Förälder tvingas jobba övertid – har ingen ekonomisk buffert

Det har blivit allt vanligare att elever får kvittera ut en egen surfplatta eller bärbar dator för skolarbete. Både gymnasie- och grundskoleelver får alltså möjlighet till en egen elektronisk pryl.

SVT Hallandsnytt skriver på sin webbplats att en förälder till en elev på Peder skrivares skola, en gymnasieskola i Varberg, har fått en faktura på 6 500 kr för en repation av en fuktskadad elevdator.

Det finns två infallsvinklar till den historia. Jag tänkte börja med avtal och försäkringar. Den som är under 18 år gammal betraktas i lagens ögon som omyndig och kan därför inte ingå avtal utan vårdnadshavarens samtycke. Troligtvis har därför elevens mamma, Maria, godkänt och skrivit under ett avtal för sitt barns elevdator.

Om man ingår ett avtal, oavasett vad det handlar om, så är det viktigt att man först läser igenom avtalet och eventuellt frågar den som skrivit kontraktet, och/eller någon med juridisk kompetens innan man skriver under det. Läs igenom detta stycke en gång till.

I det avtal som Maria i det här fallet har skrivit under borde det alltså framgå klart och tydligt huruvida skolan har försäkring, om en gäller, eller om man tvingas stå för kostnaden själv och använda eventuell hemförsäkring för att täcka kostnaderna. Står det inte i kontraktet kan man alltid bestrida och gå den amerikanska vägen via domstol.

Huruvida det är rätt att låta den enskilda familjen stå för reparation till följd av slitage, en olyckshändelse eller stöld av en skoldator, som faktiskt är ett arbetsredskap, är en annan fråga som är upp till kommunens tjänstemän och politiker att besluta om, även om man som enkel medborgare kan ha ett och annat att säga om det.

”Jag blev ju väldigt orolig för jag har inte den typen av pengar, jag har inte en buffert för sånt här och eftersom att man inte får lov att förvara datorn i skolan under natten så har jag inget annat val än att ha den här hemma”

Nu tänker jag inte spekulera i kvinnans privatekonomi, men om man tvingas jobba övertid för att finansiera en reparationskostnad på 6 500 kr, vilket framgår i artikeln, så borde man se över sitt sparande. Nu säger jag inte att alla svenskar har möjlighet att bygga upp ett sparkapital som Anne Wibble, även om det är att rekommendera, men man måste försöka att ha en hygglig buffert för att täcka oförutsedda utgifter.

Det finns flera sätt att öka sitt sparande. Antingen så ökar man sina inkomster, vilket man kan göra genom löneökning, övertid, dra ekonomisk nytta av sin hobby, eller sälja av saker, förslagsvis sådant man inte längre använder. Eller så kan man minska sina utgifter. Helst ska man försöka att kombinera bådadera.

En kontantbuffert blir allt viktigare i krisens Europa

Händelseutvecklingen i Cypern visar hur viktigt det är att själv ha en buffert med kontanter om det inte går att ta ut pengar på banken, varken via bankomat eller bankkontor. Men det är inte bara ett krisdrabbat Europa som är sårbart, den tekniska utvecklingen har gjort det möjligt att begränsa åtkomsten till datasystem och bankomater. Det hände nyligen i Sydkorea och slogs upp stort på nyheterna.

Om man väljer att förvara en stor summa kontanter i hemmet är det viktigt att komma ihåg att de kan försvinna, antingen vid ett inbrott, på grund av bostadsbrand eller att de äts upp av inflationen. De kommande åren kommer vi också att få nya sedlar, vilket gör att om man glömmer bort kontanterna man förvarar hemma kan de bli värdelösa. Sen bör man också överväga om man bör dela upp sin buffert i olika valutor, eller bara svenska kronor.

Vi går mot ett allt mer digitaliserat, och övervakat, samhälle där pengar har blivit ettor och nollor i stället för kronor och ören. Men en sak är säker, och det är att de kontanter och andra värdeföremål som inte finns på banken inte är lika lätta för skatteverket att beslagta om Sverige, eller den Europeiska Unionen, också väljer att beslagta en del av våra pensioner och sparade pengar.

Anser du som läsare att det är viktigt med kontanter, eller du kanske helt har slutat att använda dig av dem och förlitar dig på att plastkortet fungerar? Skriv en kommentar med dina tankar, erfarenheter och synpunkter.

Har du en ekonomisk buffert?

Som ekonomiskt intresserad har jag fått uppfattningen att det är många som inte har en ekonomisk buffert, trots att de har en relativt hög lön. I senaste numret av Propensionären, en tidning av Pensionärernas Riksorganisation, läste jag att det är vanligare att pensionärer, i de flesta fall kvinnor, har någon form av ekonomisk buffert, trots att de har en lägre månadsinkomst en den som arbetar.

Tidigare har jag skrivit om hur viktigt ett sparande är, och hur du får råd att spara. Nu undrar jag om du har tagit till dig av informationen, kanske haft ett buffertsparande sedan tidigare, och om du tvingats använda din buffert på grund av någon oförutsedd utgift. Men ett sådant sparande handlar inte bara om att spara för att kunna hindra en ekonomisk katastrof på grund av att kylskåpet eller bilen har gått sönder. Det handlar lika mycket om att ha möjlighet att betala dyra räkningar som kommer halvårsvis, samtidigt som du kan använda en del av pengarna för att ha kul under semestern.

Om du inte har ett sparande i dag vill jag gärna höra dina ursäkter, och om du nu överväger att börja. Berätta också gärna om du är höginkomsttagare, eller har en mycket låg inkomst och hur din ekonomiska planering ser ut. Och glöm inte att det är du själv som ansvarig för att förändra din ekonomiska situation, inte Svenska spel eller postkodlotteriet.