Brukar du ta med dig en vattenflaska?

av
Flaskvatten
Foto: Brian Smithson / CC BY

Huvudvärk och gulfärgad urin. Känner ni igen er? När jag dricker för lite säger min kropp ifrån nästan direkt. För mig är det viktigt att hålla en normal vätskenivå i kroppen och därför dricker jag ett par liter vatten om dagen. Mängden vatten jag behöver dricka varierar beroende på miljö, aktivitet, värme och om jag svettas.

För mig räcker det inte att dricka ett par glas vatten vid varje rast under arbetstid och därför har jag idag alltid med mig en halvliters flaska som jag fyller med iskallt vatten. Ljummet vatten går inte att dricka. Hemma försöker jag att alltid ha en tillbringare med vatten som jag förvarar i kylen.

För ett par dagar sedan var jag törstig på väg hem från stan, men oturligt nog hade jag tidigare tömt min vattenflaska på allt innehåll och jag kunde inte dricka någonting fram till att jag kom hem. Nu var det ingen fara på taket, det är trots allt bara 15 minuter hem. Men tänk om jag hade fastnat och tåget hade stått stilla?

För mig är det intressant och förvånande att det finns folk som till synes inte dricker vatten under en hel dag. Tidigare drack jag mer läsk än vatten, men kom fram till att det både är dyrare och procentuellt mindre vatten i en läskburk än i kranvatten.

Är det bara jag som har med mig en vattenflaska till jobbet, eller redan har en flaska stående i mitt skåp, eller på skrivbordet? Hur ser det ut på din arbetsplats, eller i din vardag. Använder du vattenglas, tillbringare eller dricker du kanske ur en ölstövel på jobbet? Du kanske inte dricker annat än kaffe fram till du kommer hem? Skriv gärna en rad om dina vanor och tankar kring dricksvattnet.

Två av tre svenskar klarar inte en kortare kris

av
Trangiakök
Foto: Argus Fin / CC BY-SA

Att svenskarnas individuella krisberedskap skulle vara god är snarare ett skämt, än en lögn. Enligt en undersökning av Infratek i en Sifo-undersökning svarade 63 procent att de inte är förberedda vid en katastrof. Samtidigt uppgav 27 procent att de skulle klara sig högst en vecka på de förnödenheter som man har hemma.

Störst oro för en katastrof finns på Gotland, Öland och Småland. Där 49 procent tror på en kommande katastrof.

Om något inträffar så att du måste klara dig enbart på det som finns hemma, hur länge skulle du klara dig?

  • 3-6 dagar: 31 procent
  • 1 vecka: 27 procent
  • 2 veckor: 16 procent
  • 1-2 dagar: 8 procent
  • En månad: 7 procent
  • 3 veckor: 5 procent

För mig låter ovanstående svar väldigt osannolika, framför allt de som anser sig klara en kris i två veckor. Antingen har de missbedömt situationen, eller så bor de i Norrland där de under vinterhalvåret kan hålla köttet från älgjakten kallt utomhus, smälta snö och värma sig med vedkaminen.

En veckas beredskap handlar inte om att du som individ och familjeförsörjare kan ge dina barn mat och vatten dagen efter veckans storhandling på ICA. Det handlar om att när veckans ranson är slut, då ska familjen fortfarande kunna äta nästkommande 7 dagar utan problem.

Många tror jag har underskattat behovet av vatten, 3 liter per person och dag i enbart dricksvatten. I Sverige är det nu också vinter. Det betyder att om strömmen slås ut kommer det att bli kallt. Har du ingen kamin eller alternativ uppvärmning så ska du inte använda en engångsgrill för att värma bostaden när det är 5 grader inomhus.

Det är viktigt med ett matförråd, vattenförråd och värme för att klara sig under 72 timmar.

Källa: Aftonbladet/TT (Läs högermarginalen med frågorna)

Någon som har en penna på sig?

av
En kulspetspenna av märket Ballograf
Foto: Fastson / CC BY-SA

En av de mer vanliga frågorna i samhället är om någon har en penna att låna ut. Själv har jag kommit underfund med fördelen av att faktiskt ha minst en penna med mig vid varje tillfälle.

Vid de tillfällen då jag bär byxor med benfickor sätter jag med fördel ett par stycken i fickan med penns clips på utsidan så den är enkel att ta upp. Annars försöker jag bära med mig en i minst en av fickorna, eller i kragen på undertröjan, med fördel på insidan, för snabb åtkomst under arbetstid.

Sedan ett tag tillbaka har jag satt en penna i insidan av plånboken. En traditionell kulspetspenna av märket Ballograf. Egentligen borde jag ha en mindre penna, men tycker inte att min rymdpenna är billig nog att ha där. Har ni tips på en bra, prisvärd, slit-och-släng-penna i mindre format får ni gärna skriva en kommentar.

I den jacka jag använder till vardags har jag också en penna i innerfickan, tillsammans med en överstrykningspenna utifall att jag skulle behöva stryka under något viktigt.

Det är förvånande att folk faktiskt sällan har med sig pennor. Vi hade samma problem i skolan, jag var ibland den ende som hade med mig en penna. Eller jag hade i och för sig hela fickan full med blyertspennor i olika skick.

Hur många pennor har du med dig varje dag. Om du inte har det. Varför inte?

Har du en lista med telefonnummer?

av
Bild på en Diavox telefon
Foto: Holger.Ellgaard

I samband med att samhället och vår vardag har blivit allt mer digital har behovet av att lära sig telefonnummer utantill minskat till nästan obefintlighet. Adressböcker i fickformat fyllda av Tipp-Ex och anteckningar av bläck är det få som äger idag, även om vissa tappra själar håller fast vid det analoga.

Jag minns fortfarande många nummer, framför allt de som jag lärde mig som liten grabb och som än idag fungerar. Till föräldrar, släktingar och vänner. Mitt mobilnummer är omkring 15 år gammalt och jag har över huvud taget inga planer på att skaffa nytt. Men det är få nya nummer som jag lägger på minnet, ofta blir det inte sifferkombinationer längre än en fyrasiffrig pinkod. Alla nummer jag behöver finns i min mobiltelefon.

Problemet med digitala adressböcker är att när mobiltelefonen har laddat ur så kommer du inte åt dina lagrade telefonnummer. Därför behöver du en lista med telefonnummer till b.la. kommunens växel, olika viktiga telefonnummer för nödsituationer, sjukvårdsupplysning och kriser, samt nära anhöriga. Lägg också till en kolumn med gatuadress så kan du enkelt hitta dit vid behov.

Något att tänka på är att även om du har en traditionell fast telefon betyder inte det att den fungerar vid ett strömavbrott. Idag går många ”fasta telefoner” via bredbandsmodemen som kräver att du har någon form av backup när strömmen går.

Några bra telefonnummer att anteckna redan idag

Nödnummer SOS Alarm 112
Information vid olyckor och kriser 113 13
Polisen, alla ärenden utom larm 114 14
Sjukvårdsupplysningen Vårdguiden 11 77
Göteborgs stad kontaktcenter 031 – 365 00 00

Om du har tips på ytterligare telefonnummer får du gärna skriva en kommentar.

MSB måste spara miljoner

av

Myndigheten för samhällsskydd och beredskapAtt Sveriges nationella försvarsförmåga är en ekonomisk fråga förstår de flesta som har lite hum om verkligheten. Därför har politikerna det senaste året pratat om vikten av att stärka vår försvarsförmåga. Mycket på grund av valåret 2014, men också till följd av en mer orolig omvärld och att främmande makt vid upprepade tillfällen kränkt rikets gränser.

Många vet att den satsning som alliansen presenterade för framtiden inte skyddar oss i närtid. Försvarsberedningens förslag är inte heller det tillräckligt på grund av utvecklingen i östersjöområdet.
Samtidigt kan vi läsa att Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har fått minskade anslag under 2015 och 2016 vilket får konsekvensen att de nu valt att sjösätta en snabbutredning om myndigheten kan klara sig med endast en utbildningsort, istället för nuvarande två.

Enligt allehanda.se har pengarna omfördelats till bland andra Kustbevakningen och Försvarsmakten. Det är jättebra om de får ökade anslag. Men det ska inte vara på bekostnad av MSB. Sverige behöver en god beredskap på alla plan. Också för de områden som MSB ska hantera. Frågan är vad beslutet blir och vad för konsekvenser det på sikt får för vår beredskap och kompetens inom området.