Sverige 2015 än för bara ett par år sedan. Om det beror på ökad arbetslöshet, hushållens ökade skuldsättning, ökad konsumtion eller en kombination är svårt för mig att utröna. Men det är viktigt att den som är ekonomiskt medveten tar ansvar för sin ekonomi och inte skojar bort allvaret.

Många svenskar kan få bättre ekonomiska förutsättningar genom att vara mer aktivt. Aktivt i form av byte av arbetsplats/arbetsuppgifter, löneförhandling, ränteförhandling med banken och en översyn av alla kostnader, från fakturaavgift till val av mobiltelefon, bredband och TV-abonnemang. Det kan bli allt från en tia till ett par hundralappar. Många bäckar små blir snart en månadslön. Allt handlar om att ta sig ur sin bekvämlighetszon och bli mer aggressiv och insatt.

Har du några tips, har du kanske sparat många tusenlappar genom bolagsbyte, säga upp onödiga tjänster eller ändrade vanor? Skriv en kommentar!

Låna, konsumera och amortera?

Effektiv ränta 617,43%

Effektiv ränta 617,43%

Att handla på kredit betyder ofta att man lever utöver sina tillgångar. Nu pratar jag alltså inte om personer som använder kreditkort för att samla alla sina inköp på en gemensam räkning och betar av hela summan varje månad, utan om rena konsumtionskrediter.

Läser man på exempelvis Twitter, eller pratar med vänner och kollegor, så kan man träffa på folk som accepterar konsumtionskredit för såväl hemelektronik och möbler, ja till och med säsongskort för fotboll.

Kreditföretag är inga välgörenhetsorganisationer, utan utnyttjar människor med utsatt ekonomi, eller bristande begåvning, för att tjäna pengar. Man kan läsa om räntefria lån, men oftast ingår det dolda administrativa avgifter så som fakturaavgift och uppläggningsavgift.

Jag läste tidigare om studenter som väljer att köpa en dator på kredit till sina studier, men tycker att det är sjukt att betala en ränta på 600 kr, 35 kr i fakturaavgift och en amortering på 80 kr per månad. Givetvis är det mycket pengar, men ingår man ett avtal om avbetalning så vet man, förhoppningsvis, vad det kommer att kosta.

Väljer man istället att spara totalsumman, 715 kr per månad, under 12 månader får man ett sparkapital på 8 580 kr, plus eventuell ränta. Självklart förstår jag att en student behöver datorn för studierna, och inte ett år efter, men då rekommenderar jag i första hand att man har framförhållning och försöker tjäna så mycket pengar som möjligt på förhand. Saknar man fortfarande pengar kan man försöka göra upp någon form av personlån med avbetalning till föräldrar eller syskon. Räntekostnaderna blir oftast lägre då de väljer att inte ta ut någon ränta alls.

Den som redan har tagit kredit måste försöka att amortera bort skulden så fort som möjligt, precis som med alla andra lån, för att minska räntekostnaderna och på sikt bli skuldfri. Har man haft skulden länge kan man, som de gör på Lyxfällan, också kontakta lånegivarna för att försöka nå en uppgörelse.

Om du överväger att ta en kredit för hemelektronik som datorer, surfplattor och andra ”nöjesprylar” rekommenderar jag dig att avstå.

Är du i behov av att köpa andra saker på avbetalning , eller egentligen vilket lån som helst, så måste du först förstå vilka avgifter som tillkommer, inklusive aviavgift, samt räkna på både räntekostnader och amortering för att se den totala summan du kommer att betala. Saknar du matematikkunskaper så ta hjälp av någon med mer kunskap, begär en förklaring av långivaren och läs igenom det finstilta.

Innan du väljer att ta ett lån. Skriv en kommentar där du förklarar varför det är viktigt att amortera och hur räntekostnaderna kommer förändras.

Sida 1 av 3123