MSB lägger ner utbildning men spenderar miljoner på PR

Tidningen Aftonbladet har börjat granska svenska myndigheters användning av skattemedel där skattemiljoner läggs på att anlita PR- och lobbybyråer. Det kan handla om allt från skrivna pressmeddelanden till kurser i sociala medier.

Myndigheten för Samhällsskydd och beredskap (MSB) har fått minskade anslag och ska spara 35 miljoner kronor fram till 2016 vilket gjort att de valt att snabbutreda en nedläggning av delar av utbildningsverksamheten, antingen Sandsjö eller Revinge, för att i framtiden endast klara sig med en utbildningsort.

Myndigheten har de senaste 20 månaderna gjort av med nästan 10 miljoner kronor, 500 000 kr per månad, även på rapporter, debattartiklar och enkäter som antingen inte publicerats eller saknar värde.

När myndigheten i mars uppdaterade sin informationssida, Krisinformation.se, hade de en utvecklingsbudget för 2014-2015 som med förstudie, utveckling och ny driftmiljö kostade 4 miljoner kr. Förhoppningsvis en bra investering, även om jag kan tycka att sidan idag är mer svåröverskådlig och anpassad till mobila plattformar där besökaren vet vad den letar efter.

Samtidigt är vi många som efterfrågar en nyutgåva av skriften Om kriget kommer som delades ut till alla hushåll under andra världskriget och kalla kriget, från 1943 fram till 1987, men den sista upplagan delades inte ut till allmänheten. Myndigheten sägs planera för en nyutgåva av informationen, men säger också att det är en ekonomisk fråga. Jag vet var vi kan hämta pengarna. `

Till sist vill jag fråga om det är häftigt att betala skatt… eller om du är född fri men skattad till döds. Svenska myndigheter, organisationer och kommuner spenderar otroligt mycket pengar på marknadsföring istället för kärnverksamheten. Samtidigt kritiserar man från politikens håll vinstdrivande företag inom offentlig sektor. Kasta inte sten i glashus…

Glöm låssmeden – kopiera nyckeln med mobilen

För en tid sedan kom jag över en artikel där datavetare från Jacobs School of Engineering, UC San Diego, lyckats skapa ett program som med hjälp av datorkraft kunde kopiera nycklar med hjälp av ett foto, på 60 meters avstånd. När jag idag skulle leta upp artikeln som skrevs 2008 såg jag att det finns flera företag som tillhandahåller appar för både Android och iPhone där man tar kort på nyckelns fram- och baksida och efter ett par dagar får en kopia på posten.

Man kan tycka att alla idag vet att det är viktigt att skydda sitt bankkort, att det är en dålig idé att lämna ifrån sig kortet på exempelvis en restaurang och absolut inte publicera ett foto på sociala medier. Trots det kan man fortfarande se nytagna foton av ID-handlingar och bankkort på internet. Nu gäller det alltså också dina hemnycklar. Låt nycklarna ligga i fickan tills du ska använda dom.

Att övergå till digitala system är givetvis inte heller ett optimalt alternativ. Inte bara för att Munkedals kommun låste in krisledningspärmen, utan också för att det finns utrustning som på en meters avstånd kan kopiera din företagslegitimation, passerkort, och nyckelbricka som använder sig av RFID-tekniken.

Klättra upp på tåg är en skitkass överlevnadstaktik

När jag var barn fick jag lära mig att man inte skulle beträda spårområdet på perrongen eftersom det kunde komma ett tåg, och att de strömförande ledningarna ovanför spåren innehåller en dödlig mängd. När jag var sex år kunde jag läsa texten ”förbjudet att beträda spåren” som var målad på kanten av respektive plattform, och på många ställen finns det skyltar med texten livsfara.

Texten i detta inlägg kanske låter brutal, men tyvärr är det den bistra sanningen.

Vi har idag på flera håll kunnat läsa om Kalibers kommande granskning av dödliga olyckor där en handfull personer skadats, och några avlidigt, till följd av att de tagit sig in på bangården och klättrat upp på tåg. Man uppmärksammar bristen på skalskydd, stängsel, och att ingen vill ta ansvar för skyddet kring spårområdet Kville bangård.

Att det finns personer ute på vischan som tar en genväg över spåren i brist på en närliggande övergång kan jag förstå, men att man tar sig in på en bangård och klättrar upp på tåg, nära ledningar som har en spänning på 15 000 volt, förstår jag inte. Det är att utsätta sig för en onödig risk.

Givetvis välkomnar jag ett beslut och en enighet om ett ökat skalskydd, även om pågått i 10 år och varken Göteborgs stad eller Trafikverket har kommit överens. Men det det allra viktigaste är att man själv har tankeförmågan att utföra en riskbedömning och att det finns mentala spärrar som sätter stopp. Beträder man bangården finns risken att man blir överkörd av ett lok. Klättrar man dessutom upp på en vagn eller ett lok så är sannolikheten stor att man kommer i kontakt med en livsfarlig ledningen.

Curlinggenerationen växer idag upp iklädda vadderad cykelhjälm, flytväst, cyklop och knäskydd och deras föräldrar har sett till att undanröja alla hot, risker och aldrig stött på några motgångar. Snälla lär era barn grundläggande överlevnadskunskap, stå inte mitt på motorvägen framför en bil, det är en dålig överlevnadstaktik.

Lyssna redan nu på Kaliber ”Spår som dödar”

Låna, konsumera och amortera?

Effektiv ränta 617,43%

Effektiv ränta 617,43%

Att handla på kredit betyder ofta att man lever utöver sina tillgångar. Nu pratar jag alltså inte om personer som använder kreditkort för att samla alla sina inköp på en gemensam räkning och betar av hela summan varje månad, utan om rena konsumtionskrediter.

Läser man på exempelvis Twitter, eller pratar med vänner och kollegor, så kan man träffa på folk som accepterar konsumtionskredit för såväl hemelektronik och möbler, ja till och med säsongskort för fotboll.

Kreditföretag är inga välgörenhetsorganisationer, utan utnyttjar människor med utsatt ekonomi, eller bristande begåvning, för att tjäna pengar. Man kan läsa om räntefria lån, men oftast ingår det dolda administrativa avgifter så som fakturaavgift och uppläggningsavgift.

Jag läste tidigare om studenter som väljer att köpa en dator på kredit till sina studier, men tycker att det är sjukt att betala en ränta på 600 kr, 35 kr i fakturaavgift och en amortering på 80 kr per månad. Givetvis är det mycket pengar, men ingår man ett avtal om avbetalning så vet man, förhoppningsvis, vad det kommer att kosta.

Väljer man istället att spara totalsumman, 715 kr per månad, under 12 månader får man ett sparkapital på 8 580 kr, plus eventuell ränta. Självklart förstår jag att en student behöver datorn för studierna, och inte ett år efter, men då rekommenderar jag i första hand att man har framförhållning och försöker tjäna så mycket pengar som möjligt på förhand. Saknar man fortfarande pengar kan man försöka göra upp någon form av personlån med avbetalning till föräldrar eller syskon. Räntekostnaderna blir oftast lägre då de väljer att inte ta ut någon ränta alls.

Den som redan har tagit kredit måste försöka att amortera bort skulden så fort som möjligt, precis som med alla andra lån, för att minska räntekostnaderna och på sikt bli skuldfri. Har man haft skulden länge kan man, som de gör på Lyxfällan, också kontakta lånegivarna för att försöka nå en uppgörelse.

Om du överväger att ta en kredit för hemelektronik som datorer, surfplattor och andra ”nöjesprylar” rekommenderar jag dig att avstå.

Är du i behov av att köpa andra saker på avbetalning , eller egentligen vilket lån som helst, så måste du först förstå vilka avgifter som tillkommer, inklusive aviavgift, samt räkna på både räntekostnader och amortering för att se den totala summan du kommer att betala. Saknar du matematikkunskaper så ta hjälp av någon med mer kunskap, begär en förklaring av långivaren och läs igenom det finstilta.

Innan du väljer att ta ett lån. Skriv en kommentar där du förklarar varför det är viktigt att amortera och hur räntekostnaderna kommer förändras.

1700 tåg riskerar körförbud när operatörer höjer signalstyrkan

Trafikverket beslutade igår att endast tåg med skyddsåtgärder för GSM-R, vilket är järnvägens mobiltelefoni, kommer att få trafikera den svenska järnvägen från 1 juli i år eftersom den publika, allmänna, mobiltrafiken att störa ut kommunikation mellan förare och tågledning.

Post- och Telestyrelsen har givit mobiloperatörerna tillåtelse att från den 1 juli 2015 öka effekten på mobilnätet i närheten av järnvägsspåren. Självklart blir det positivt för alla som bor nära järnvägen, men man menar från Trafikverkets sida att det riskerar att störa ut kommunikationen eftersom mobilnätens frekvens är närliggande GSM-R, som trafikledningscentralerna använder för att kommunicera med tågen.

Enligt Branschföreningen Tågoperatörerna (PDF) så kan man installera skyddsfilter ombord på tågen, vilket dock inte tillåts av gällande EU-lagstiftning. Reglerna kommer dock att ändras, men först den 1 juli, samma dag som mobiloperatörerna får höja signalstyrkan. Ställer Sverige krav på skydd i dagsläget räknas det som nationellt särkrav, vilket är förbjudet enligt EU-rätten.

Den 17 februari i år offentliggjorde Trafikverket vilka krav som kommer att gälla, vilket fastställdes igår den 20 mars. Tågtrafiken måste alltså följa de regler som myndigheterna fattar, men det är lite kort varsel, trots upprepade frågor under de senaste åren. Tågoperatörerna menar att de inte kan säkerställa att filtren fungerar innan de gjort vissa fälttester, men man ska under våren tillsammans med mobiloperatörerna testa skyddsfiltren tillsammans.

Det tar 12-18 månader att upphandla och utrusta hela tågflottan med filter enligt den lösning som Trafikverket rekommenderar. Men först måste man genomföra fälttester, fastställande av tekniska specifikationer och investeringsbeslut. Det krävs upp till fyra filter, stora som en mikrovågsugn, per fordon och man måste följa en särskild rutin från både konstruktion till montage. Dessutom är det brist på utbildad personal som kan montera de drygt 3000 filter som ska installeras på 1700 fordon.

Man menar att det behövs en realistisk tidsplan, och att man måste skjuta på den kommande höjningen av signalstyrkan i de nya basstationerna genom att förlänga restriktionerna från 2011 så att de får tid att funktionstesta och installera filtrena i tågen. Man vill också att staten ska stå för kostnaderna för skydd av GSM-R. Det kommer uppskattningsvis att kosta omkring 150-300 miljoner kronor att installera skydd, vilket kan leda till högre priser för biljetter och godstransporter.

Konsekvenserna kan alltså bli att de tåg som saknar skydd inte har tillstånd att trafikera den svenska järnvägen.