Är du varslad? Omförhandla dina avtal och spara tusenlappar

Bild på femhundra och hundra kronor
Foto: Riksbanken

Ett varsel behöver inte betyda att du, eller någon av dina arbetskamrater, kommer att förlora jobbet. Förhoppningsvis stannar det vid en varning och allt återgår till det normala. Men oavsett om du har varslats eller om du vet att företaget är inne i en svacka är det bra att se över sin privatekonomi.

Maxtaket i a-kassan ligger i dag på 14 960 kr, 680 kr per dag, före skatt. Jag vet att du i dag känner det så att du inte kommer att klara dig på den inkomsten. Men om du skulle göra det, vilka avtal skulle du förhandla ned och aktiviteter som du skulle prioritera bort?

Förhoppningsvis har du redan i dag en klar bild över din ekonomi, en tydlig budget där du skriver ned inkomster och utgifter och ser överskottet per månad. Om du inte har det är det läge att göra en direkt för att du ska få en överblick över vart pengarna går. För att kunna omförhandla avtal tar du fram dina fakturor och läser bindningstid och kostnader. Efter det går du till respektive bolags hemsida, eller ringer kundtjänsten, fråga om de har ett bra erbjudande till dig. Ett enkelt sätt för att minska sina elkostnader är att besöka elskling.se där du kan se det bästa erbjudandet och teckna ett nytt elavtal.

Innan du tecknar ett nytt avtal så ska du jämföra alla erbjudanden med ditt nuvarande avtal. Hur mycket kommer du att spara per år med det mest förmånliga erbjudandet du har fått? Genom att slå ut mellanskillnaden över 12 månader, eller hela din bindningstid, får du en större summa som du kan jämföra med din timlön. Hur många arbetstimmar har du sparat genom att omförhandla ett avtal?

Om du i dag skulle få veta att du blivit arbetslös och din nettoinkomst kommer att minska med 5-7000 kronor per månad, hur skulle du klara av det? Att under några få månader leva på sin ekonomiska buffert kan fungera, men det är inget alternativ på lång sikt. Om du redan i dag har gjort en plan över vad du kan skära ned på, omförhandlat avtal eller har koll på när bindningstiden för dina avtal går ut, som ett komplement till ditt matförråd och ekonomiska buffert är du bättre förberedd än de flesta.

Jag vet att du tänker ”det drabbar inte mig”, och att du tror att det kommer att lösa sig. Men sitt inte på ändan, börja redan i dag och skriv in i din kalender när bindningstiden för telefoni, bredband, tidningsprenumerationer och allt annat löper ut.

Utnyttja butikernas erbjudanden och ät billig studentmat

StudentmatÄr du en av dem som börjat första terminen på din drömutbildning på högskolan? Grattis. Som du förstår kommer ekonomin vara sämre än om du skulle arbetat, men förhoppningsvis har du ett deltidsarbete och får ett jobb när du tagit din examen.

Som student kan du inte äta på lyxrestauranger, om inte Christina Lugnet bjuder förstås. Traditionellt brukar man säga att studenter lever på nudlar, men om du läser jämförpriserna förstår du pasta kostar en bråkdel av vad nudlar kostar i affären.

Ta vara på de erbjudanden som butikerna har, utnyttja din frys och ät någorlunda näringsriktig mat till ett lägre pris. Lär dig vad som är billigt, vilken affär som har lägst pris och köp det till lägre pris genom rabattkuponger. Jag såg ett TV-program där en kvinna använde rabattkuponger så hon fick ned priset till med 80 procent av värdet, det är att utnyttja erbjudanden. Det är kanske att överdriva, men det gäller att försöka vända på slantarna.

Självklart är det inte bara den som studerar som bör handla bra mat till ett lägre pris. Alla ska givetvis utnyttja de erbjudanden som finns, handla på rea och använda systemet till sin fördel. Det gäller inte bara mat, utan också kläder, hemelektronik, resor och vad man nu är intresserad av. Varför betala mer än nödvändigt?

Gilla Swedish Prepper på Facebook och skriv en kommentar. Där skriver jag det som inte kommer med i bloggen. Har du tankar, åsikter eller frågor så skriv gärna en kommentar.

Foto: Smaklig måltid! av Yusuke Kawasaki CC (by)

Säsong 13 av Lyxfällan

LyxfällanSom bloggare är det alltid inspirerande att läsa vad andra skriver. Genom Rymdis blogg, Ready, Set, Go!, såg jag att en ny säsong av Lyxfällan har börjat. I det första avsnittet som jag såg i går får man träffa sjuksköterskorna Mette och Karl som bor i ett luftslott, över en miljon i krediter utöver bostadslånet. Istället för att leta efter en borrmaskin Karl en ny på kredit. Det är inga problem att ta nya lån för att betala av gamla skulder, köpa en borrmaskin när man inte hittar den gamla och ställa en jacuzzi i trädgården.

Man kan tycka att nu när säsong 13 av Lyxfällan har börjat så finns det inga som handlar för hundratusentals kronor på kredit, men så är inte fallet. När man börjar sätta i system att handla på kredit, skyller situationen på banken som inte vill ge dem nya lån, då har det gått för långt. Har du några krediter i dag, se till att amortera till varje pris. Har du inte råd är det bara att sälja de saker som ger mest pengar och du inte behöver och sedan kontakta kreditföretagen för att försöka förhandla om en avbetalningsplan.

Ungdomsarbetslösheten leder till kompetensbrist i framtiden

Arbetsförmedlingen SverigeEn fjärdedel av alla i åldern 15-24 år varken arbetar eller studerar på heltid, det visar en undersökning som SCB har gjort på uppdrag av Svenskt Näringsliv. Kartläggningen visar alltså att 26 procent, 320 000 ungdomar inte har en heltidstjänst eller utbildning. Var femte högskolestudent i Sverige har inte jobb ett år efter examen. Enligt Stefan Fölster kommer vi om tio till femton år ha stora kompetensluckor på en del områden.

Antalet arbetssökande under 25 år kommer att minska under nästa mandatperiod, inte nödvändigtvis beroende på ökad sysselsättning, utan helt enkelt för att den som är född 1993 då fyller 25 år och fasas ut ur ungdomsgarantin. Fölster framhåller att lägre ingångslöner, lärlingsutbildning, mer flexibelt anställningsskydd samt bättre arbetsförmedlingar. Jag kan hålla med om att vi måste reformera Arbetsförmedlingen, i dag skickar de folk i åtgärder till höger och vänster och ser till att den som är arbetssökande är tillräckligt aktiv för att få A-kassa eller aktivitetsstöd. Men frågan är om sänkta ingångslöner hjälper.

Regeringen Reinfeldt har infört åtgärder som gör att Arbetsförmedlingen (vi skattebetalare) får betala 80-85 procent av lönen, högst 890 kronor per arbetsdag. Många arbetsgivare frågar om den arbetslöse kan tänka sig att praktisera några månader i stället för provanställning. Det är inte lätt att konkurrera med gratis, fråga film- och skivindustrin.

Om arbetsgivarna vill hitta kompetent arbetskraft med arbetserfarenhet måste de i dag vända sig till utlandet, alternativt till Västtrafik, SL och taxibranschen. För 40- 50 och 60-talisterna var det inga problem att hitta arbete, arbetsgivarna anställde dig och du fick möjlighet att lära dig yrket av dem som arbetat där ett tag. Om jag var företagare och behövde anställa någon i dag, självklart skulle jag ta det billigare alternativet. Men det gör det också svårare för den som inte har rätt till nystartsjobb, anställningsstöd och också Fas3.

Som det ser ut i dag kommer vi få svårt att betala ut pensioner om vi inte får hit erfarenhet och kompetens från utlandet. Nu kommer säkerligen pensionsåldern att vara bortåt 80 år om fem decennier, så jag kommer troligtvis aldrig att gå i ålderspension, men många kommer fortfarande att pensioneras på grund av att de arbetat med ett fysiskt krävande arbete inom exempelvis byggsektorn, vården och industrin.

Som alltid kan du aldrig lita på att någon annan kommer att ge dig pengar. Du måste förstå att det är du som har ansvaret över ditt liv, trots att vi indoktrinerats av politikerna att tro att vi tillsammans är samhället och ska finansiera det. Sverige ser inte ut som på 70-talet, vi har färre industrier, mer ansträngd sjukvård och pensioner som brutto är lägre än nettolönen för den vanlige arbetaren.

En prepper lär av historien

Bild på minnesmärke den stora depressionenDe senaste 100 åren har vi varit med om två världskrig, naturkatastrofer, atombomber, svält och ekonomiska kriser, som ännu inte har nått sin kulmen. Om du är en av dem som avfärdar survivaliströrelsen som trams, att jorden inte kommer gå under i december, polerna inte kommer att skifta plats och zombieapokalypsen är science-fiction, då har du inte förstått vad prepping går ut på.

Att vara prepper betyder att man förbereder sig inför oförutsedda händelser. Punktering, arbetslöshet och sjukdom kan vara en katastrof för den enskilde individen och dennes familj och mer troligt än en total systemkollaps som tar oss tillbaka till stenåldern.

När den Europeiska Unionen fanns det ett fredstänk, vi hade varit med om två världskrig och det skulle aldrig mer få ske. I dag har några av medlemsländerna stora ekonomiska svårigheter, nästan en femtedel av den arbetsföra befolkningen är arbetslös i Grekland samtidigt som den offentliga sektorn bantas ned för att statens utgifter ska minska.

Om du inte arbetar har du ingen inkomst och får förlita sig på samhället, att staten ger dig pengar tills du blir anställd. Men vad händer om staten inte har några pengar, lever på lånat kapital och löner, pensioner och socialbidrag sänks för att klara utgifterna? Många tvingas vända sig till kyrkan och andra välgörenhetsorganisationer för att få mat i magen. Över 46 miljoner amerikaner äter på statens bekostnad; vad händer om den ekonomiska situationen i USA förvärras, kommer den som i dag får matkuponger att gå hungrig?

Det är inte ens gått 70 år sedan vi senast hade ransonering av mat i Sverige. I dag är mycket av vår kost importerad från andra länder, det förs ett krig mot svenska bönder och sommarens regn, torkan i södra USA och en del av maten hälls i tanken istället för våra magar. Det finns inga beredskapslager i Sverige, det är ditt ansvar, också om tillgången på mat skulle försämras.

Prepping handlar inte bara om att ha ett stort matlager, överlevnadsutrustning och kunskap; utan också om ett bättre liv utan stress för framtiden, oro för ekonomin och hur man ska ha råd att äta mat om man förlorat arbetet eller blivit sjuk och Försäkringskassan strular.

A government big enough to give you everything you want is a government big enough to take from you everything you have.” Gerald Ford, president i USA mellan åren 1974-1977.

Foto: food lines av woodleywonderworks CC (by)