Almedalsveckan och svensk krisberedskap

Almedalsveckan börjar lida mot sitt slut, och jag har valt att väldigt sparsamt följa dom uttalanden som politiker har gjort, även om jag i sociala medier kommenterat många av partiledartalen i realtid. Antingen har jag i år varit mer upptagen med att arbeta eller så har mängden videomaterial från olika seminarier blivit allt lägre prioriterad.

Jag kan konstatera att dom borgerliga oppositionsledarna fokuserar mer än någonsin på Nato och ett svenskt medlemskap i den militära alliansen. Min inställning till svenskt medlemskap är neutralt eftersom jag är för dåligt insatt i vilka rättigheter och skyldigheter ett medlemskap skulle innebära. Däremot förstår jag inte detta sena uppvaknande. Vi har dessutom trots allt en försvarsbudget där en alldeles för liten del av den totala budgeten går till Försvarsmakten.

Svensk livsmedelsförsörjning har åter förts upp på dagordningen, om än enbart för dom som arbetar med frågan och i dom berörda verksamheterna. Det är förvånande att folk fortfarande inte förstår konsekvenserna av att omkring hälften av det vi idag tar för givet i matväg är importerat och att lageromsättningen i svenska butiker är hög och idag är helt beroende av lastbilstransporter. Varför arbetar man inte mer från branschens sida för att belysa denna problematik?

Riksdagsledamoten och vänsterpartisten Håkan Svenneling berättade på ett seminarium om vår sårbara livsmedelsförsörjning att ”Jag är inte redo att klara mig själv i 72 timmar, det tror jag inte många andra är heller”. Att Svenneling, precis som många andra, saknar förmåga att klara sig vid ett strömavbrott, eller kanske en influensa, under en helg där affärerna inte är tillgängliga är ganska talande för den tid vi lever i nu. Som jag förstår det uppfattar riksdagsledamoten sig påhoppad, och jag tänker säga som det är. Så länge du inte kräver att jag skall försörja dig, fast det gör jag redan idag som skattebetalare, vid en krissituation utan tvingas möta konsekvenserna av det samhälle vi lever i, så får du göra som du vill. Men jag råder dig, och alla andra att tänka över vad ni behöver göra för att kunna klara en vinternatt i minusgrader när centralvärmen har slagits ut och strömavbrottet är ett faktum.

Idag har vi, tyvärr, inte det civila försvar som vi skulle önska, även om man från politiskt håll nu vill bygga upp det som på kort tid jämnats med marken. Varför Fortifikationsverket fortfarande säljer ut ledningscentralen är däremot en gåta. Men att åter bygga upp ett civilt försvar kommer inte att kunna göras i en handvändning, och några livsmedelslager kommer vi nog aldrig se igen.

Man kan ironisera över mycket, men den krassa verkligheten är att många fortfarande tror att samhället, vilket i deras ögon är staten, har det övergripande ansvaret för dom vid en krissituation. Faktum är att samhället har ett ansvar, men det är i första hand individerna själva; du, jag och våra grannar som är samhället i såväl vardagen som vid en krissituation. Sjukvårdspersonal, poliser, kommunala tjänstemän och myndighetspersoner kommer att ha fullt upp med att hantera situationer som inte innefattar dig på individnivå. Säg mig, hur är din relation till dina grannar? Om du skulle behöva hjälp kan du då få det av dina anhöriga eller dina grannar?

Migrationsverket skulle behöva ett civilt försvar!

Migrationsverket vädjar till myndigheter, kommuner och civilbefolkningen om hjälp med bostäder och förnödenheter för dom asylsökande som har kommit, och som inom den närmaste tiden kommer till Sverige. Så sent som i augusti pratade myndigheten om att antalet flyktingar skulle minska med 80 procent.

För bara några år sedan hade Försvarsmakten möjlighet att låta värnpliktiga svenskar hjälpa till. Idag har vi ingen värnplikt och dom senaste årtiondena har vår beredskapsförmåga minskat drastiskt och förutom den militära delen i totalförsvaret har vi sedan länge inget civilt försvar, något vi kunde sätta in för att hjälpa kommunerna att hantera den situation som vi är idag.

I försvarsbeslutet [1996 min anm.] fastställde riksdagen att det militära försvarets i försvarsbeslutets första etapp var att:

  • försvara landet mot väpnat angrepp
  • hävda vår territoriella integritet
  • kunna genomföra internationella fredsfrämjande insatser
  • kunna utnyttjas vid svåra påfrestningar på samhället i fred.

I dokumentet Försvarspolitisk inriktning 2016-2020 finns ovanstående stycke inte med. Däremot skriver man lite om att Försvarsmakten har kunskaper som kan användas vid fredstid. Man skriver även om ett återupptagande av det civila försvaret. Om politikerna, istället för att ha valt en konsekvent nedrustningslinje, valt att underhålla den förmågan vi tidigare hade och utgå förändringsarbetet från den hade vi alltså kunnat haft en mycket bättre sits än idag. Vi hade både haft ett militärt- och ett civilt försvar. Idag har vi några enstaka förband och om några år finns ett par hundra soldater på Gotland utöver dom hemvärnsmän som dag ska försvara ön militärt.

Försvarets antagningsprov är diskriminering

Bild på en svensk soldat med automatgevär

Foto: Shisa / CC BY-SA

En studie vid Försvarshögskolan i Karlstad visar att nästan en fjärdedel av alla utlandsfödda inte klarar inskrivningsprovet för att göra grundläggande militär utbildning, GMU. I höst ska provet utvärderas utifrån dom personer som gjort provet sedan värnplikten avskaffades år 2010. Man kan då även utvärdera om den är diskriminerande mot utlandsfödda.

I sin nätupplaga skriver Dagens Nyheter att bland män födda i Sverige misslyckades 7,3 procent med provet. Andelen kvinnor var 8,1 procent. Motsvarande siffror är för utlandsfödda 24,2 procent, och bland utlandsfödda kvinnor misslyckades 24,7 procent.

Sedan mars 2012 har kraven för att bli antagen till polisutbildningen sänkts, språktesterna slotas och männen gör samma tester som kvinnorna. Sverige är, åtminstone när artikeln skrevs, det nordiska land där det är lättast att bli antagen. Att nu den svenska Försvarsmakten verkar gå samma öde till mötes är tråkigt. Testerna finns där av en anledning. Man ska ha dom fysiska, logiska och psykiska och verbala kvalifikationer som krävs. Även om Försvarsmakten i sin reklam marknadsför soldatyrket som vilket annat jobb som helst handlar det om personer som kan tvingas göra utlandstjänst.

Men som alla vet är Sverige det land där vi sätter standard efter den som har sämst förutsättningar, även om eventuella motståndare har mycket bättre tränad och utrustad militär än vad vi har. Huvudsaken är att allat får möjlighet att ha det kul. Försvarsmakten ska inte vara en dagverksamhet för kreti och pleti. Den saken är säker. Även om en del beskrivit lumpen som detta.

En svensk håller truten, Krönlein!

Sedan tidigare vet vi att politikerna har valt att underfinansiera den svenska Försvarsmakten eftersom man saknar kunskap, förståelse och intresse för rikets säkerhet. Något som är allvarligt och kan leda till problem i framtiden.

Journalistkåren har även dom börjat göra allt i sin makt för att störa Försvarsmakten genom att exempelvis hyra helikoptrar och småbåtar för på nära håll filma och rapportera om den pågående jakten på en främmande undervattensfarkost under mitten av oktober förra året. Journalister har också valt att fotografera skyddsobjekt, vilket högsta domstolen godkände eftersom dom anser att Tryckfrihetsförordningen och Yttrandefrihetsgrundlagen väger tyngre än skyddslagen. Helt åt helvete. Det är inte ett skyddsobjekt för skojs skull.

OPSEC är verksamhet för att systematiskt och metodiskt vidta åtgärder för att undanhålla egen kritisk information för en motståndare eller annan aktör i syfte att bibehålla egen handlingsfrihet.
Försvarsmaktens Handbok Informationsoperationer

I samband med försvinnandet av sjuttonåriga Lisa Holm i Kinnekulle väljer Göteborgs-Posten nu gå ut med spekulationer kring om flickan försvunnit på grund av hennes fars arbete inom Försvarsmakten. Hur kan man som chefredaktör godkänna publiceringen av såpass känsliga uppgifter? Och frågan är hur en journalist fått reda på pappens arbete inom Försvarsmakten. Har ingen hört talas om operationssekretess?

Göteborgs-Postens chefredaktör Cecilia Krönlein måste ställas till svars!

Till er som har vänner och anhöriga som arbetar inom Försvarsmakten, eller hos andra arbetsgivare med arbetsuppgifter som är viktiga för rikets säkerhet måste förstå vikten av operationssekretess. Avslöja aldrig någonting om personens arbete och placering.

Redan i fred försöker spioner utforska vårt försvar, våra industrier, kraftverk och kommunikationer. Många fall av grovt spioneri har avslöjats i vårt land efter andra världskriget. Risken för spioneri och sabotage kommer att öka i ett skärpt läge.

Röjandet av försvarshemligheter och sabotage mot livsviktiga anläggningar kan kosta oss stora förluster i människoliv och materiel och äventyra våra försvarsmöjligheter. Stränga straff väntar dem som lämnar uppgifter till skada för försvaret och folkförsörjningen. Spioneri är landsförräderi, som kan medföra dödsstraff under krig.

1. Håll tyst om sådant som Du vet eller tror skall hållas hemligt.

2. Skärp Din vaksamhet i orostid. Tala hellre för litet än för mycket.

3. Resonera inte med obehöriga om försvaret eller Ditt arbete.

4. Tänk på att även oavsiktligt lämnade upplysningar kan vålla stor skada. Fienden kan få just de uppgifter han söker.

5. Om Du misstänker spioneri eller sabotage, är det Din plikt att snarast möjligt tala om det för polisen.

Ur: Om kriget kommer, utgiven 1961.

Läs även Krönleins svar på Twitter

Vad hände med försvarssatsningen?

Igår presenterades en överenskommelse om försvaret över perioden 2016-2020 där det totala anslaget höjs med 10,2 miljarder kronor. Det är betydligt mindre än vad Försvarsmakten efterfrågade och för lite. I media pratar man om ett förstärkt försvar på Gotland från 2018 med två kompanier med drygt 200 soldater. Snabba ryck…

Örslogskapten Niklas Wiklund har tillsammans med Major Carl Bergqvist kommenterat försvarsbeskedet på SvD samt i Wiklunds krönika. Man kan fundera lite över varför de etablerade partierna pratar om en satsning, när det bevisligen inte är det. Socialdemokraterna har dessutom valt att höja kostnaderna för Försvarsmakten de kommande åren när samarbetsregeringen åter höjer arbetsgivaravgifterna, med Moderaternas goda minne.

Hur blir det förresten med ett civilt försvar?

Om du missade Dokument inifrån ”Vad hände med försvaret?” i torsdags är det viktigt att du ser den.

Se gärna också följande klipp från TV3 Folkhemmet om försvarets skrotning.

Sida 1 av 41234