Living on the edge

Om man tittar runt omkring sig ser man att det finns många personer som lever på marginalen. Antingen för att de har för stora fasta utgifter, eller för att de väljer att spendera mer på nöje än på sparande. Resultatet kan bli ett övertrasserat konto och att korttidslån i slutet av månaden.

Oavsett om man står för sin egen försörjning, antingen genom lönearbete eller eget företag, eller är beroende av bidrag är det viktigt att man ser till att ha en buffert och ett sparande.

Om man av någon anledning väljer att leva på bidrag är det viktigt att man så snabbt som möjligt försöker ta sig ur situationen, antingen genom arbete eller studier. Den som hamnat i bidragsträsket blir mindre attraktiv på arbetsmarknaden, men riskerar också att stanna där för att man är nöjd med sin situation.

De senaste månaderna har jag sett b.la hur en har övertrasserat kontot på grund av alkoholkonsumtion, och en annan har inte fått barnbidrag, eller annat bidrag, i tid och tvingats att låna pengar för att ge mat till sonen.

Jag kanske har fel? Det kanske är rätt att spendera hela lönen på alkohol, brudar och taxiresor och övertrassera kontot den 20:e varje månad?

 

Grundregel: Lämna aldrig ut känsliga kortuppgifter

”Är hon dum i huvudet?” Det var min reaktion när jag igår hörde på nyheterna om en tjej som efter att hon loggat ut från en internetbank hade ombetts att göra en marknadsundersökning där hon gladeligen skrev in sina kreditkortsuppgifter.

Har svenska folket verkligen så dålig koll på avtal och sin ekonomi att de skriver in sina uppgifter på första bästa sida och sedan sitter med ett abonnemang på flera hundra kronor i månaden? Jag kan förstå att dementa börjar abonnera på strumpor, men är man 25 år gammal och studerande borde man väl förstå bättre?

Internetkonsumtion på dagisnivå:

1. Lämna aldrig ut känsliga kortuppgifter på en sida utan SSL-kryptering (https).
2. Lämna aldrig ut känsliga kortuppgifter på oseriösa sidor som du aldrig hört om.
3. Lämna aldrig ut känsliga kortuppgifter innan du läst de villkor och avtal du accepterar.
4. Lämna aldrig ut känsliga kortuppgifter om du inte känner till dina rättigheter.

UR: Pengar – näst viktigast efter kärleken?

Utbildningsradion logga

Foto: Utbildningsradion press

Civilekonomen Tobias Nielsén är programledare för Pengar – näst viktigast efter kärleken? En programserie som jag av en händelse upptäckte när jag bläddrade förbi reklamen på TV igår. Under programseriens fem delar går man grundläggande in på ämnen som lån, ränta, aktier, självhushållning och konjunkturcykler.

För tillfället har jag endast sett de två första avsnitten och tycker det är bra att Utbildningsradion lyfter ämnet privatekonomi. Tidigare har jag skrivit om att det borde produceras en mer djupgående programserie om ekonomi, och detta är rätt väg att gå.

Några av de intervjuade anser att det är okej att låna till det mesta, om man har förutsättningar att betala tillbaks skulden. Att låna till kläder, bilar, hemelektronik och annat vars värde sjunker snabbare än du hinner amortera är något man ska försöka undvika.

Saknar du tidigare kunskap om ekonomi, eller vill göra din egna bedömning på programmet tycker jag att du ska se det. Lämna gärna en kommentar här, eller på Facebook med dina synpunkter.

Programförslag: Privatekonomi för nybörjare

SVT LoggaEn programidé som Sveriges Television/Utbildningsradion borde förverkliga är en programserie om privat- och samhällsekonomi som ger kunskaper om b.la. inflation, räntor, amorteringar, sparande och budget.  Gärna också vad man behöver tänka på om man är intresserad av att köpa en bostad, risker, hur prisutvecklingen sett ut historiskt och hur framtiden kan komma att se ut.

Tyvärr räcker inte konsumentprogrammet Plus på SVT eller Lyxfällan på TV3. Det senare är ett underhållningsprogram, inget samhällsprogram. Visst kan underhållning vara kul, se hur korkade en del människor faktiskt är. Men programledarna talar oftast om självklara saker, att man inte ska spendera mer än inkomsten och att snabblån är dyrt.

Med hjälp av ekonomer, journalister, politiker och intervjuer med familjer kan man förmedla den samhällsinformation som vi behöver för att bli mer ekonomiskt medvetna. Genom att ta upp frågor, som t.ex. hushållens skuldsättning, fråga politiker hur de ser på sparande, hur de vill stimulera sparandet etc. kan man få ett riktigt bra program.

Vad tror ni om denna idé, har ni något förslag om vad som kan tas upp i en sådan programserie eller är jag helt ute och cyklar? Skriv gärna din åsikt.

En kontantbuffert blir allt viktigare i krisens Europa

Händelseutvecklingen i Cypern visar hur viktigt det är att själv ha en buffert med kontanter om det inte går att ta ut pengar på banken, varken via bankomat eller bankkontor. Men det är inte bara ett krisdrabbat Europa som är sårbart, den tekniska utvecklingen har gjort det möjligt att begränsa åtkomsten till datasystem och bankomater. Det hände nyligen i Sydkorea och slogs upp stort på nyheterna.

Om man väljer att förvara en stor summa kontanter i hemmet är det viktigt att komma ihåg att de kan försvinna, antingen vid ett inbrott, på grund av bostadsbrand eller att de äts upp av inflationen. De kommande åren kommer vi också att få nya sedlar, vilket gör att om man glömmer bort kontanterna man förvarar hemma kan de bli värdelösa. Sen bör man också överväga om man bör dela upp sin buffert i olika valutor, eller bara svenska kronor.

Vi går mot ett allt mer digitaliserat, och övervakat, samhälle där pengar har blivit ettor och nollor i stället för kronor och ören. Men en sak är säker, och det är att de kontanter och andra värdeföremål som inte finns på banken inte är lika lätta för skatteverket att beslagta om Sverige, eller den Europeiska Unionen, också väljer att beslagta en del av våra pensioner och sparade pengar.

Anser du som läsare att det är viktigt med kontanter, eller du kanske helt har slutat att använda dig av dem och förlitar dig på att plastkortet fungerar? Skriv en kommentar med dina tankar, erfarenheter och synpunkter.