Affiliate

DigitalOcean

Tänk på procenten när du handlar

Jag är den förste att erkänna att mina kunskaper i ämnet matematik inte är dom bästa, vilket beror på en rad olika faktorer däribland dåligt underhållen kunskap och en mindre pedagogisk lärare under gymnasiet. Men trots det försöker jag att använda mig av dom kunskaperna jag har, och ta hjälp av andra för att fräscha upp minnet.

Eftersom jag är förhållandevis ekonomisk jämfört med många andra är jämförelsepriser en av dom faktorer jag använder mig av vid inköp i butiker. Genom att läsa jämförelsepriset kan man enkelt se om det verkligen är billigare, eller om det enbart är lockpriser. Nudlar är en sådan vara. Man kan tro att ett paket nudlar som bara kostar några kronor är billigt, men jämför man med vad ett kilogram makaroner kostar är det väldigt dyrt. Genom att läsa jämförelsepriserna har jag också kunnat konstatera att det inte alltid är billigare att köpa storpack, utan två eller flera små förpackningar kan ge en lägre totalkostnad.

Om man väljer att jämföra två olika produkter finns det givetvis fler faktorer att ta hänsyn till än lågt pris. Det handlar om kvalitet och ursprung. Personligen väljer jag bort vissa produkter som kommer från andra länder och det är viktigt att stödja en inhemsk produktion av exempelvis mjölkprodukter.

Om man nu har läst på och hittat det lägsta priset på den bästa varan i butiken är det inte säkert att butiken har det mest förmånliga priset i ditt närområde. Genom att granska butikernas annonsblad och ha kunskap om säsong och vilka butiker som har lägst pris på vad. Priserna kan till och med variera mellan olika butiker inom samma kedja i närområdet.

Nu tänker du kanske att en krona varken gör till eller från, vilket det kanske inte gör om man adderar ihop totalsumman med tidsåtgång och transportkostnad. Men om man räknar utifrån ett procentuellt perspektiv kan ett par kronor göra toapappret tio, tjugo och trettio procent dyrare än konkurrenten några meter bort. Genom enklare efterforskningar kunde jag konstatera att vissa matbutiker säljer ”Apotekets sortiment” trettio procent billigare än både Apoteket AB och Apoteket Hjärtat.

Istället för att skriva något i stil med ”för att få fram svaret, räkna först ut mellanskillnaden genom att subtrahera det högsta priset med lägsta. Fortsätt genom att dividera den uträknade mellanskillnaden genom lägsta pris …” så försöker jag mig på en mer pedagogisk förklaring nedan.

Räkneformel: (17-13) / 13.

Vi räknar först ut mellanskillnaden, alltså hur många kronor det skiljer mellan det högsta och lägsta priset. Vi utgår från att det dyraste priset är 17 kronor och att det lägsta är 13 kronor. Om vi minskar 17 kronor med 13 kronor får vi kvar mellanskillnaden, 4 kronor.

Den procentuella skillnaden får vi genom att dela mellanskillnaden med det lägsta priset. Vi dividerar alltså 4 kronor med 13 kronor och får fram ~0,3077 eller ~30,77 procent. Varan är drygt 30 procent dyrare än i lågprisbutiken. Fyra kronor är nu rätt mycket.

Tänker jag fel? Skriv en kommentar med många pekpinnar!

Stora driftstörningar hos Swedbank – igen!

Kunder hos Swedbank kan sedan 18-tiden varken ta ut pengar, betala med kort eller använda internet- eller mobilbanken. Inklusiven Swish. Personligen har jag för vana att alltid ha ett par hundralappar i plånboken, något som blir allt mer ovanligt i det moderna och bekväma Sverige.

På Twitter kan vi i skrivande stund läsa om kunder som uttrycker stor frustration eftersom dom saknar möjlighet att tanka, betala i affären och på pizzerian. Några hävdar till och med att dom svälter. Är svenskarna endast tre mål mat från anarki eller ett driftstopp bort?

I mars drabbades Swedbank av ett liknande driftstörningar vilken även då drabbade bankens fyra miljoner kunder.

Kan du betala en oförutsedd utgift utan SMS-lån?

Anser du dig ha svårt att klara en extra utgift? I så fall är du inte ensam. Nästan vart femte hushåll, 18,8 procent, saknar kontantmarginal för oförutsedda utgifter. Var fjärde i åldersgruppen 25-34 år klarar inte en utgift extra utgift på 11 000 kronor.

Källa: SCB undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF/SILC)

Som väntat är det personer med låg socioekonomisk status, ensamstående föräldrar, samt första och andra generationens invandrare, som har dom sämsta förutsättningarna. Men 28,3 procent av ensamstående utan barn svarade att dom inte klarar av att betala en oförutsedd utgift.

”Skulle du eller ditt hushåll inom en månad klara av att betala en oväntad utgift på 11 000 kronor utan att låna eller be om hjälp?”

Enligt Sydsvenskan är Sverige bäst av alla EU-länder och åtta av tio svenskar har möjlighet att betala en oförutsedd utgift.

Att den som studerar, är arbetslös eller är ensamstående förälder har sämre ekonomiska förutsättningar än andra är givetvis förståeligt. Samtidigt är det viktigt att belysa problemet med att allt fler har mindre ekonomiska marginaler i Sverige 2015 än för bara ett par år sedan. Om det beror på ökad arbetslöshet, hushållens ökade skuldsättning, ökad konsumtion eller en kombination är svårt för mig att utröna. Men det är viktigt att den som är ekonomiskt medveten tar ansvar för sin ekonomi och inte skojar bort allvaret.

Många svenskar kan få bättre ekonomiska förutsättningar genom att vara mer aktivt. Aktivt i form av byte av arbetsplats/arbetsuppgifter, löneförhandling, ränteförhandling med banken och en översyn av alla kostnader, från fakturaavgift till val av mobiltelefon, bredband och TV-abonnemang. Det kan bli allt från en tia till ett par hundralappar. Många bäckar små blir snart en månadslön. Allt handlar om att ta sig ur sin bekvämlighetszon och bli mer aggressiv och insatt.

Har du några tips, har du kanske sparat många tusenlappar genom bolagsbyte, säga upp onödiga tjänster eller ändrade vanor? Skriv en kommentar!

Låna för livet! med Claes Hemberg

Utbildningsradion logga

Foto: Utbildningsradion press

Birgitta Piper och Claes Hemberg leder tillsammans programmet Låna för livet! en produktion för Utbildningsradion som sänds på SVT 2 klockan 20:00 på onsdagar.

Jag har tidigare efterfrågat ett privatekonomiskt program och välkomnar programmet, och hoppas att vi under de kommande åren får fler program som syftar till en ekonomisk utbildning för alla åldersgrupper och familjesammansättningar med olika socioekonomisk bakgrund.

 

Svenskarna är ett av världens mest skuldsatta folk. För de flesta går det bra i dag, men vad händer om det blir tuffare tider? I ett ekonomiskt experiment får fyra hushåll under tre månader leva med ökade kostnader som kan drabba oss alla, som stigande räntor, skärpta amorteringskrav och högre skatter. Till hjälp har familjerna de ekonomiska coacherna Claes Hemberg och Birgitta Piper som ska stödja familjerna genom experimentets utmaningar och hjälpa dem få en långsiktigt hållbar ekonomi. Programmen innehåller konkreta råd och tips man kan hantera sina pengar för att få en mer stabil och hållbar privatekonomi, och ger kunskap om hur politiska beslut och händelser i omvärlden påverkar vår vardagsekonomi.

Låna, konsumera och amortera?

Effektiv ränta 617,43%

Effektiv ränta 617,43%

Att handla på kredit betyder ofta att man lever utöver sina tillgångar. Nu pratar jag alltså inte om personer som använder kreditkort för att samla alla sina inköp på en gemensam räkning och betar av hela summan varje månad, utan om rena konsumtionskrediter.

Läser man på exempelvis Twitter, eller pratar med vänner och kollegor, så kan man träffa på folk som accepterar konsumtionskredit för såväl hemelektronik och möbler, ja till och med säsongskort för fotboll.

Kreditföretag är inga välgörenhetsorganisationer, utan utnyttjar människor med utsatt ekonomi, eller bristande begåvning, för att tjäna pengar. Man kan läsa om räntefria lån, men oftast ingår det dolda administrativa avgifter så som fakturaavgift och uppläggningsavgift.

Jag läste tidigare om studenter som väljer att köpa en dator på kredit till sina studier, men tycker att det är sjukt att betala en ränta på 600 kr, 35 kr i fakturaavgift och en amortering på 80 kr per månad. Givetvis är det mycket pengar, men ingår man ett avtal om avbetalning så vet man, förhoppningsvis, vad det kommer att kosta.

Väljer man istället att spara totalsumman, 715 kr per månad, under 12 månader får man ett sparkapital på 8 580 kr, plus eventuell ränta. Självklart förstår jag att en student behöver datorn för studierna, och inte ett år efter, men då rekommenderar jag i första hand att man har framförhållning och försöker tjäna så mycket pengar som möjligt på förhand. Saknar man fortfarande pengar kan man försöka göra upp någon form av personlån med avbetalning till föräldrar eller syskon. Räntekostnaderna blir oftast lägre då de väljer att inte ta ut någon ränta alls.

Den som redan har tagit kredit måste försöka att amortera bort skulden så fort som möjligt, precis som med alla andra lån, för att minska räntekostnaderna och på sikt bli skuldfri. Har man haft skulden länge kan man, som de gör på Lyxfällan, också kontakta lånegivarna för att försöka nå en uppgörelse.

Om du överväger att ta en kredit för hemelektronik som datorer, surfplattor och andra ”nöjesprylar” rekommenderar jag dig att avstå.

Är du i behov av att köpa andra saker på avbetalning , eller egentligen vilket lån som helst, så måste du först förstå vilka avgifter som tillkommer, inklusive aviavgift, samt räkna på både räntekostnader och amortering för att se den totala summan du kommer att betala. Saknar du matematikkunskaper så ta hjälp av någon med mer kunskap, begär en förklaring av långivaren och läs igenom det finstilta.

Innan du väljer att ta ett lån. Skriv en kommentar där du förklarar varför det är viktigt att amortera och hur räntekostnaderna kommer förändras.

Sida 5 av 14« Första...34567...10...Sista »