40 procent av all RAKEL-kommunikation dör inom 24 timmar

Igår kom jag över en länk från Västerbottens-Kuriren som handlar om att ett långvarigt strömavbrott kommer att få stora konsekvenser för polis, räddningstjänst och ambulans då de kan förlora all kommunikation.

Sedan ett par år tillbaka använder säkerhetsorganisationerna och Räddningstjänsten i Sverige sig av RAKEL för att kommunicera. Det ska vara ett bättre och säkrare system än de 200 analoga som RAKEL ersatte fram till 2010. Men 2013 slogs stora delar av mobilkommunikationen och delar av RAKEL ut i Västerbotten.

Enligt VK är det bara 60 procent av utrustningen som har dieseldriven reservkraft, medan resten är försedd med batterier som från början har kapacitet att klara av ett 24 timmar långt strömavbrott. Men hösten 2013 tog det bara några få timmar innan batterierna hade laddat ur.

Mats Hammarstam, enhetschef för drift och förvaltning av Rakel säger att det kommer ta ytterligare ett par år innan tre fjärdedelar har reservkraft som ska fungera i en vecka. Men det har inte tagits några beslut huruvida resterande master kommer förses med generatorer.

En kommun överväger att köpa in satellittelefoner som backup. Något som alla kommuner och länsstyrelser borde ha som en del av sin krisberedskap. Det är inte sällan som kommunens telefonväxel slutar fungera till följd av något telefonistrul. Och vid en kris då delar av infrastrukturen slutat fungera är det extra viktigt att kunna kommunicera för att samordna arbetet.

För övrigt är det värt att upprepa att det endast är amatörradioentusiaster som kommer att kunna kommunicera vid en långvarig kris. Glöm inte detta!

Är Räddningstjänstens ledningscentral säker?

Myndigheten för samhällsskydd och beredskapFalköpings kommun har bestämt sig för att göra sig av med lokaler som inte behövs, däribland en ledningsbunker från 1980-talet på 600 kvadratmeter i Torbjörntorp. Förvaltningschefen Patrik Nohlgren berättar för Falköpings tidning att hotbilden i dag ser annorlunda ut och att ledningscentralen i dag finns på räddningstjänsten.

Den som är intresserad av beredskap, och analyserat kriser, vet hur viktigt det är med en fungerande ledning, att alla system fungerar och att man har förmågan att uthärda en kris under en längre period. Därför undrar jag hur säkra ledningscentralerna runtom i landet är mot angrepp, elavbrott och när kaffeleveranserna börjar sina. Har kommunerna något beredskapslager i form av mat och planer för hygien och sanitet för anställda vid en krissituation där delar av infrastrukturen slutat fungera?

Nu förstår jag om säkerhetsfrågor som inte bör diskuteras, men jag är inte så säker på att detta är något som man i dag prioriterar på grund av alla budgetnedskärningar i vår försvars- och krisförmåga.  Givetvis ser hotbilden i dag annorlunda ut, om man jämför med kalla kriget, men det betyder inte att man är säker.  Ryssland är ett land som rustar upp, stabiliteten i vår omvärld är ständigt i gungning på grund av ekonomiska och sociala problem.

Genom att inte rusta upp, modernisera och underhålla skyddsrum och ledningscentraler kommer vi att bli mer sårbara. Detta oavsett om hotet är en terroristattack, översvämning eller snöstorm. Om inte sjukhus, radiostationer och andra viktiga samhällsfunktioner fungerar vid ett strömavbrott i dag, hur bra tror ni de, och andra samhällsviktiga funktioner, fungerar när de behövs som mest? I höstas intog Greenpeace några av Sveriges kärnkraftsanläggningar och några av ockupanterna lyckades uppehålla sig inne på området under flera dygn.

Ringhals, Forsmark och Oskarshamn förväntas ha säkerhet och en beredskap vid olyckor…

I dag använder kommunerna inte RAKEL under sina övningar, en del till och med saknar systemet. System har fortfarande en del buggar och fungerar inte alltid. I stället tror man att smartphones ska fungera i all evighet så man kan Twittra och lägga upp bilder på Instragram. I dag är det inte säkert att de kan de samarbeta med räddningstjänsten, polisen eller försvarsmakten. Och vid ett strömavbrott kan de inte ladda mobiltelefonerna, som ändå inte fungerar då reservkraften i mobilmasterna är bortprioriterad och det fasta telefonnätet (POTS) är under avveckling.

Därför frågar jag dig, kommunerna och Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap, är vår säkerhets- och krisförmåga god?

Miljöpartiet är inget glesbygdsparti Gustav Fridolin

Bild på traktorMiljöpartiets språkrör Gustav Fridolin skriver i en debattartikel tillsammans med partikollegan Tina Ehn att ”Regeringen vidgar klyftan mellan stad och landsbygd”. De hänvisar till en utredning som visar att alliansens politik sedan 2006 gynnat Stockholm på bekostnad av övriga landet.

Miljöpartiet menar att de ställer hårdare krav på storstadsbilismen genom trängselavgifter i städer, lastbilsskatt och grön stadsplanering. Samtidigt försvarar Fridolin höjningen av bensinskatten med att det bara blir knappt hundra kronor per bilist och månad och att deras förslag inte är högre än vad alla partier föreslog i klimatberedningen.

Gustav Fridolin menar att det är viktigt att satsa på bättre kollektivtrafik, säkra cykelvägar och ökade möjligheter till distansarbete med bra bredband. Han menar också att nya bränslen i form av biogas av avfall av gödsel är en väg att gå.

Vårt lantbruk är i dag beroende av diesel, kostnaden för matproduktion och transport kommer att öka i framtiden, vilket gör att maten blir dyrare för slutkonsument. Omställningen från fossila bränslen kommer att kosta många miljoner kronor, eller ska de små lantbruken i framtiden använda havremoppar som främsta transportmedel?

Jag vill göra Fridolin uppmärksam på att strax utanför där jag bor måste man på helgerna beställa bussen i förväg via telefon. Då bor jag bara 15 minuter utanför en av Sveriges största städer. De senaste åren har kopparnätets nedmontering påbörjats och många får sämre mottagning och sämre bredbandshastigheter då Telia väljer 3G i stället för fiberutbyggnad. På vilket sätt är det en framtidssäkring av den svenska glesbygden?

Centerpartiet och Miljöpartiet de Gröna säger sig båda värna om den svenska landsbygden, men bedriver ingen aktiv politik som säkerställer en aktiv glesbygd i framtiden. Det är folket själva, lantbrukare och entreprenörer, som i dagsläget bidrar till att det fortfarande finns folk som bor utanför städerna och att telefoni och post fortfarande fungerar.

Foto: traktor av Martin Abegglen CC (by-sa)