Tog snabblån för att köpa blöjor

Bild på femhundra och hundra kronor
Foto: Riksbanken

För den som lever över sina tillgångar kan ett sms-lån vara frestande. En del motstår inte frestelsen, och läser inte heller det finstilta, när de väljer att ta ett snabblån med en ockerränta.

Idag läste jag om Annamarielle som i stället för att berätta för sin familj att hon var i behov av pengar för att köpa mat och blöjor valde att ta ett snabblån, som sedan betalades av med hjälp av ännu ett lån. När det går så långt som till inkasso, kronofogden och att elen stängs av så visar det att man haft ett mindre gott omdöme.

Givetvis kan man tycka att politikerna måste sätta stopp för snabblån. Samtidigt är det ditt ansvar som vuxen att ta ansvar för din ekonomi, ditt liv och att fatta rätt beslut. Om du saknar ekonomiska medel för en kort tid är det viktigt att du inte döljer det för dina nära, utan faktiskt talar om för dem att du behöver pengar fram till nästa lön eller csn-utbetalning.

Därför är det viktigt med både matbuffert, kontantbuffert och ett sparkonto!

Vidare måste du också se över och anpassa dina utgifter i förhållande till din inkomst. Försök att omförhandla abonnemang, överväg att byta leverantör och säga upp tjänster som är för dyra eller används sällan.

Swedbank avvecklar bankfack

Det är inte många bankkontor som idag tillhandahåller en traditionell kassa med kontanthantering. Nu väljer bankerna att fortsätta fasa ut traditionella banktjänster med följden att bankfacken på sikt kommer att försvinna.

I Norrköping väljer Swedbank att flytta till mindre lokaler och där finns ingen plats för bankfack. Till SVT säger Kontorschef Henrik Eklund att efterfrågan på bankfack är obefintlig och bara 2000 av 6000 bankfack är uthyrda. Kunderna uppmanas, tvingas kanske är ett bättre ord, att tömma sina bankfack och lämna tillbaka nycklarna. De kan istället välja att köpa ett värdeskåp för att förvara värdesaker i hemmet.

I inslaget drar Östnytts journalist slutsatsen att det är digitaliseringen som gjort att bankfacken fått stryka på foten. Faktum är dock att man sedan ett par år tillbaka inte får förvara kontanter i facken, och om man gör det omfattas inte pengarna av försäkringen vid eventuell förlust.

Frågan är varför man över huvud taget ska förvara pengar hos bankerna idag. Ingen kontanthantering, inga bankfack, nollränta på lönekontot och snart är det kanske minusränta på sparkontot.

Läser du din lönespecifikation?

Bild på femhundra och hundra kronor
Foto: Riksbanken

En undersökning genomförd av Novus på uppdrag av Amesto Accounthouse visar att drygt 700 000 av landets 4,7 miljoner löntagare inte förstår allt i sitt lönebesked. Värst är det för kvinnor och ungomar. Bland landets unga vuxna, från 18 till 29 år, säger var tredje att de inte förstår allt.

Nu tillhör jag en samhällsgrupp som har järnkoll på hur många timmar jag arbetar, både ordinarie och övertid, samt om jag har rätt till eventuell helglön. Genom att granska mitt lönebesked har jag vid ett flertal tillfällen senaste året uppmärksammat fel på 3000-4000 kronor, på en månad.

”Bland ungdomar, från 18 till 29 år, är läget värst. Där säger var tredje att de inte förstår vad som står på lönespecifikationen.” Marie Kennedy/GP

Samtidigt har jag kollegor som aldrig är intresserade av mer än nettolön och utbetalningsdatum. Men när de gått igenom och granskat siffrorna har bland annat felkodning av frånvaro uppmärksammats.

Tillhör du kategorin av människor som aldrig läser din lönespecifikation, eller om du saknar förståelse är det viktigt att du först läser dokumentet, antingen digitalt eller på papper, och ställer frågor för att öka din medvetenhet. Sedan ska du, åtminstone fram till kontrolluppgifterna kommer vid årsskiftet, spara varje lönespecifikation i en pärm för att kunna bevisa att du betalat skatt.

Som arbetstagare kan du inte, tyvärr, vara blåögd och tro att din arbetsgivare kommer att ge dig rätt lön. Framför allt inte om du arbetar under mer osäkra arbetsförhållanden som allmän visstid, kanske till och med på timmar.

Källa: GP.se

Banken tar dina pengar – när krisen kommer!

Bild på femhundra och hundra kronor
Foto: Riksbanken

Under G20-mötet i november förra året klubbades ett beslut igenom om en ny internationell standard för världens storbanker. Bankerna kommer vid en kris få använda sina kunders kapital, alltså dina fonder och sparpengar, för att rädda sig själva.

I första hand är systemet tänkt för banker med stor betydelse för den globala ekonomin, en så kallad Global Systemically Important Bank. I dagsläget är det bara Danske bank och Nordea, men också SEB och Swedbank kan beröras av direktiven.

Sverige är medlem i den Europeiska Unionen, men inte i G20, men har därför skyldighet att följa direktiven.

Läs hela artikeln ”Bankerna får ta dina pengar för att klara krisen” på ETC. Nej, detta är inte ett sponsrat inlägg. Jag tänker bara inte kopiera en artikel rakt av.

Som tur är har SEB en sparränta på 0,0 % på enkla sparkontot i dagsläget. Så det jämnar ut sig.

Förälder tvingas jobba övertid – har ingen ekonomisk buffert

Bild på femhundra och hundra kronor
Foto: Riksbanken

Det har blivit allt vanligare att elever får kvittera ut en egen surfplatta eller bärbar dator för skolarbete. Både gymnasie- och grundskoleelver får alltså möjlighet till en egen elektronisk pryl.

SVT Hallandsnytt skriver på sin webbplats att en förälder till en elev på Peder skrivares skola, en gymnasieskola i Varberg, har fått en faktura på 6 500 kr för en repation av en fuktskadad elevdator.

Det finns två infallsvinklar till den historia. Jag tänkte börja med avtal och försäkringar. Den som är under 18 år gammal betraktas i lagens ögon som omyndig och kan därför inte ingå avtal utan vårdnadshavarens samtycke. Troligtvis har därför elevens mamma, Maria, godkänt och skrivit under ett avtal för sitt barns elevdator.

Om man ingår ett avtal, oavasett vad det handlar om, så är det viktigt att man först läser igenom avtalet och eventuellt frågar den som skrivit kontraktet, och/eller någon med juridisk kompetens innan man skriver under det. Läs igenom detta stycke en gång till.

I det avtal som Maria i det här fallet har skrivit under borde det alltså framgå klart och tydligt huruvida skolan har försäkring, om en gäller, eller om man tvingas stå för kostnaden själv och använda eventuell hemförsäkring för att täcka kostnaderna. Står det inte i kontraktet kan man alltid bestrida och gå den amerikanska vägen via domstol.

Huruvida det är rätt att låta den enskilda familjen stå för reparation till följd av slitage, en olyckshändelse eller stöld av en skoldator, som faktiskt är ett arbetsredskap, är en annan fråga som är upp till kommunens tjänstemän och politiker att besluta om, även om man som enkel medborgare kan ha ett och annat att säga om det.

”Jag blev ju väldigt orolig för jag har inte den typen av pengar, jag har inte en buffert för sånt här och eftersom att man inte får lov att förvara datorn i skolan under natten så har jag inget annat val än att ha den här hemma”

Nu tänker jag inte spekulera i kvinnans privatekonomi, men om man tvingas jobba övertid för att finansiera en reparationskostnad på 6 500 kr, vilket framgår i artikeln, så borde man se över sitt sparande. Nu säger jag inte att alla svenskar har möjlighet att bygga upp ett sparkapital som Anne Wibble, även om det är att rekommendera, men man måste försöka att ha en hygglig buffert för att täcka oförutsedda utgifter.

Det finns flera sätt att öka sitt sparande. Antingen så ökar man sina inkomster, vilket man kan göra genom löneökning, övertid, dra ekonomisk nytta av sin hobby, eller sälja av saker, förslagsvis sådant man inte längre använder. Eller så kan man minska sina utgifter. Helst ska man försöka att kombinera bådadera.