I dag är första dagen efter att vi ställt om till vintertid, eller svensk normaltid som det heter egentligen. Vi är många som märker att det nu blir mörkt tidigare, framför allt vi som dagligen befinner oss i trafiken.
Min uppmaning till alla er, framför allt till er föräldrar, som också dagligen befinner er i trafiken, antingen som gångtrafikanter, cyklister eller som sparkcyklister är att använda er av reflexer, gärna både väst och flera reflexer så att ni kan ställas ut som bästa julgran 2019.
Under hösten har jag valt att uppgradera mitt fordon vilket också betyder att jag har fått ett större bagageutrymme som jag kan fylla med skit. Därför är min fundering på vad jag under vinterhalvåret bör komplettera med. En annan fundering är hur jag skall förvara utrustningen, om en plastback eller väska är mest lätthanterlig.
Bilen saknar reservhjul, men skulle jag åka en längre sträcka där jag vet att mobiltäckningen kan vara sporadisk skulle jag ta med mig ett extra sommardäck, men annars känns det enklare att använda den vägassistans som erbjuds i försäkringen. Men någon sorts matta eller liknande som kan användas om man kör fast i snön kan nog vara en bra sak att ha med sig
Eftersom jag har ett begagnat 12 volt fritidsbatteri på 100 Ah tänkte jag lära mig mer om hur man på ett enkelt sätt kan bygga upp ett fungerande elsystem. Att köpa in ett eller flera litiumbatterier känns som överkurs. För ett par år sedan köpte jag även en billig solcellsregulator från Kina som jag använder tillsammans med en klassisk solcellspanel med aluminiumram på 50 W. Som låda har jag använt IKEA Samla, ett dåligt val eftersom lådan sprack när jag försökte att borra i den.
I dag finns det en uppsjö olika typer av solcellspaneler, både dom som sitter i en aluminiumram, platta flexibla och till och med vikbara. Dom traditionella panelerna är polykristallina, vilket har med hur kristallerna är sammansatta. Fördelen är att dom är något billigare för konsumenter, men samtidigt har dom lägre verkningsgrad. Monokristallina paneler är något dyrare men skall samtidigt ha en högre verkningsgrad.
Översikt över 12 volt elsystem
Val av kontakt för snabbanslutning
Då panelen enkelt ska kunna kopplas bort från solcellsregulatorn förstod jag att MC4-standarden inte fungerade så bra, och jag tänkte först använda ett vanligt cigarettändaruttag, övervägde senare Anderson Powerpole men såg ett par videoklipp på YouTube där man använt sig av Neutrik speakON som används för att koppla in högtalarsystem. Det finns även andra såsom powerCON som är dimensionerad för 230 V 20 A. Jag har sett att en del använder det på sina elverktyg.
speakON-kontakten verkar vid första intrycket fungera bra, men jag kunde snabbt konstatera att honan som hade skruvanslutning fungerade, medan icke original-varianten av hanen hade en dragavlastare som fungerade dåligt för mig med 2 x 2,5 mm2 och man enkelt kunde dra ur anslutningarna. Papperskorgen direkt. Även den chassimonterade hanen från Neutrik hade undermåliga anslutningar då flatstiftshylsorna inte alls passade över stiften, men med eltejp och tång så fick jag kabelskorna att sitta, men jag rekommenderar den som har bättre lödkunskaper att löda anslutningarna. Fördelen med Neutrik speakON är att man vrider kontakten på plats och sedan måste släppa spärren för att kunna dra ut kontakten.
Billig solcellsregulator
Som jag förstår det bör man egentligen välja en regulator som använder MPPT-teknik som skall minska spänningsförlusterna och ge upp till 35 procent mer än en regulator som använder PWM-tekniken. Men eftersom det bara är ett enkelt projekt så fungerar nog min laddningsregulator för knappa hundralappen bra ändå. Om jag hade varit i behov av en off-grid-lösning så hade jag nog satsat lite mer pengar i projektet.
Säkra före det osäkra
Återförsäljaren av solcellspanelen rekommenderade att man monterar en säkring mellan regulatorn och batteriet, så jag införskaffade en säkringshållare och flatstiftssäkring. Från batteriet kommer jag även att installera en säkringbox på plus-polen och tillhörande minusskena.
Utgångar och uttag
Än så länge har jag inte kopplat in säkringsboxen men tillfälligt anslutit ett vanligt 12 volt uttag som jag skall komplettera senare. Utöver detta har jag planerat att montera in en voltmätare och kanske ett par usb-portar, men än så länge använder jag en stickpropp för detta. Sedan tidigare har jag en billig 150W inverter för 220 volt, men eftersom det inte är en ren sinusvåg så brukar jag inte använda den, men den anslut också via cigarettändaruttaget.
Har ni några förslag så tar jag tacksamt emot dom. Har ni några frågor kan ni diskutera i kommentarsfältet eller på Twitter @swedishprepper
Till sist länkar jag följande videoklipp som är en inspiration, men som känns som otroligt överkurs i dagsläget.
Sveriges Television har spelat in och börjat att sända en realityserie vid namn Nedsläckt land som handlar om två grupper som bor i två olika typer av hus. Den ena gruppen bor i ett torp på en mindre gård med tillgång till egen brunn, vedkamin och en normalstor trädgård. Den andra gruppen utgår från ett modernt arkitektritat hus med stora fönster där allt, inklusive golvvärmen styrs av surfplattor.
Grupperna som deltar i experimentet var inte förberedda på att det var ett simulerat elavbrott som skulle pågå under nästan två veckor där även mobiltelefonin hade slagits ut.
Eftersom experimentet utfördes under sommar eller tidig höst så var det visserligen svalt, men inte direkt kallt och man kunde ganska enkelt hålla värmen. Men för oss som bor i lägenhet så är uppvärmning något av det svåraste vid en samhällskris.
För den som är intresserad av grundläggande krisberedskap kommer en lista med vad jag faktiskt har hemma:
10 liter dricksvatten i dunk
Tvålågigt spritkök med extra rödsprit
Konservburkar med diverse mat
Torrvaror såsom ris, pasta havregryn
Ett flertal ficklampor utplacerade i lägenheten
2 st Powerbanks för uppladdning av mobil/surfplatta
100 Ah fritidsbatteri med 50 W solpanel
Världsradio med batterier samt 2 st Baofeng UV5-R
Personbil som tankas vid halv tank, borde köpa reservdunk
Som ni ser är mitt största problem att hålla värmen, och förutom några paket värmeljus och två Feuerhand fotogenlampor är det filtar som jag får förlita mig på eftersom jag inte har lust att förvara en större fotogenvärmare i lägenheten.
Krisberedskapsveckan äger rum mellan 8-14 maj, en kampanj där Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap i samarbete med kommunerna informerar medborgarna om vad vi själva har för ansvar och vad vi bör göra vid samhällsstörningar. Mycket information tvingas man söka upp själv, även om både medier och kommuner går ut med information, exempelvis i P1 Morgon i Sveriges Radio.
Personligen bör jag ha foten i högläge eftersom jag i helgen lyckades trampa snett och således har stukat foten. Tidvis har jag haft svårt att stödja på foten och jag har också lyckats få kramp i foten på grund av att jag spänt musklerna när jag försökt att gå. Handikapp, om än tillfälliga, är sällan något man tar upp som ett problem vid en krissituation. Att kommunen ställt ut vattentankar på gatan hjälper inte den som är rörelsehindrad och har svårt att ta sig ned för trapporna när hissen är ur funktion till följd av ett strömavbrott. Att försöka bära upp litervis med vatten är bara att glömma.
Mitt bostadshus saknar hiss, att ta sig upp och ned för trapporna med en stukad fot var jobbigt nog utan matkassar i händerna. I mitt fall måste jag alltså förlita mig på en god relation med mina grannar, eller en aktiv kontakt med hjälpsamma släktingar och vänner. Visserligen är det kanske ett mindre problem, men jag är ett lätt byte vid zombieapokalypsen.
TV4-nyheterna rapporterar idag om hur boende i göteborgsregionen kan drabbas om något av dom två fartyg som gått på grund i Göta Älv börjar läcka olja ut i älven som förser 750 000 hushåll i området med dricksvatten.
I intervjun sägs att det är ett scenario som man inte ens kunnat gissa sig till, det tycker jag är väldigt märkligt eftersom det är en trafikerad älv där trafik från Göteborg till Vänern, och omvänt, passerar. Både fritidsbåtar, kanalfartyg och lastfartyg trafikerar älven på sin väg genom slussarna i Lilla Edet och Trollhättan.
Att dricksvattenförsörjningen är sårbar, det vet vi, åtminstone den som är intresserad av krisberedskap och förstår att vi dels har ett föråldrat ledningsnät, men också stora utmaningar framöver på många platser i Sverige. Frågan är varför den som har ansvar för kommunens dricksvatten inte har tillräckligt god riskmedvetenhet.
I dag är första dagen efter att vi ställt om till vintertid, eller svensk normaltid som det heter egentligen. Vi är många som märker att det nu blir mörkt tidigare, framför allt vi som dagligen befinner oss i trafiken.
