Fattig i Januari? Tips på hur Du sparar pengar!

Många säger att januari är en av årets fattigaste månader och att många i slutet av månaden tvingas låna från sparkontot, eller till och med ta ett lån, en del väljer att ta ett lån till en mycket hög ränta. Är man medveten om att det finns månader där man har högre utgifter än inkomster bör man givetvis budgetera för detta med hjälp av ett buffertsparande.

Nu kanske du som läsare säger att alla inte har så pass stora inkomster att dom kan buffertspara tusentals kronor varje månad, men det kan faktiskt räcka med några hundralappar, pengar som man kan få genom att se över sina avtal och ringa ett par telefonsamtal.

Först och främst måste man, som jag tidigare skrivit, se över sina utgifter, en energidryck för 20 kr per arbetsdag blir drygt 400 kr per månad eller 5 000 kr årligen om den kostar 20 kr.

Den som fortfarande får pappersfakturor bör även kontrollera om företaget debiterar fakturaavgift. Om så är fallet ska man omgående se över möjligheten att antingen använda sig av e-faktura, eller upprätta ett autogiro. Bredbandsbolaget debiterar 40 kr per faktura, alltså 480 kr årligen.

För en tid sedan jämförde jag försäkringar mellan olika försäkringsbolag och kunde konstatera att det kunde skilja tusentals kronor årligen i avgifter om man valde rätt bolag. Givetvis måste man också jämföra försäkringens omfattning, det kan vara värt att betala 20 kr mer per månad om det ger ett avsevärt bättre skydd, men när det handlar om 300 kr per månad är det inte småpotatis.

Var också försiktig med att teckna fristående försäkringar, om du har en hemförsäkring med allriskförsäkring, i dagligt tal kallat ”drulle”, är det kanske inte nödvändigt att betala ytterligare för att försäkra din mobiltelefon.

Vidare bör du också ha koll på avtalstiden och eventuell uppsägningstid, vissa abonnemang, försäkringar och andra avtal kan enbart sägas upp eller omförhandlas vid slutet av avtalstiden och kan per automatik förnyas.

Elavtal är ett avtal man också bör se över, vi kan använda min mammas elhandelsavtal som exempel. Avtalet är från 2013 och vad jag förstår är kostnaden efter alla skatter är inräknade ca 100 öre/kWh, vilket är relativt högt i dagens läge.

Man behöver inte använda sig av en prisjämförelsesajt, du kan besöka din nuvarande leverantörs webbplats och mata in alla uppgifterna där. Vad jag kan utläsa bör priset vara ca 82,84 öre/kWh istället, och då har man det som prisbild när man per telefon kontaktar sin leverantör. Med lite tur kan man inte bara få ned sin kostnad, utan också ta del av någon kampanj eller på annat sätt förhandla med säljaren för att få ned priset ytterligare. Väljer man dessutom att ringa andra leverantörer kan man givetvis få ned kostnaden ytterligare.

Det kan faktiskt vara en fördel att kontakta andra tjänsteleverantörer först, och säga till sin nuvarande att man gärna vill fortsätta vara kund hos dom men har fått ett bättre pris hos en konkurrent och undrar om dom kan matcha budet. Jag räknade ut att prisskillnaden är ca 600 kr per år med nuvarande pris per kilowattimme.

Något många drar sig för, inklusive undertecknad, är att byta bank. Nu har jag tagit små steg, inte att byta bank utan att komplettera med andra kreditinstitut som tillhandahåller bättre villkor för sparande. Är man bolånekund kan man däremot spara många hundralappar genom att omförhandla sina lån, och då är det viktigt att faktiskt kontakta andra banker, och förhandla med dom, för då handlar det inte längre om hundralappar utan om tiotusentals kronor i bästa fall. Och gör inte som några jag känner och enbart kolla listräntorna på webbplatsen, det går att förhandla.

Har man ett dyrare topplån på sin bostad måste man också försöka få bort det för 5 procent ränta på 100 000 kr är mer än 1 procent ränta. Jag känner personer som inte orkat omvärdera sin bostad för att ”baka in” topplånet. Men om man kan spara 4 000 kr per år som man istället kan lägga på amortering är det, enligt mig, mycket bättre för sin privatekonomi.

Har du lyckats spara pengar genom att förhandla med banker, försäkringsbolag eller tjänsteleverantörer? Vad är dina råd till den som kan spara tusentals kronor genom ett par olika telefonsamtal.

 

Knyta knopar med paracord 550

Paracord 550

Paracord

Parachute cord, engelska för fallskärmslina och benämns oftast som paracord, är populärt framför allt bland blåljuspersonal, ordningsvakter, anställda inom försvarsmakten och bland preppers, främst av estetiska skäl men även för att man anser att det, tack vare sin brottgräns, kan användas vid överlevnadssituationer.

Det är viktigt att förstå att det finns flera olika typer av paracord med olika egenskaper och att det är viktigt, om man vill använda det vid en överlevnadssituation, att säkerställa att man har inhandlat rätt sorts paracord, med rätt brottgräns och inte någon kopia.

Vad man ofta benämner som paracord är Paracord 550, mil spec type III med en kärna av sju inre trådar som omsluts av ett vävt yttre skal. Paracord 550 sägs ha en brottgräns på 500 lbs, eller 249 kg, tack vare sin inre kärna. Men om ni vill testa att klättra ned från taket på Stockholms stadshus sker det på egen risk.

Personligen upplever jag att mitt armband som obekvämt eftersom det består av ett par meter fallskärmslina. Därför har jag valt att inte bära det runt handleden. Dessutom tar det ett par minuter att knyta upp om man skulle behöva göra det. Men om man tycker det är snyggt så får man givetvis använda ett sådant armband.

Vidare är det många som använder paracord för att exempelvis fästa campingutrustning, som skosnören och med hjälp av olika knyttekniker framställer dom allt från oxpiskor till knivhandtag, vapenremmar, hundhalsband och koppel.

Men frågan är, hur praktisk är egentligen paracord och bör man istället ta med sig en rulle nylonlina på 3-4 mm och en tvättlina? Och ska man klättra bör man i första hand välja tågvirke, rep, som är anpassat för ändamålet.

Jag har i alla fall valt att köpa orange paracord, just på grund av färgen, och har beställt lite mer paracord i andra färger som förhoppningsvis kommer i början av nästa år, gärna tidigare.

Nu måste jag lära mig mer om knopar. Pålstek, dubbelt halvslag, skotstek och råbandsknop är givna. Men jag lärde mig igår hur man knyter prusikknopen, måste dock öva mer på dubbel fiskarknop. Däremot tycker jag taut line hitch är användbar. Någon socut som vet vad den heter på svenska?

Inget vatten på jobbet – vad ska jag göra?

För en tid sedan stängdes vattnet av på min arbetsplats under en hel arbetsdag till följd av en vattenläcka i området. Konsekvensen blev, förutom att vi inte kunde diska, att vi inte kunde fylla våra vattenflaskor med vatten och att toaletterna slutade att fungera, det fanns inget vatten att spola med.

Den som definierar sig som prepper har en viss beredskap för att ett omfattande vattenavbrott kan drabba området man bor i, man har redan lagrat dricksvatten och möjlighet att fylla tomma behållare som dunkar och flaskor från tankbilar eller vattenposter. Men vad gör man när ens arbetsplats drabbas?

Givetvis gjorde jag vad som förväntas när jag fick beskedet om att vattnet skulle stängas av. Jag tappade upp vatten. Tyvärr hade jag endast min vattenflaska på 0,5 liter tillgänglig vilket inte är tillräckligt så jag tvingades köpa vatten från butiken, vatten jag inte behövde använda trots allt. Men toaletterna slutade att fungera och det var ett större problem för den som behövde uträtta sina behov.

Lyckligtvis släpptes vattnet på under eftermiddagen, lagom tills vi gick hem, så nästkommande dag fungerade allt precis som vanligt. Frågan är hur vi skulle klara ytterligare en arbetsdag utan vatten.

Har ni drabbats av att er arbetsplats, skola eller motsvarande drabbats av avbrott i dricksvattenförsörjningen? Hur hanterade ni det? Har ni beredskap för att ett sådant scenario skulle kunna inträffa eller är det en ny insikt? Skriv gärna en kommentar och berätta.

Skavsår och blåsor på fötterna

Fem kilometer på löpband, så långt tog jag mig en eftermiddag på löpbandet. Konsekvensen nästa dag var att jag upptäckte en ca 2 cm stor blåsa på insidan foten i höjd med hälbenet.

Frågan är nu vad man bör göra. Vissa menar att man bör sticka hål på den med en desinficerad nål från frisk hud eftersom man annars riskerar infektion. Andra menar att man bör skydda den med skavsårsplåster. Jag har valt att inte förstöra blåsan och skyddat den med större plåster från vår första hjälpen-tavla på jobbet. Men skavsårsplåster och tejp som leukoplast är något man uppenbarligen bör investera i.

Att gå långa sträckor har aldrig varit något jag eftersträvat, men många tror sig kunna ta sin bug-out bag och på fot ta sig till ett mer lämpligt ställe om dom tvingas evakuera. Frågan är hur många som planerar inför det scenariot faktiskt övat, och vet hur det är att gå längre sträckor, har man över huvud taget testat sin utrustning på Sveriges vandringsleder?

Ni som är vana vandrare, eller idrottare, som har erfarenhet av skavsår och hur man förebygger dessa, skriv gärna hur man bäst förebygger blåsor och skavsår samt hur ni brukar ta hand om dom ni fått.

Jag har börjat träna, hur gör jag?

När jag hösten 2012 påbörjade min viktresa nedåt och efter nyår såg resultatet trodde jag att det skulle vara enkelt att hålla den vikten, även om jag fortfarande var överviktig. Då hade jag ett fysiskt krävande arbete där jag åtta timmar per dag stod upprätt och rörde mig många steg varje dag. Men sedan hände något.

Drygt ett år senare förändrades min arbetssituation, jag hade nu fått ett mer stillasittande arbete och lördagsgodiset hade åter hittat en daglig plats i köksskåpet samtidigt som jag tröttnade på att äta kokta ägg och mikrad panbiff, vilket bokstavligt talat varit min diet, givetvis åt jag några andra saker, men i huvudsak kött utan pasta, ris eller potatis. Nu sitter jag här igen några kilogram tyngre än vad jag borde vara och en sjukvård som uppmanar mig till en mer aktiv fritid.

Trots att jag kan definieras som prepper betyder inte det att jag är en vildmarksintresserad friluftsmänniska som spenderar helgerna i vindskydd och semestrarna med att bestiga Kebnekaise. Jag har däremot gjort tappra försök att ta tag i mitt liv och ta raska promenader på kvällarna, men efter någon månad kommer ursäkter som regn, hög luftfuktighet och kyla. Därför har jag nu för första gången på många år skaffat ett gymkort.

Det var många år sedan jag sist satte min fot på ett gym och tog mina första stapplande steg på löpbandet och satte rumpan på motionscykeln. Men nu är det dags och den senaste veckan har jag nästan dagligen nyttjat mitt medlemskap, trots att jag inte har någon aning om vad man faktiskt bör göra.

Mitt mål är att, framför allt när det nu är kallt, gå minst 30 min varje dag, åtminstone till en början. Gradvis bör jag troligtvis öka både tempo och distans, men mina korta och stela muskler behöver vänja sig, och jag får inte köra för hårt och ledsna. Frågan är hur man lägger upp styrketräning, var man bör börja och hur jag dels värmer upp och i början tar myrsteg för att inte skada mig och börja bygga muskler.

Förutom kondition och viktminskning vet jag att både rygg, skuldror, axlar och armbågar är något jag behöver stärka upp, där har jag på grund av monotont arbete, och dålig ergonomi, någon form av musarm där det tidvis gör väldigt ont. Frågan är vilka övningar man bör använda sig av.

Givetvis vet jag, av egen erfarenhet, att det viktigaste av allt är att förändra kosten, äta mindre godis och färre kolhydrater. Och det är något jag måste ta tag i, men frågan är hur man ökar självdisciplinen och säger nej till fika. Det har fungerat förut, men frågan är hur jag gjorde. Men jag minns när jag testade att äta mat med tillsatt socker efter att ha varit utan det i ett par månader. Helvete vad sött det är.

Har ni tips på några träningsprogram som är bra och hur man stretchar stela muskler är ni varmt välkomna med förslag. Att man är i dålig fysisk form är svårt att erkänna, framför allt när man bara märker det när man ser någon annans foton på en själv. Hur ser ni på er egen fysiska form och har ni börjat träna eller förändrat kosten?

Sida 2 av 8112345...102030...Sista »