Pilotstrejk är ingenting jämfört med lastbilsstrejk

av
Bromma Flygplats
FotoTomas Er / CC BY-SA

Media viger en del av sin nyhetsrapportering åt den pågående pilotstrejken. Bland annat skriver man om vilka rättigheter vi som resenärer har om vi blir drabbade när flera av Norwegians avgångar ställs in.

Det slår mig att om Svenska Transportarbetareförbundet skulle visa lite stake och stå upp för sina medlemmars intressen och välja att ta ut flertalet lastbilschaufförer i strejk i den kommande avtalsrörelsen så blir det betlydigt jobbigare för alla som är beroende av det som svenska åkerier fraktar. Konsekvenserna blir, som Volvokoncernen beskriver i sin video, förödande då matbutiker, apotek, sjukhus, reningsverk och många andra samhällsviktiga funktioner idag förlitar sig på lastbilstransporter. Oavsett vad miljörörelsen tycker om det.

Givetvis står jag som kollektivanställd bakom den svenska strejkrätten, även om fackföreningsmännen idag oftast väljer dåliga kompromisser framför att stå upp för sina egna medlemmar. Man kan säga att de, med LO i spetsen, i stor utsträckning är en kompromissande försäkringsförmedling som plöjer ner miljontals kronor i Socialdemokraterna.

Lastbilen har idag en viktig roll, för att återgå till ämnet, för transporter, både regionala men också nationella och internationella transporter. Den som inte har läst En vecka utan lastbilar av Sveriges Åkeriföretag måste göra det. Där kan ni läsa att om lastbilarna står stilla så blir det stora konsekvenser redan inom några timmar. Det allra största problemet är givetvis att Systembolaget får slut på några varor i sitt sortiment. Andra kanske ser brist på läkemedel på Apoteket eller matförsörjningen inom äldrevården som ett större problem.

En prepper älskar framförhållning

av

Min åsikt är att det är bättre att ha viss framförhållning och försöka förebygga problem som kan uppstå istället för att stå helt oförberedd om något skulle gå sönder, framför allt när det kommer till vardag och arbetsliv, även om min arbetsgivare inte verkar vara av den åsikten. Det samma gäller också prepping.

Om man på grund av ett strömavbrott, benbrott eller kanske vinterkräksjukan inte kan ta sig till mataffären för att handla finns det en viss trygghet att ha ett skafferi som är fullt. Det samma gäller en spargris med kontanter bankomaten är stängd, eller om du tappat ditt bankkort efter den senaste krogrundan. Vore det inte skönt att veta att du slipper gå ut och köpa Paracetamol för att bota din huvudvärk, att det redan finns i medicinskåpet och i handväskan?

Tar vi arbetslöshet som exempel kan det vara bra att börja uppdatera och fila på sina ansökningshandlingar redan då företaget lägger varsel, eller vid en uppsägning. Du ska alltså inte börja med ansökningshandlingarna första dagen på Arbetsförmedlingen, då ska du förhoppningsvis redan ha sökt flertalet jobb och kanske till och med varit på intervju.

Är du en person som gärna ser att folk har framförhållning, och själv har det, eller är du spontan och tar dagen som den kommer?

Prepping är ingen prylsport

av

KunskapMånga kanske uppfattar prepping som en prylsport där den som har flest saker vinner. För en del kanske det är så, men för mig, tillsammans med många andra, så är kunskap lika viktigt och i vissa fall mycket viktigare.

Kunskap är den bästa beredskapen man kan ha eftersom den som kan lite om mycket, och samtidigt har vissa ingående kunskaper, har bättre förutsättningar att klara sig i vardagen och vid en eventuell kris. Det handlar om både om teoretiskt vetande, men också om praktiskt kunnande.

Du som identiferar dig som en prepper kanske ser dig som familjeförsörjare och den som ska ta hand om familjen vid en kris. Men det är lika viktigt att både du och din partner har viss kunskap om varandras uppgifter, om du använder motorsågen kan du med fördel lära ut grundkunskaper. Det samma gäller bakning, och stoppa strumpor. Kan någon av er stoppa strumpor och sticka lovikavantar?

Lika viktigt är det att använda sig av av de saker man äger. Tar vi åter motorsågen som exempel gör den ingen nytta på en hylla i garaget för ”framtida bruk”. Framför allt inte om du aldrig har använt en sådan tidigare, utan kommer lära dig ”vid behov”.

Så se till att läsa, lyssna och titta mycket på information. Deltag i kurser och underhåll och utveckla regelbundet kunskaper som du tidigare förvärvat.

Är vår krisberedskap oviktig för Åstorps kommun?

av

FrågeteckenIdag fortsätter vi på ämnet politiker och förtroende. Jag har kommit över en artikel från Helsingborgs Dagblad där Pontus Pålsson (M), gruppledare i Åstorps kommun kritiserar det socialdemokratiska kommunalrådet, Ronny Sandberg, för bristande krisberedskap och krisledning.

Jag tycker det är intressant att kommunalrådet tillbakavisar den kritik som förts fram med att säga att problemet är valet av krisledningsnämnd, som om det vore en struntsak. Man kan fundera hur han som ordförande fullständigt struntar i att kommunen saknad adekvat krisledning. Att man möts av ett meddelande på kommunens webbplats om att de sedan en månad tillbaka har problem med telefonin och att samtal bryts gör inte det hela bättre.

Enligt Lagen om extraordinära händelser i fredstid hos kommuner och landsting ska kommunerna ha utsett krisledningsnämnder. Vid en extraordinär händelse i Åstorps kommun tar krisledningsnämnden över beslutsrätt från andra kommunala nämnder. På så sätt samordnar kommunen mer effektivt all verksamhet som är viktig i krishanteringen.

Kommunen ansvarar för att det i dess verksamheter finns beredskapsplaner som stöd för att kunna hantera en särskild händelse på bästa sätt. Åstorps kommuns hemsida.

Ovanstående citat är hämtat från kommunens hemsida. För den som inte redan har förstått att vår beredskap är ett luftslott välkomnar jag er till verkligheten. Välkommen till Sverige och vår krisberedskap år 2015.

Politiker, vad kan du egentligen?

av
Foto på riksdagshuset
Foto: Camilla Svensk.

Politikerförakt innebär misstro mot och förakt för politiker och deras avsikter eller resultat. Så står det på Wikipedia om man slår upp termen. Jag är villig att erkänna att mitt förtroende för förtroendevalda politiker i Sverige, både på kommunal- men också på riksdags- och regeringsnivå är mycket lågt. Delvis handlar det om Bert Karlssons beskrivning, ”politiker är som krokodiler, stora i käften, men saknar öron.”

De flesta vet om att de förtroendevalda som får tunga poster, som statsråd, ofta har många år bakom sig i riksdagens korridorer, i kommunen eller i partiet. Tyvärr betyder det också att många saknar kompetens inom sitt specifika område. Vår sjukvårdsminister har ingen bakgrund inom sjukvården. Vår infrastrukturminister är ingen lokförare, tågvärd och är dessutom från Socialdemokraterna i Göteborg. Visst finns det ett fåtal undantag, men de flesta har ingen aning om vad de sysslar med. Notera att jag nu bara pratat om regeringen, inte de 349 riksdagsledamöter som har fått väljarnas förtroende att leda landet.

Om vi i stället fokuserar på t.ex. vården kan vi se att en undersköterska måste ha en undersköterskeutbildning på gymnasial nivå för att bli tillsvidareanställd, och det är få chefer som saknar erfarenhet från branschen, det går inte bara att kliva in och börja bestämma utan att kunna någonting.

Återgår vi till mitt politikerförakt kan vi ta en närmare titt på Västtrafik, ett företag som bland invånarna i Västra Götalandsregionen för felinvesteringar, ett komplicerat biljettsystem och rostiga spårvagnar, och ökande biljettpriser för bolagets resenärer. Västtrafik höjer priserna med fem procent om året, samtidigt som inflationstakten i Sverige är relativt låg. Alla som sitter i styrelsen är politiker.

Viktiga politiska poster ska tillsättas med personer som har relevant erfarenhet och kompetens inom det specifika området. Det är min åsikt. Vi ska inte ha nationalekonomer och statsvetare som fattar beslut om sjukvård, järnväg, försvar eller näringsliv. Det ska vara sjuksköterskor, rallare och företagare i riksdagen.